riksbanken Extern kontroll av Riksbankens arbete ökar, men det blir mer komplicerat att ändra inflationsmålet. Dessutom ska Riksbanken ta hänsyn till sysselsättning, jämte inflationsmålet. Det är några av förslagen till ny riksbankslag.
Mats Dillén, som lett den parlamentariska utredningen, förklarade under en presskonferens i fredags att många delar av den över 2 000 sidor långa utredningen »En ny riksbankslag« bara innebär att praxis som redan används inom Riksbanken nu lagfästs. Men det finns också en del nyheter.
Till exempel kommer riksbanksdirektionens medlemmar att bli färre, fem istället för sex, vilket fråntar ordföranden större delen av den makt hon eller han hittills har haft genom sin utslagsröst.
Dessutom ska kontrollen av Riksbankens arbete stärkas, genom ökad kontroll från riksdagen, Riksrevisionen och genom att riksbanksfullmäktiges revisorsfunktion får utökat mandat. Finansutskottet tillförs enligt förslaget 5 miljoner kronor extra om året för att kunna göra fördjupade analyser och kunna ta in experthjälp.
– Det råder en kunskapsobalans mellan finansutskottet och riksdagen, och granskningen av om Riksbanken följer lagen är bristfällig, sa Mats Dillén under presskonferensen som en bakgrund till förändringarna.
Och om Riksbanken skulle vilja ändra inflationsmålet, kommer det behöva godkännas av riksdagen.
Men även om riksdagen stärker sin kontrollfunktions gentemot Riksbanken så gör det faktum att de nya reglerna för att ändra prisstabilitetsmålet förs in i riksdagsordningen, som är svårare att ändra än vanliga lagar, att det blir mer komplicerat för riksdagen om de vill ändra inflationsmålet.
– Om man är orolig för kortsiktigt agerande hos riksdagen så blir det nu svårare att göra, och då kan Riksbankens oberoende paradoxalt nog stärkas, säger Mats Dillén till Dagens Arena.
Riksbankens överordnade mål med penningpolitiken är att se till att inflationsmålet, som nu är två procent, uppfylls. Inflationsmålet kommer även i den nya riksbankslagen vara överordnat, men förutom det föreslås att Riksbanken också ska ta så kallade realekonomiska hänsyn, det vill säga väga in hur sysselsättning och produktion påverkas.
– Riksbanken har redan bedrivit en flexibel penningpolitik, men genom den här lagändringen säkerställer vi att de också kommer att göra det i framtiden, säger Mats Dillén.
Johan Lönnroth, som företrätt Vänsterpartiet i utredningen, reserverade sig mot förslaget om Riksbankens mål. Han ville gå längre när det gäller räntepolitiken och jämställa två mål för Riksbanken: låg och stabil inflation, och hög och stabil sysselsättningsgrad.
Enligt kommitténs ordförande Mats Dillén skulle en sådan förändring inte vara förenlig med EU-rätten.
– Vi skriver inte den här utredningen på blankt papper, utan det finns restriktioner och en av de viktigaste är att vi är medlemmar i EU. Enligt EU-rätten gäller att centralbanker ska vara oberoende och att prisstabilitet ska vara överordnat andra mål, säger Mats Dillén.
Men även LO förespråkar ett så kallat »dualt« mål för Riksbankens penningpolitik, nämligen att både värna sysselsättningen och inflationen. Och LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström tror att EU-reglerna hade gått att komma runt.
– Vi har föreslagit något som liknar Federal reserves modell i USA, där man har insett att den penningpolitik man bedriver kan ha långsiktiga effekter på arbetslöshet och sysselsättning, säger hon.
Riksbanken har varit alldeles för försiktig i sin penningpolitik, enligt LO, och historiskt sett sänkt räntan för sent och för lite samtidigt som arbetslösheten varit väldigt hög.
– Om man också hade haft ett mål för arbetslösheten hade man kanske anpassat räntan också efter det, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.
Men det nya förslaget är ändå ett steg i rätt riktning, enligt LO, som också är positiva till att finansutskottets inflytande stärks.
Däremot hade LO gärna sett att nivån på inflationsmålet varit ett ämne i utredningen, och att ett högre sådant hade diskuterats.
– Vi tycker att man skulle ha utrett ett högre inflationsmål. Det hade varit bättre med högre inflation och högre räntor från början, för då når man inte lika lätt den här nollräntegränsen. Det är en väldigt negativ situation vi är i nu när man inte har några instrument för att justera penningpolitiken.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tror inte att det nya förslaget till riksbankslag kommer att innebära några större förändringar i hur Riksbanken fungerar jämfört med i dag.
Men han ser en viss förändring när det gäller flexibiliteten i inflationsmålet.
– Man kan notera att Riksbanken under hösten har signalerat en ändring i synsätt; trots försämrad konjunktur aviserar man en höjning av räntan i december. Det kan bero på att man tagit intryck av det skifte i debatten som skett under senaste året, där allt fler, även inom riksbanksvärlden, är oroliga över effekten av negativa räntor under lång tid. Jag tror också att det beror på kritiken mot den svaga kronan, säger Torbjörn Isaksson.
Från Nordeas sida anser man att penningpolitiken under senare år varit för expansiv.
– Vi har varit kritiska till Riksbankens penningpolitik, och tyckte inte att man skulle inleda köp av statsobligationer och sänka räntan 2015. Vi tycker att det är bra att lyfta räntan till noll även om tajmingen är osedvanligt dålig, säger Torbjörn Isaksson.
Andra förändringar i det nya förslaget till riksbankslag är att riksbankens upplåning av utländsk valuta regleras, till maximalt 5 procent av BNP, och Riksbankens ansvar för kontanttillgången i hela landet och för samhällets krisberedskap – både vad gäller digitala och kontanta betalningar – ökar.
Det slås bland annat fast att i en krissituation måste alla näringsidkare vara beredda att ta emot kontanter. Kommitténs ordförande Mats Dillén är dock tveksam till om den här reglen innebär några större förändringar för affärer och företag i den dagliga verksamheten.
– Det kanske är bra om man tänker lite på vilken beredskap man som näringsidkare bör ha ifall en kris uppstår. Och Ica och liknande livsmedelsbutiker, men även kommuner, bör nog tänka igenom de här frågorna om man tänker sig att avskaffa kontanthantering, säger Mats Dillén.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
