Nyhet När Dagens Arena granskade Tullverkets bemötande för två år sedan framkom en rad problem. En uppföljning av klagomål från de senaste åren visar att problemen fortfarande finns kvar.
Helena hade varit på semester i Tanzania. Efter ankomst på Landvetter i december 2020 stod hon och väntade på sin väska. Då märkte hon att en tulltjänsteman granskade henne noggrant. Denne kom sedan fram till henne, frågade varifrån hon åkt och tog därefter med Helena in till ett kontrollrum.
– Jag kände mig väldigt chockad. Jag kunde inte tro att han skulle kontrollera mig, säger Helena som egentligen heter något annat.
Hon fortsätter:
– Han grävde igenom hela min väska. Tittade på läkemedel och dokument. På alla mina kläder, bland annat mina smutsiga underkläder som låg i en plastpåse. Han plockade upp en dambinda och tittade på min tampong under säkert en halv minut, det kändes väldigt pinsamt. Samtidigt som han grävde igenom min väska ställde han olika frågor. Han undrade varför jag hade en så liten väska när jag varit i Tanzania. Han frågade även vad jag hade gjort där och vart jag skulle härnäst. Han bad också sin kvinnliga kollega att göra en kroppsvisitation, säger Helena, och fortsätter:
– När han senare tittade igenom mina läkemedel blev det problem. Jag hade med mig några receptfria smärtstillande läkemedel eftersom att det kan vara svårare att få tag på läkemedel utomlands. Tulltjänstemannen tvivlade på att det var läkemedel för privata behov.
– Han frågade vad mer jag hade för narkotikaklassade läkemedel med mig. Jag tänkte att han borde veta skillnaden mellan narkotikaklassade läkemedel och läkemedel som inte är narkotikaklassade. Han beslagtog läkemedlen och sedan förstördes dem.
– Hela kontrollen kändes pinsam och förödmjukande. Jag var chockad hela tiden. Jag undrade varför han var så intresserad av mina underkläder och sanitetsprodukter. Det kändes som ett maktmissbruk. Förutom jag var det även två andra män som blev kontrollerade, varav båda var rasifierade. Jag fick aldrig någon förklaring till varför han ville kontrollera just mig.
Helena tog kontakt med Tullverket och lämnade klagomål angående deras agerande. Hon ringde därefter myndigheten i början av januari och fick då veta att tulltjänstemannen borde ha känt till skillnaden narkotikaklassad medicin och andra läkemedel.
Helena berättar att hon fortfarande är väldigt chockad och tänker på händelsen än idag och att hon upplevde den som väldigt kränkande och diskriminerande. När vi pratar med henne har Tullverket just inlett en utredning av händelsen.
– Jag önskar att de kunde ge en förklaring till varför man blir kontrollerad innan de rotar runt bland någons ägodelar. Jag vill inte anklaga någon för rasism, men jag uppfattar det som att de stoppade mig på grund av min bakgrund. Jag har inte fått någon annan förklaring än så, säger Helena.
För två år sedan gjorde Dagens Arena en granskning av inkomna klagomål till Tullverket. Genomgången visade på problem för Tullverket gällande diskriminering och rasprofilering. Helena är en av dem som har hört av sig till redaktionen efter denna granskning.
2019 bemötte Tullverket kritiken med att de inte såg klagomålen som några stora problem. En annan som hört av sig till Dagens Arena efter granskningen 2019 är Ulf Orest, som äger fastigheter i Lettland och därför åker dit regelbundet.
– När man kommer till tullen i Lettland är de jättetrevliga. De kan säga saker som att nu är det halt på vägarna så ta det försiktigt. När jag och min fru åker tillbaka till Sverige stoppar de oss varje gång. De känner igen vår bil och vi är alltid beredda på att bli stoppade. Man känner sig som en misstänkt brottsling varje gång det händer, säger Ulf Orest, pensionerad ingenjör och företagsledare.
