Nyhet Regeringen satsar på fler studenter på högskola och universitet. Men finns det tillräckligt med bostäder för dem? Vi kollar läget.
Förra året fanns det 428 800 studenter på Sveriges universitet. Men regeringen har dessutom budgeterat för ytterligare 19 000 platser.
Att fler vuxna får chansen att studera är bra anser Stina Olén som är VD för Studentbostadsföretagen. Men hon tycker att man glömmer bort att räkna in var studenterna ska bo. Det finns risker att ökningar i studentantal medför större tryck på bostadsmarknaden som man idag inte kan tillgodose. Då behöver man bygga mer och en positiv utveckling senaste åren är att byggtakten faktiskt har ökat:
– På många orter har det ändå blivit lite bättre de senaste åren, det har byggts mycket och jobbats ikapp en del på bristen. Grunden är bra att högskolan byggs ut, det är toppen. Men problemet är att man saknar förståelse för hur man kopplar ihop till bostadssituationen.
Bristen av studentbostäder syns mest i större studieorterna Stockholm, Göteborg, Lund och Uppsala menar Stina Olén. I Stockholm påbörjades byggandet av 491 studentbostäder år 2020, hittills i år har det påbörjats 30 men prognosen för i år är 800.
– Det finns en del lite större studentbostadsprojekt som vi hoppas på för i år, men det är en viss utmaning, menar strateg på Exploateringskontoret i Stockholm stad Anders Hallberg. Han fortsätter:
– Vi skapar förutsättningar genom att planlägga och ge bygglov. Sen är det upp till byggaktörerna att faktiskt realisera byggplanerna.
Enligt Studentbostadsföretagens senaste prognoser kommer det byggas totalt 14 918 i Sverige fram till 2024. Göteborg kommer stå för 1 383 studentbostäder, Lund för 1 092, Uppsala för 855 och Stockholm för 5 417.
Men att det planeras byggen är ingen garant för att det kommer färdigställas i tid menar Stina Olén. Hon anser att viljan och ambitionen är hög bland företagen. Men många gånger sätts käppar i hjulet under processen:
– Det är svårt att förutsäga tidsplanering i nybyggnationer. Ofta handlar det om den kommunala handläggningen och överklaganden.
Men studenter kunde erbjudas boende snabbare 2020 än tidigare år enligt Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) årliga bostadsrapport. SFS menar att den ökade byggtakten tillsammans med distansundervisningen har hjälpt stävja trycket på bostadsmarknaden bland studenter.
Trots glädjebeskeden från rapporten finns en oro att lättnaden är tillfällig menar vice ordförande för SFS Oskar M Wiik:
– Självklart är det positivt att fler studenter får boende snabbare. Men vi är väldigt oroliga för att det här är en temporär lättnad. Under pandemin flyttade förre till sina studieorter när utbildningen blev digital. Det kan vara så att det inte kommer se ut så nästa år, i takt med att vi går tillbaka.
Ingrid Gyllfors som är vd på Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) ser också att söktrycket på studentbostäder inte var lika högt under pandemin. Hon hänvisar till en ytterligare faktor som är det minskade antalet utländska studenter. Men hon berättar att redan nu börjar det likna hur det var innan:
– Vi ser redan nu att efterfrågan är nästan tillbaka till hur det var före pandemin. Nu har vi börjat komma tillbaka i kötid och söktryck per bostad vi hyr ut. Så vi kommer fortsätta försöka bygga nytt.
I Stockholm finns runt 11 000 studentbostäder enligt SCB. Det behövs byggas mer menar Ingrid Gyllfors:
– Här i Stockholm anser vi att det i högsta grad behövs fler studentbostäder. Ett antal år framåt behövs det någonstans mellan 5000 och 6000 fler studentbostäder.
Men när det väl byggs blir det ofta kostsamt, och hyrorna blir för höga enligt SFS.
– Byggtakten är generellt sett högre än tidigare. Men samtidigt som det byggs mycket så byggs det ofta utan offentliga stöd, såsom investeringsstöd. Det byggs väldigt detaljerat vilket gör hyrorna väldiga dyra i slutändan, säger Oskar M Wiik på SFS.
I Boverkets bostadsmarknadsenkät framkommer att studenter lägger ungefär hälften av sina studiemedel på att betala hyran vid förstahandskontrakt. Boendekostnaderna ökar väsentligt på andrahandsmarknaden. Detta är inget nytt bland Sveriges studentkårer som larmat om för höga hyror tidigare. Problemen ökar också när nyproducerade bostäder blir dyrare att bygga, det menar Oskar M Wiik:
– Nyproduktion är dyrt. Det ser vi i de ettor som byggs, där ligger hyresnivåerna ofta runt sextusen, sjutusen eller mer. Det är mer än halva studiemedlet.
Stina Olén på Studenbostadsföretagen menar att det är en ständig kamp att hålla nere hyrorna. Marken är för dyr och hon vill gärna se en rabatt för byggen av studentbostäder. Det har man gjort i vissa kommuner och det har hjälpt menar hon:
– Tomträttsavgälden är en löpande avgift för den marken som du har byggt på. Och den har man då halverat för studentbostäder för att gynna studentbostadsbyggandets rimliga priser, säger Stina Olén. Hon fortsätter:
– Det var bra av SFS att sätta ljuset på att studenter behöver ha rimliga hyror i deras rapport. Men nyproduktionshyror varierar över hela landet. Den lokalpolitiska viljan är väldigt viktig. Politikerna ska inte utgå från att kommunen ska tjäna lika mycket pengar på marken för studentbostäder som för bostadsrätter.
Oskar M Wiik menar att behoven av lägre hyror och fler bostäder blir större när fler elever väntas börja studera:
– Staten behöver ha mer förståelse för kommunernas förutsättningar när vi utökar studieplatser. Vi kan inte bara hålla på att bygga ut studieplatser på högskolan utan att faktiskt ge riktiga förutsättningar för att studera också.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
