Kollektivtrafiken Samtidigt som flera länder sänker biljettpriserna på kollektivtrafiken fortsätter de att öka i Sverige. Mp och V kräver nu att staten går in och medfinansierar kollektivtrafiken för att den ska bli billigare.
Flera länder i Europa har börjat vidta olika åtgärder för att göra kollektivtrafiken billigare och enklare för befolkningen. Irland, Österrike, Tyskland och Italien gör olika satsningar, dels på grund av de ökade levnadskostnaderna i spåret av kriget och pandemin, dels som en del i klimatomställningen. Även Nya Zeeland har halverat priset på kollektivtrafiken.
I Sverige har priset för att resa med den lokala kollektivtrafiken ökat kraftigt under 2000-talet, med över 100 procent i vissa regioner. Det är mer än priset på bensin som ökat med ungefär 70 procent. Biljettpriserna bestäms av regionerna och intäkterna består av ungefär 50 procent biljettintäkter och 50 procent regionalskatt. I Västra Götaland höjdes priset vid årsskiftet med i snitt 2,6 procent och är bland de högsta i landet. Även i Stockholm höjdes priset för femte året i rad.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att staten ska medfinansiera kollektivtrafiken för att hålla nere biljettpriserna. Under pandemin gick staten för första gången in och bidrog till finansieringen för att uppehålla kollektivtrafiken som drabbades av ett stort underskott.
Jens Holm, Vänsterpartiet, menar dock att stödet på sju miljarder var alldeles otillräckligt, i förhållande till att kollektivtrafiken har tappat ungefär 17 miljarder under pandemin.
Under sommarmånaderna juni, juli och augusti kommer det att kosta endast omkring 90 kronor per månad att åka kollektivt i hela Tyskland. Det är en följd av beslutet att strypa importen av ryskt bränsle till landet.
Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, tycker att förslaget är bra och vill se liknande satsningar i Sverige. Han säger att Miljöpartiet är kritiska mot att regeringen och de andra partierna bestämt att subventionera drivmedelspriserna.
– Vi vill hjälpa hushållen men inte på ett sätt som hjälper Putin. Då är kollektivtrafiksatsningar eller stöd för de som bor på landsbygden mycket bättre.
Per Bolund framhåller att Miljöpartiet i sin vårbudgetmotion lägger förslag på att satsa fem miljarder kronor på att sänka biljettpriserna med omkring en femtedel runt om i landet.
– Vi vet att biltrafiken generellt behöver minska och då är det i städerna och runt dem där det finns störst möjlighet att ersätta biltrafik med kollektivtrafik. Det ger möjlighet för människor som bor på landsbygden och inte har kollektivtrafik att kunna fortsätta använda bilen.
I mars lade Vänsterpartiet tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna fram ett förslag om att satsa 2,5 miljarder på kollektivtrafiken, för att förhindra ökade taxor och minskad turtäthet. Men det röstades ned i Finansutskottet. Jens Holm framhåller att han ändå hoppas att det kommer att bli mer statlig medfinansiering i framtiden.
– Nu finns i alla fall ett instrument, en fördelningsnyckel, till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna upparbetad. Vi behöver från statligt håll fortsätta att ta ansvar för att människor ska kunna resa mer kollektivt. Och för att det ska göras till ett rimligt pris, säger han.
Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill också att det ska införas ett nationellt resekort för hela landets kollektivtrafik. Något som Österrike införde i höstas. Detta har en statlig myndighet just nu i uppdrag att undersöka. Men Vänsterpartiet menar att det inte bara är betalningsproblematiken som måste åtgärdas, utan också priset.
– Jag tror att människor i dag upplever kollektivtrafiken som både dyr och krånglig. Priset och tillgängligheten behöver förbättras. Den diskussionen kanske äntligen kommer till Sverige nu, säger Jens Holm.
Dagens Arena har sökt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och Svensk Kollektivtrafiks ordförande Kristoffer Tamsons (M), men inte fått något svar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