Ulf berättar om ett speciellt tillfälle då svenska tulltjänstemän genomsökte hela hans bil. Han var på väg hem och de blev stoppade av tullen, precis som de flesta gånger då de åker tillbaka till Sverige.
– De rotade igenom hela bilen, alla kläder, gick igenom min medicinväska och även en påse med nybakat bröd som vi hade med oss. När jag kom hem slängde jag allt som de hade rört vid, i dessa tider vill man inte att andra ska pilla på ens saker. De tömde min ryggsäck där min kortläsare för banken låg. Kortläsaren låg inte kvar i ryggsäcken när jag kom hem. Dagen därpå i dagsljus fann jag mitt bankkort, även detta på bilgolvet, säger Ulf.
Ulf berättar även att tulltjänstemännen kan bete sig hotfullt när de stoppar honom. Enligt honom har de alltid en väldigt aggressiv attityd, och tar ett färskt exempel:
– De var ett helt gäng som stoppade oss, varav en av dem inte kunde öppna sidodörren på bilen. När jag försökte hjälpa till skrek en annan ur gänget åt mig att sitta i bilen och hålla tyst annars skulle jag bli kvar tills alla andra åkt.
De som stoppar oss har ofta en viss typ av hotfullhet. Man känner sig oerhört förnedrad, säger Ulf, och fortsätter:
– En annan gång när de stoppade oss frågade jag varför det behövde ta sådan tid, vi hade en tid att passa. När jag kommenterade det tog tulltjänstemannen min arm och vred om den hårt, det skulle inte jag lägga mig i hur lång tid de tar på sig. Jag tycker att det är ett skräckexempel på myndighetsutövning. Jag vill fråga dem på vilka grunder de stoppar just min bil. De är så opsykologiska i sitt handlande. Jag undrar vad det är för slags människor de tar in på utbildningarna. Man känner sig otroligt förnedrad och kränkande behandlad, säger Ulf.
Johan Lindgren som är förbundsordförande för Tull-Kust, fackförbundet för de som arbetar vid Tullverket och kustbevakningen, berättade för Dagens Arena 2019 att utbildningen som nyanställda tulltjänstemän genomgår främst fokuserar på lagar och regler som tullagen och smugglingslagen och att det inte finns någon diskussion inom facket om etik. Lotta Halling som är HR-chef på Tullverket nämnde då inget om innehållet i utbildningen men berättade att de gör noggranna kontroller av de som kommer in till utbildningen och att det var viktigt att de antagna visar på bra värderingar.
2019 gjorde Riksrevisionen en granskning av Tullverket där de tittade övergripande på myndighetens kontroller. Målet med granskningen var att se över hur Tullverket organiseras, hur statistiken fördes och hur styrningen var utformad. Granskningen innefattade inte hur Tullen arbetar med etik och anmälningar. Men klagomålen har fortsatt komma in till myndigheten.
Dessa klagomål går oftast direkt till Tullverket eller till KUNO – Tullverkets kundombudsman. Den som anser sig ha blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman kan även vända sig till Justitieombudsmannen, JO. Vi har begärt ut de klagomål som inkommit sedan Dagens Arenas förra granskning hos respektive instans. Bland hundratals anmälningar återfinns bland annat följande vittnesmål:
”När tulltjänstemän drog en bråkig kvinna på marken så sprang jag fram och skulle dra upp hennes byxor samt säga åt dem att ta det lugnt så tryckte en av Tullverkets män ner mig. Han skadade min arm och tryckte sitt knä hårt mot mig trots att jag inte gjorde något motstånd. Samtidigt hotade hans kollegor mig med pepparspray och säger att jag gör motstånd.”
