Folkfest eller fara för livet. Hur ser första maj-firandet ut utanför Sverige? Jens Orback har koll på omvärlden.
I Sverige hölls de första förstamaj-demonstrationerna 1890.
– Men första maj har sitt ursprung i USA 1886. Manifestationerna ledde till upplopp, rättegångar och till och med avrättningar, säger Jens Orback som är generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center.
– Då var det åtta timmars arbetsdag som stod i centrum. I dag när man inte egentligen har några arbetarpartier så har det avtagit och man firar i stället Labor Day i september.
I Sverige går det mestadels lugnt och ordnat till med demonstrationer, tal och fest framåt kvällen. Så ser det inte ut överallt.
– I många öststater, där man demonstrerade flitigt under kalla kriget, är firandet så förknippat med Sovjettiden att man sällan vill demonstrera även om man är Socialdemokrat. Där är det mer en picknick- och familjedag, säger Jens Orback.
– I Kina och Ryssland handlar det mer om militärparader. Där makten visar upp sig. I Kina kan folk dock glädja sig åt en veckas ledighet i samband med första maj.
– I Brasilien firar man Arbetarnas dag. Där är det framför allt fackföreningarna som arrangerar och driver firandet. För låginkomsttagarna är det oftast en positiv dag eftersom det är då man gör den årliga justeringen av minimilönerna, säger Jens Orback.
På många platser finns det också risk för våldsamheter i samband med firandet.
– I Turkiet kan det hetta till när man samlas på Taksimtorget i Istanbul. Förra året satte polisen in vattenkanoner och tårgas för att skingra folk, Jens Orback.
Jens Orback pekar på att första maj-firandet startade som ett gemensamt initiativ. Att man i alla länder skulle propagera för 8 timmars arbetsdag. Detta skedde i en värld som knappast kan kallas globaliserad.
– I dag när vi lever i en globaliserad värld så finns det snarare ett behov av ökat samarbete för att skapa en enad socialdemokratisk eller facklig rörelse över hela världen, säger Jens Orback.
Han ser första maj som en viktig symboldag att fira:
– Speciellt i de medelinkomstländer där vi nu kan se hur klyftorna ökar allt mer. Där måste man organisera sig för att nå en utjämning. I de länderna är det viktigt att man kan, och får, en möjlighet att fira första maj.
Hur bra är vi på att fira första maj i Sverige?
– Förhållandevis bra skulle jag vilja säga. Här har vi en lång tradition av att samla hela arbetarrörelsen. Så ser det inte ut överallt. I till exempel Zimbabwe och Namibia är det stor konkurrens mellan partier och fackföreningar. Där är frågan om man ska manifestera gemensamt eller inte.
Och vilket är ditt bästa första maj-minne?
– Jag tycker det är fint att gå under våra fanor. Budskapet håller än. Det som präntades på de här fanorna från slutet av 1800-talet är det fortfarande värt att arbeta för. Det tycker jag är vackert, säger Jens Orback
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.