almedalen 2018 Sveriges är en förebild när den franska regeringen stöper om reglerna på arbetsmarknaden, berättar Frankrikes arbetsmarknadsminister Muriel Pénicaud när Dagens Arena träffar henne under Almedalsveckan. Men regeringens reformprogram för en mer flexibel arbetsmarknad möter också hårt motstånd i hemlandet.
– Vi tror väldigt starkt på att införa »flexicurity« på ett franskt sätt, vilket betyder att vi både behöver flexibilitet för företagen och skydd för de anställda. Den modellen är inspirerande och något jag tar med mig från de nordiska länderna, säger Muriel Pénicaud när Dagens Arena träffar henne för en intervju i Visby i samband med Almedalsveckan.
Under sitt gästspel på politikerveckan har ministern hunnit med flera panelsamtal med fackliga teman. Med en energisk utstrålning och gott humör har hon fått sina medpanelister att le och nicka uppmuntrande när hon beskriver det förändringsprogram som Emmanuel Macron har satt igång i rasande takt sedan han valdes till president förra året.
Muriel Pénicaud säger att hon och de franska regeringskollegerna ser Sverige och de andra nordiska länderna som förebilder när det gäller regleringen av arbetsmarknaden med kollektivavtal. Men frågan är hur föredömlig den franska modell som nu håller på att växa fram anses vara av de svenska arbetsmarknadsparterna.
En av de största förändringarna som Macrons regering har genomfört är att decentralisera beslut kring arbetsvillkor, ner till de enskilda företagen och arbetsplatserna.
– Nu kan företag och anställda eller fackförbund komma överens om arbetstid, lön, vidareutbildning eller vad de vill, men vissa ämnen kommer ligga på branschnivå och andra på företagsnivå. Förut var många fler överenskommelser på branschnivå, högre upp, nu kommer det mer likna det svenska systemet, säger Muriel Pénicaud.
Reformen är en del av Loi Travail, eller arbetslagen, och har väckt protester från vänsterhåll och vissa fackförbund sedan den presenterades för knappt ett år sedan, då den anses försvaga arbetstagarnas ställning. Ett skäl till det är att fackanslutningsgraden bland anställda är så låg som 8 procent i Frankrike, och i företag med 50 eller färre anställde är täckningen bara 4 procent.
Det innebär att i de flesta fall skulle det inte finnas någon facklig representant för att sköta förhandlingarna på arbetsplatsen, den så kallade »sociala dialogen«, utan istället skulle medarbetare utse en företrädare bland dem själva för att försvara de anställdas intressen. Men även om det finns fackförbund på en arbetsplats ska arbetsgivare och anställda i vissa fall kunna kringgå facket, och det kan handla om försämringar av arbetstagarnas rättigheter.
– Om det finns fackförbund på plats är det perfekt, men om det gäller företag där ingen vill organiseras i fackförbund så kan man nu representeras som anställd ändå, säger Muriel Pénicaud, som beskriver reformen som en chans till ökat inflytande för anställda.
Hon säger samtidigt att hon gärna skulle se att fler gick med i facket.
– Ja, självklart! Men oavsett om jag vill det eller inte är det ett faktum att under 30 år har fackanslutningen inte ökat, säger ministern.
– Vår förhoppning är att när anställda ser de här förändringarna, så ska det leda till att de vill gå med i ett fackförbund, fortsätter hon.
Andra delar i arbetslagen handlar om att sätta ett tak för avgångsvederlag vid uppsägningar, och att förenkla för arbetsgivare att säga upp.
– Före nya arbetslagen var det väldigt svårt att säga upp personal i Frankrike och nu har vi gjort det lättare. Och vet du vad? Det har inte skett fler uppsägningar, men däremot säger små- och medelstora företag nu att de inte längre är rädda för att anställa, säger Muriel Pénicaud.
På frågan om hur hon ser på debatten om att luckra upp LAS i Sverige är hennes första reaktion att regelverket i Sverige redan är flexibelt. Huruvida man borde gå längre, som bland annat Moderaterna och Centerpartiet vill, är inget hon tycker sig kunna svara på.
– I Sverige är det ganska lätt att säga upp människor; folk är skyddade, men flexibiliteten för företag är stor, säger ministern.
Tryggheten för anställda i Sverige som ministern syftar på är framförallt möjligheten till omställning när man blir arbetslös.
Ett projekt i den riktningen som arbetsmarknadsministern gärna talar om är den franska regeringens satsning på kompetensutveckling som ska ges till varje anställd, totalt 26 miljoner personer, genom ett individuellt konto som ska hanteras genom en app. Varje år ska arbetsgivaren sätta in ett belopp på mellan 500 och 800 euro på kontot som den anställde fritt kan förfoga över.
– Kontor ger tillgång till all kvalitetssäkrad utbildning du önskar för att lära dig det du vill, till exempel engelska eller datakunskap– det är upp till dig vad du väljer. Du kan själva delfinansiera en utbildning för att få mer pengar på kontot, säger hon.
Förhoppningen är att det personliga training-kontot ska röstas igenom i sommar, men förändringarna börjar gälla nästa år.
Grundidén med utbildningskontot är att göra alla anställda bättre rustade för eventuell arbetslöshet.
– Det ger anställda möjlighet att rusta sig själva med utbildning för att undvika arbetslöshet. Förhoppningen är att man inte ska känna sig hotad av teknologiska förändringar, utan istället kan omfamna dem med med tillit och självförtroende, säger Muriel Pénicaud.
Det handlar om en »kulturell förändring« och att ge personer »mer inflytande över sitt eget öde«.
När den sedan flera månader pågående järnvägsstrejken kommer på tal är arbetsmarknadsministern noga med att påpeka att det handlar om en isolerad del av arbetsmarknaden som inte har något med de stora reformerna vi tidigare talat om att göra. Hon trycker också på att det är en felaktig föreställning att Frankrike har fler strejker än andra länder.
– Titta på statistiken; de senaste tio åren har strejkerna blivit fem gånger färre och strejkdagarna liknar andra länder i Europa. Men i transportsektorn strejkar de mycket och eftersom det handlar om transporter blir det väldigt synligt, säger Muriel Pénicaud.
Förändringarna inom järnvägssektorn, och det som orsakat protester, är att de anställda vid det statliga tågbolaget SNCF kommer att förlora sina särskilda förmåner som statligt anställda. Samtidigt ska järnvägen öppnas upp för konkurrens från privata aktörer.
– Vi behöver fler tåg som är billigare för medborgarna. Vi har också många tekniska problem i tågsektorn, och människor blir arga för att tågen inte går i tid, säger hon.
Vill ni förändra rätten att strejka?
– Nej, såklart inte, det är en rättighet.
När jag undrar hur regeringen ska ena landet, där loppet var nästan dött mellan yttervänstern och extremhögern i första valomgången, invänder hon mot påståendet att det politiska läget i landet skulle vara polariserat:
– Det är inte det längre – inte med Emmanuel Macron, slår Muriel Pénicaud fast.
Nej, Frankrike är inte ett splittrat land, enligt ministern, men hon svarar sedan att regeringen kommer vinna mer stöd »genom fakta«.
– Frankrike har inte genomgått djupare reformer på länge så det är klart att när man gör stora förändringar kommer vissa människor se en sak och andra se något annat. Men sanningen är att vår reformagenda är viktig, det är därför Emmanuel Macron blev vald till president. Förut var det höger mot vänster och inget rörde på sig, säger Muriel Pénicaud.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