”Jag befinner mig nu på en Flixbuss mellan Köpenhamn och Göteborg. Bussen blev stoppad i tullen i Malmö och det var en extremt obehaglig upplevelse. Poliser, passkontroll och Tullverket plockade flera ”slumpvalda” personer (alla av utländskt påbrå) av bussen. En person fick tömma innehållet av sin väska utanför bussen så att alla kunde se, samtidigt som han skakade och var uppenbart rädd. Folk på bussen fotograferade de som blivit stoppade. Detta får mig att fråga vad personalen på Tullverket får lära sig om etiska frågor och människovärde i utbildningen”
”Jag har precis bevittnat ett mycket tråkigt fall av rasprofilering under en av Tullverkets kontroller på ett tåg från Köpenhamn till Stockholm. Kvinnan bredvid mig fick sitt bagage grundligt genomsökt av era tjänstemän och hon blev helt uppenbart utvald enbart på grund av sin mörkare hudfärg. Tilltalet var vänligt men kvinnan kände sig av förståeliga skäl mycket kränkt och grät efter kontrollen. Hon uttryckte att detta händer henne hela tiden och att hon känner sig trakasserad.”
”Enda sedan jag var liten har jag rest mycket, och alltid blivit stoppad av tullen. Oavsett om jag rest från Norge, Grekland eller Zanzibar blir jag stoppad. Det är inte kul att bli diskriminerad och profilerad varje gång och sedan länge har jag förstått att det är på grund av min hudfärg. Min etniskt ”svenske” vän som har blont hår och blåa ögon råkar inte i närheten ut i samma utsträckning av det som jag får genomlida. Vi har till och med gjort tester då vi flugit tillsammans men gått ut enskilt. Jag blir stoppad, men inte min vän. ”
”Jag kom med Stena färjan och efter det blev jag invinkad, som att de visste något och hade bestämt sig för att ta mig i förhand. Tulltjänstemmanen frågade vartifrån jag åkt. Jag svarade att jag varit i Serbien, då blev hon hotfull och otrevlig. Hon bad om mitt körkort och beordrade mig ut för visitation. När jag ifrågasatte det blev hon ännu mer hotfull och sa att hon visste va jag var för typ. Sedan kom fem tullare till och slängde ner mig på asfalten, drog mina armar på ryggen och satte ett knä i ryggen på mig.”
”Precis när jag stiger av färjan, tio meter från färjans ingång, för att gå mot fastlandet, dyker två civilklädda tullare upp och visar sin bricka. De visiterade mig helt öppet framför alla människor som passerade förbi. Vet ni varför? För att de skulle hinna med båten tillbaks. Jag har aldrig känt mig så förnedrad och nedvärderad som då. I stället för att ta mig in i ett enskilt rum så står de öppet och visiterar mig och tar på mig. Utan anledning. Enda anledningen till det är att jag är en utländsk kille på 29 år med tatueringar på armen.”
”Nu har jag blivit föremål för tullvisitering tre gånger under en period av 18 månader vid ankomst till Arlanda. Samma mönster. Åldern är redan visuellt bedömd. Jag är drygt 70 år. Jag får frågan: var kommer du ifrån? Jag svarar Bangkok. Nästa fråga: reser du ensam? Ja svarar jag. Då blir det till att bli utsatt för en genomgång. Jag reagerar på Tullverkets fördomsfulla profileringsförsök. Som alltså innebär att en äldre ensamresenär som kommer med planet från Bangkok per automatik är att betrakta som en kriminell person. Kan ni inte bättre? Det är en kränkande åtgärd som ni utsätter en medborgare för. Alltså det enda ni utgår ifrån är ålder, avreseort och om man reser ensam. Informationen kommer från er egen personal efter att jag frågat.”
Både Tullverket och Justitieombudsmannen har maskerat alla anmälare vilket omöjliggjort för Dagens Arena att kontakta de som lämnat vittnesmålen.
