jämställdhet Skattesystemet missgynnar systematiskt kvinnor och gynnar män – den omfördelande effekten har minskat. Det menar Sveriges Kvinnoorganisationer som vill höja kapitalskatter och slopa Rot-avdraget.
Skattesystemet gynnar mäns kapitalägande, löner och resor, medan kvinnor förlorar bland annat på grund av sjunkande nivåer inom transfereringssystemen. Till och med en bibehållen höjning i a-kassan gynnar män mer än kvinnor. Det menar Sveriges Kvinnoorganisationer (tidigare Sveriges kvinnolobby) som idag släpper rapporten Jämställda skatter.
Rapporten granskar en stor del av våra skatter och transfereringssystem ur jämställdhetessynpunkt. Det handlar dels om skatter som omfattar många, dels skatter som påverkar kvinnor och män på ett ojämställt sätt.
– Inkomstgapet, som bestått sedan 1995, består till stor del av att män har ökat sina intäkter genom lågbeskattat kapital och allra mest de allra rikaste männen. Det här trots att kvinnor arbetar i högre utsträckning och oftare i högavlönade branscher nu än då, säger Beatrice Nordling, sakkunnig ekonom hos Sveriges Kvinnoorganisationer.
Den andra förklaringen till den ökande ekonomiska ojämställdheten är att skattesystemet i lägre grad omfördelar skatter och transfereringar från män till kvinnor.
Kvinnor är i mycket högre grad mottagare av transfereringar som sjuk- föräldraförsäkring och bostadsbidrag, den enda inkomstform som kvinnor tjänar mer på än män. Men eftersom löner och inkomster från kapital och företagande har ökat betydligt mer än nivåerna på transfereringar sedan 1990-talet, halkar kvinnor ändå efter.
Ett av Sveriges Kvinnoorganisationers förslag är därför att höja nivåerna i transfereringssystemen och införa en indexering som gör att nivåerna räknas upp årligen och automatiskt.
De vill också sänka skatten på ersättningar från socialförsäkringarna.
– Vi föreslår att man ersätter jobbskatteavdraget med ett förvärvsavdrag som trappas av snabbare och även inkluderar försäkringar, till exempel föräldra- och sjukförsäkringen. Det är märkligt att vi idag skattemässigt missgynnar föräldrar, det är ju inget som vi som samhälle vill. Kvinnor är i större grad mottagare av föräldraförsäkringen, säger Beatrice Nordling.
När värnskatten togs bort 2020 ledde det till en skattesänkning med 6,1 miljarder kronor, varav 79 procent gick till män. Därför föreslår Sveriges Kvinnoorganisationer en ny inkomstskatt, men med fokus på ännu högre inkomster. Den som tjänar över 80 000 kronor i månaden får då betala 10 procent extra i skatt på all lön över den summan.
– Det slår inte mot vanliga löntagare, utan handlar istället om att återställa något av den utjämnande delen av skattesystemet som tagits bort. För det är män som i mycket högre utsträckning omfattas.
En skattereform som på ett ovanligt skadligt sätt har bidragit till ekonomisk ojämställdhet är 3:12-reglerna, menar Sveriges Kvinnoorganisationer. Tack vare en förmånlig skattesats på 20 procent har utdelningarna kraftigt ökat på senare år från så kallade fåmansbolag.
– 83 procent av utdelningarna inom 3:12-reglerna går till män, vilket innebär nästan 100 miljarder kronor årligen som beskattas uppemot 30 procent lägre än vad de skulle gjort om de togs ut som lön, säger Beatrice Nordling.
3:12-reglerna tros i stor omfattning bidra till att arbetsinkomster över brytpunkten för statlig skatt omvandlas till utdelningar för att uppnå skatteförmåner. Dessutom bidrar fåmansbolagen som använder regelverket i liten utsträckning till att skapa nya arbetstillfällen.
– I en av jämställdhetsbilagorna till den senaste budgeten sägs att den inkomstomvandling som 3:12-reglerna bidrar till kan vara en anledning till att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ser ut att ha minskat. Det vaggar in oss i en falsk trygghet att saker går åt rätt håll, säger Beatrice Nordling.
Sveriges Kvinnoorganisationer föreslår att regelverket helt slopas.
Ett annat skatteavdrag som organisationen vill slopa är Rot-avdraget. Nästan alla, 97,5 procent, av Rot-företagarna är män och nästan lika många av de som arbetar i dessa företag. Dessutom är det en dyr åtgärd om man ser den som en arbetsmarknadsåtgärd: cirka 7 miljoner per jobb vilket är fyra gånger högre än vad ett rut-jobb kostar staten.
”Vi ifrågasätter starkt att en bransch subventioneras så kraftigt framför andra trots att inga positiva effekter har kunnat påvisas” skriver organisationen i rapporten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
