För första gången på drygt åtta år får fattiga mer än rika i regeringens budget. Kvinnor gynnas även mer än män.
Fattiga får mer än rika i regeringens ekonomiska vårproposition. Och de med allra lägst inkomster får allra mest. Dessutom får kvinnor mer än män.
Det är stor skillnad mot de drygt åtta år – och sammanlagt sjutton höst- och vårbudgetar – som alliansen fått igenom riksdagen. Samtliga alliansbudgetar har haft en rakt omvänd fördelningsprofil: Mer till rika än fattiga och mer till män än kvinnor:
Ovanstående diagram från tankesmedjan Katalys visar de sammantagna fördelningseffekterna av alliansregeringens politik sedan 2006. Den tiondel som tjänar mest har fått över 25 procent av skattesänkningarna. Det är mer än den fattiga halvan av befolkningen tillsammans.
Anledningen har främst varit alliansens jobbskatteavdrag som ökat inkomsterna mest för höginkomsttagare, varav en majoritet är män. Samt sänkta ersättningar och tuffare regler för sjuka och arbetslösa, varav en majoritet är kvinnor.
De förslag som i vårens budget har direkt effekt på hushållens disponibla inkomst är höjt tak och höjt grundbelopp i a-kassan, höjd sjuk- och aktivitetsersättningen, höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar och höjt bostadstillägget för pensionärer. Samtliga förslag gynnar fattiga mer än rika och kvinnor mer än män.
Ensamstående hushåll är en tydlig vinnare i budgeten. Ensamstående föräldrar gynnas mer än övriga grupper på grund av det höjda underhållsstödet. Det höjda bostadstillägget gynnar mest ensamstående pensionärer.
Sammantaget beräknas budgeten bidra till en svag minskning av inkomstskillnaderna i landet, mätt med Gini-koefficienten (från 0,306 till 0,305).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