Tullverkets granskning av Helenas klagomål är nu klar. En av Tullverkets jurister svarar att klagomål som rör tulltjänstemäns bemötande är svåra att bedöma i efterhand. Enligt juristen står ord står mot ord och det finns alltid ett utrymme för olika bedömningar och tolkningar av en persons ordval. I svaret sägs samtidigt att tulltjänstemännens bemötande och förhållningssätt gentemot allmänheten är viktig vid utbildandet av nya tulltjänstemän. Juristen menar att Tullverket har vissa arbetsuppgifter som begränsar grundläggande fri- och rättigheter och att de har förståelse för att vissa handlingar som är normala för tulltjänstemän kan upplevas som obehagliga eller kränkande för den som utsätts.
Tullverket menar därför att tulltjänstemannen inte har överskridit sina befogenheter och att de inte kan göra något mer med ärendet. De anger att Helena stoppades av tulltjänstemannen för att hon hade en liten väska och verkade nervös.
Helena är inte nöjd med svaret hon fått och hon tycker inte att tulltjänstemannen sagt hela sanningen under utredningen och vill gå vidare med ärendet till Justitieombudsmannen. Hon anser att svaret innehåller flera felaktigheter och att det är partiskt och orättvist.
– De skriver att klagomål är svåra att bedöma i efterhand, att ord står mot ord. Samtidigt skyddar de tjänstemännen och tror främst på dem före vanliga medborgare. I sitt svar har de skrivit att kontrollen var korrekt fastän det inte stämmer. Tulltjänstemannen redogjorde för att jag verkade nervös som en anledning till att han kontrollerade mig, jag har sett på andra klagomål att de ofta motiverar kontroller med det. Att de skrev att de kontrollerade mig för att jag hade en liten väska tycker jag också är pinsamt. Jag hade önskat att de hade tagit mitt klagomål på större allvar och velat förbättra deras sätt att bemöta andra människor och utveckla kommunikationen, men nu känner jag inget hopp om att något kommer att ändras, säger Helena.
Martin Petersson är chef för Tullverkets kontrollavdelning. Han säger att de får in flera olika typer av klagomål. Ibland kan det handla om en tulltjänsteman som råkat förstöra en backspegel vid en kontroll eller så har det att göra med ett bemötande som inte uppfattas hjälpligt av en klagande.
– Efter att ett klagomål kommit in går det till vår rättsavdelning som leder en utredning. Vi kartlägger vad som hänt och var. Sedan bemöter vi klagomålen. De tjänstemän som varit inblandade får yttra sig, sedan går ärendet tillbaka till rättsavdelningen och så blir det ett ställningstagande därifrån.
Har klagomålen lett till någon förändring i er verksamhet?
– Ja, om vi ser att det är problem som frekvent återkommer. Till exempel har det funnits fall då tulltjänstemän till exempel råkat skada bilar under en kontroll. Då har vi haft undervisning i hur man kan utföra visiteringar på bättre sätt, säger Martin Petersson, och fortsätter:
– Varje enskilt klagomål som handlar om bemötande är problematiskt. När det gäller diskriminering är det ingenting vi accepterar på Tullverket. Vi har nolltolerans när det gäller detta. Hudfärg, kön och etnicitet ska inte vara underlag för att utföra tullkontroll. Det är något vi tar på stort allvar. Ser vi mönster i klagomålen måste vi vidta åtgärder. Det går inte att utesluta att det förekommer diskriminering på Tullverket, för vi utför tullkontroller och det är människor som gör det, säger Martin Petersson.
Martin Petersson berättar att Tullverket utför cirka 100 000 kontroller varje år. Någon tusendel av de kontrollerna leder till att något klagomål riktas till Tullverket, menar han och att en del av dessa handlar om människor som upplever sig blivit diskriminerade.
– Målbilden är att alla som har med oss att göra ska lämna med en positiv känsla, det måste vara vår målsättning, säger Martin Petersson.
– När det gäller metoderna för granskningarna kan det verka som att ord står mot ord. Det är sällan det finns en ljud eller bildupptagningar som kan verifiera eller falsifiera någons hypotes. Då ställs den klagandes beskrivning om händelseförloppet mot våra tulltjänstemäns upplevelse. Därför kan dessa ärenden vara mycket svåra att utreda och det kan vara svårt att fastställa någon egentlig slutsats, men det går att gå vidare med ärendet till andra instanser som Justitieombudsmannen eller Diskrimineringsombudsmannen, säger Martin Petersson.
