Vem i Sveriges riksdag kan jämföras med Frankrikes kvinnorättsminister Najat Vallaud-Belkacem?
För att parafrasera den klassiska inledningen i ett seriealbum om Asterix: Hela Europa är ockuperat av högerregeringar! Hela Europa? Nej, en liten del gör fortfarande motstånd. Och det är Frankrike som utgör den viktigaste motståndsluckan i Europas dystra politiska landskap.
Asterix hemland är EU:s näst största medlemsstat sett till såväl BNP som befolkning. Socialisten François Hollandes seger över Nicolas Sarkozy i presidentvalet i maj 2012 följdes upp i parlamentsvalen i juni samma år, då socialisterna vann 94 nya mandat. Det franska socialistpartiet, som blev mindre än Nationella Fronten i presidentvalet 2002 och därefter plågades av interna strider, är i dag starkare än någonsin i den modern franska historien. Partiet har majoritet i parlamentets båda kamrar men kontrollerar även de flesta av Frankrikes regioner och stora städer.
Den första tiden vid makten har dock präglats av en brant uppförsbacke. The Economist har utsett den franska ekonomin till euroområdets tickande bomb. Arbetslösheten är hög, ett illa berett förslag om att höja skatten för de rikaste stred mot författningen, Gérard Depardieu har emigrerat. Efter tio månader vid makten är Hollande den minst populära presidenten någonsin, visar en mätning från TNS Sofre.
När dina egna popularitetssiffror är dåliga och ekonomin inte tillåter dyra reformer ökar behovet av partivänner med lyskraft. Helst ska de även kunna genomföra förändringar som kräver politiskt mod, snarare än extra reformutrymme i budgeten.
Därför är Najat Vallaud-Belkacem ett namn som bör läggas på minnet. Vallaud-Belkacem föddes som det andra av sju syskon i en liten by i Marocko 1977. Delar av familjen flyttade till Amiens i början av 1980-talet och en inspirerande resa mot den franska toppolitiken inleddes: Stipendier och studier på Institut d’études politiques de Paris, samt inträde i socialistpartiet våren 2002. Orsaken? Jean-Marie Le Pens och Nationella Frontens framgångar i presidentvalet 2002.
Resan uppåt i socialistpartiet kulminerade med rollen som talesperson för Hollandes presidentvalskampanj. Att den regering som premiärminister Jean-Marc Ayrault bildade efter valframgångarna våren 2012 skulle vara helt jämställd var bestämt på förhand (det europeiska genomsnittet är 26 procent). Najat Vallaud-Belkacem blev kvinnorättsminister i ett eget departement, en position som inte har funnits sedan 1986. Härifrån ska all ny lagstiftning granskas ur ett jämställdhetsperspektiv. Vidare utsågs Vallaud-Belkacem även till talesperson för hela Ayraults regering.
I skuggan av eurokrisen har Vallaud-Belkacem, känd för sina långa arbetsdagar, börjat genomföra en konkret policyagenda som borde kunna inspirera europeiska progressiva. Hon talar gärna om den ”tredje generationen av kvinnors rättigheter”, där politiska rättigheter och ekonomisk jämställdhet utgör de första två.
I det konkreta program om den tredje generationen som antogs i slutet av förra året märks särskilt ambitionen att angripa rötterna till ojämställdhet redan i tidiga åldrar. Programmet ”ABCD i jämställdhet” riktar in sig på undervisningen av barn i åldrarna 3–11 år.
Den här månaden presenteras ett lagförslag som kommer att tvinga universitetsstyrelserna att ha en helt jämlik könsfördelning (se även DN 4/3). Bakgrunden är den elitistiska franska universitetsvärlden där kvinnor klarar de anonyma skriftliga proven utmärkt, men där fler män tar sig vidare förbi muntliga utfrågningar inför en hård jury. Andelen kvinnliga rektorer eller styrelseordförande på franska universitet är bara åtta procent, och misstanken är att den skeva representationen präglar universitetslivet i övrigt. Målet är andelen kvinnor ska vara 40 procent senast 2015.
En liknande lag om jämlik fördelning finns nu även för politiska mandat. Böter drabbar de partier eller kommuner som inte följer de nya kraven på jämlik representation. Vallaud-Belkacem har även drivit på en ny lag som ska precisera och effektivisera arbetet mot sexuella trakasserier – något som 40 procent av Europas kvinnor säger sig ha upplevt i yrkeslivet. Att hon vill gå vidare med att kriminalisera sexköpare efter svensk förebild har skapat protester på hemmaplan. En redan genomförd reform medför att det offentliga ersätter kostnader för preventivmedel med 100 procent, i stället för dagens ersättningsnivå på 65 procent.
Det första steget för att motarbeta löneskillnaderna mellan män och kvinnor är att hitta vägar som gör att existerande lagstiftning efterlevs bättre. En nyhet är att fackförbund och arbetsgivare har kommit överens om att deltidsjobb måste uppgå till minst 24 timmar i veckan (med vissa undantag). I näringslivet har kvoteringsmål satts för andelen kvinnor i bolagsstyrelser: 40 procent 2017.
2012 utsågs Najat Vallaud-Belkacem till årets politiker i Frankrike av det tunga politiska magasinet Le Trombinoscope. När hon nyligen citerades i svenska Dagens Nyheter fanns ingen blygsamhet: ”Frankrike kommer att vara pionjär på området, som det numer ofta är fallet när det handlar om jämställdhetspolitik. Vi drar ifrån och blir ett exempel för andra”.
Svensk politik har saknat en pådrivande kraft inom jämställdhetsområdet sedan Gudrun Schyman avgick som partiledare för V. Inspiration i jämställdhetsfrågor kan – hör och häpna – inhämtas utanför Sveriges gränser. Vem i Sveriges riksdag kan jämföras med Najat Vallaud-Belkacem?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
