#metoo Under en manifestation mot sexuella övergrepp igår lovade Åsa Regnér att ett lagförslag som kräver samtycke ska läggas fram före jul. Men debatten kring vilken nytta krav på samtycke gör fortsätter.
– Jag tror att det är viktigt att ha en lagstiftning som kommer åt det man vill, det vill säga att det ska råda frivillighet i sexuella relationer – det som inte är frivilligt är ett övergrepp, sade jämställdhetsminister Åsa Regnér i P1-morgon imorse under en diskussion om efterspelet till #metoo-uppropet.
Ministern sade också att det är viktigt att ha en rättssäker lagstiftning där man inte omvänder bevisbördan, och inte lägger ännu mer fokus på den som har utsatts för övergreppet.
Innan jul är tanken att en lagrådsremiss om en samtyckeslagstiftning ska läggas fram, och enligt Åsa Regnér har ett sådant förslag stöd av en majoritet i riksdagen.
Men Anne Ramberg, ordförande för Advokatsamfundet, som också medverkade i P1-morgon, är kritisk till förslaget till samtyckeslag. Hon menar att det är tveksamt om ökat krav på samtycke vid sex kommer att leda till fler fällande domar, eftersom svårigheten att bevisa våldtäkt när ord står mot ord mellan två personer fortsatt kvarstår.
– Om man inför samtyckeskrav och ett oaktsamhetsbrott riskerar det att leda till en bevislättnad för åklagaren, sade Anne Ramberg i P1-morgon.
Enligt Advokatsamfundet är förslagets krav om att alla parter måste samtycka tydligt till sex i flera steg inte realistiskt.
– Kravet på frivillighet ska gälla i ord eller handling, och det ska gälla i alla moment av den sexuella akten. Som jag ser det är det inte riktigt verklighetsanpassat. Vem ska bedöma vad som är relevant? sade Anne Ramberg.
I Advokatsamfundets remissvar framgår också att man ser det som otydligt vad som avses med ett »nytt moment«, vilket kan skapa rättsosäkerhet.
Advokaten Elisabeth Massi Fritz, välkänd för att företräda offer för sexualbrott, är däremot positiv till en samtyckeslag.
»Samtyckeslagstifting med kombinationen oaktsamhetsrekvisit för straffansvar kommer på lång sikt fungera som en viktig signal för en förändring av attityder och värderingar, oaktsamhetskriteriet kommer leda till fler fällande domar. Hur många fler återstår att se. Detta är en början till en viktig förändring«, skrev hon i en debattartikel i Dagens Juridik för ett år sedan.
Massi Fritz hänvisar bland annat till Skottland, där hon menar att en samtyckeslagstiftning gjort att mer fokus i rättsprocessen läggs på den som anklagas för sexbrott än på offret, genom att den åtalade får förklara på vilket sätt hen har inhämtat samtycke.
Åklagarmyndigheten i Sverige är i sitt remissvar till samtyckeslagen positiva till att det ska räcka med oaktsamhet, och inte krävas uppsåt, för att fällas för sexbrott. Däremot är de tveksamma till hur man ska visa att samtycke har kommit till uttryck.
– Att ställa krav på att frivilligheten ska ha kommit till uttryck kan i praktiken bli svårt i en del situationer. Som förslaget är utformat framstår det som om det kan vara straffbart att begå en sexuell handling med den som deltar frivilligt men inte visar det, sade överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg till Dagens Juridik i februari.
Lawen Redar (S) som sitter i riksdagens justitieutskott skrev häromdagen en debattartikel på Dagens Arena där hon argumenterar för vikten av en samtyckeslag. Hon tror inte att #metoo-kampanjen har skyndat på regeringens arbete med att lägga fram ett förslag till samtyckeslagstiftning.
– Morgan Johansson sade den 8 mars att ett förslag kommer att läggas fram innan årets slut, säger Lawen Redar.
Hon säger att det viktiga är att fokusera på att en handling kan vara våldtäkt även om det inte förekommer exempelvis misshandel eller hot. Däremot är det svårt att säga om en skärpt lag kommer att leda till fler fällande domar, säger hon.
– Våldtäktsmål är oerhört komplexa, och allt från anmälningsfrekvens till tillgången till målsägarbiträden har betydelse. Så man kan inte säga att en lagändring kommer att öka antalet fällande domar, för det beror på många saker, säger Lawen Redar.
När det gäller huruvida det är rimligt att ställa krav på aktivt samtycke under de olika momenten i en sexakt är hon osäker på svaret.
– Den frågan är jätteteknisk. Jag tänker att målsättningen är att vi inte fortsätter ha en diskussion där så mycket fokus ligger på vad den brottsutsatte hade på sig, om hon var berusad och så vidare. Men hur vi når dit exakt kan jag inte svara på i dag, vi håller på att finna lösningar, säger hon.
Däremot tror hon att en samtyckeslag kan förändra mäns beteende genom att sätta upp nya normer kring sex.
– Vinsten med att vi får en sådan här lagstiftning är att frivilligheten blir utgångspunkten för lagen och hela samhällsdebatten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