Hur arbetar ni med bemötandefrågor på Tullverket?
– När en person anställs hos oss går den en grundutbildning. Där har vi sedan tre år tillbaka utökat de delarna som handlar om interkulturell kommunikation. Det senaste tillskottet är bemötandeundersökningar som vi startade med 2019. Vi hann komma igång och sedan kom pandemin. Planen är att fortsätta med det efter pandemin. Vi har investerat tid och pengar i att anlita konsulter som är oberoende från vår verksamhet och som ska granska tulltjänstemäns bemötande, kommunikation och hur de agerar, på olika platser. Tanken är att plocka upp olika förbättringsområden i samtalsteknik och annat. Konsulten är med under hela arbetspasset så att tulltjänstemannen inte kan hålla uppe en fasad. Efteråt tar de kontakt med de som interagerat med tulltjänstemännen och ställer frågor om hur de blivit bemötta, det känns som en bra metod, säger Martin Petersson och fortsätter:
– Jag tror och bedömer att det kan vara en bra metod att få en extern part som tittar på oss. Hur vi arbetar, hur vi kommunicerar och hur vi beter oss, säger Martin Petersson och fortsätter:
– När det gäller klagomål analyserar vi alla som finns och ser om det finns förbättringsområden. Vi jobbar även på att eventuellt börja använda kameror. Det juridiska läget är inte helt fastställt där ännu. Det hade varit bra att ha tillgång till ljud och filmupptagning vid klagomålshantering.
– Sedan arbetar vi också mycket med rekryteringen. Vi försöker skriva en så bred och bra kravprofil som möjligt när vi ska anställa tullpersonal. vi strävar efter att få in en stor bredd när det gäller, kön, etnicitet, språk, religiös tillhörighet och annat. På grund av att tulltjänstemän träffar folk från hela världen är det meriterande är att kunna utomnordiska språk. Vi har även samtal i arbetsgrupper, arbetsplatsträffar. Det blir som ett forum där alla nivåer i tullverket kan diskutera och ta upp vissa förutbestämda områden om det är något vi känner att verksamheten behöver diskutera. Jag vill ju gärna att människor som har med tullen att göra ska lämna med en positiv upplevelse, det kan vara svårt om man blir misstänkt för ett brott men överlag så vill jag att vi minimerar antalet klagomål vi får in när det gäller bemötande, säger Martin Petersson och fortsätter:
– Vi är beroende av att personer hör av sig till oss om de blivit negativt behandlade, så att vi kan få in underlag och jobba med, det är svårt om det finns ett mörkertal. Har vi ett större underlag går det att göra djupare analyser, det underlaget vi har när det gäller bemötande är litet i förhållande till antal kollade. Jag kan bara säga att om det finns personer som inte känner att det är lönt att göra en anmälan till tullverket så hoppas jag att de gör det ändå för då får vi ett bättre underlag till att kunna jobba vidare med dessa frågor, säger Martin Petersson.
Martin Petersson säger att de inte kunnat se någon röd tråd i klagomålen, om det är en enskild tjänsteman som utfört någon form av diskriminering eller att det är någon arbetsgrupp som är överrepresenterad i statistiken. Hade de sett någon röd tråd i klagomålen hade de haft bättre verktyg för att arbeta med dem. Bland annat en personalansvarsnämnd.
– Diskriminering är ett samhällsproblem och vi på Tullverket vill inte vara en del av det. Jag ser personligen väldigt allvarligt på de klagomål som kommer in. Men som sagt var så består vi av enskilda tjänstemän som är människor. Det kan finnas individer på tullen som ägnar sig åt diskriminering i tjänsteutövningen och det är inte okej, säger Martin Petersson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
