Den låga lärartätheten i fristående skolor drivs helt och hållet av de stora privata skolkoncernerna, visar Lärarförbundets beräkningar. »Genom att fylla på klassrummen uppstår vinsterna i friskolorna«, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det har länge varit känt att lärartätheten är lägre i friskolor jämfört med i kommunala skolor. Lärartätheten i kommunala grundskolor ligger i genomsnitt på 12,1 elever per lärare, vilket kan jämföras med fristående skolor som har ett snitt på 13,2, enligt Skolverkets senaste statistik.
Och skillnaden i lärartäthet drivs helt och hållet av de stora skoljättarna, visar Lärarförbundets beräkningar. Facket har tittat på lärartätheten i de kommuner där friskolekoncernerna* har sina skolor, och jämfört den med samtliga skolor i dessa kommuner.
Då visar det sig att skolkoncernerna i genomsnitt har hela 20 procent fler elever per lärare än de kommunala skolorna. De övriga fristående skolorna har i sin tur färre elever per lärare än de kommunala skolorna.
Och enligt Lärarförbundet är det just klasstorleken och skolpengens utformning som ligger bakom friskolejättarnas stora vinster.
– Skolpengssystemet gör att vissa skolor går på knäna medan andra kan lägga pengar på hög. Och det beror på att skolpengen är individbaserad, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet.
Hon förklarar att ju fler elever som kan fyllas på i en skolklass, desto billigare blir läraren per elev. Den som fyller en klass med fler elever ökar intäkterna utan att kostnaderna ökar i motsvarande grad. Och den som tappar elever förlorar intäkter som inte kompenseras med minskade kostnader.
– Kostnaden för att undervisa skiljer sig inte så mycket beroende på om det är 20 eller 30 elever i klassrummet. Men som skolpengssystemet är utformat i dag innebär det att en klass med 30 elever har 50 procent mer finansiering. Genom att fylla på klassrummen uppstår den här vinsten i friskolorna samtidig som kommunala skolor med mindre klasser har svårt att få ekonomin att gå ihop.
Därför anser fackförbundet att skolpengssystemet bör skrotas. I stället vill man se ett nytt ersättningssystem baserat på de faktiska kostnaderna per elev.
– Vi har inget färdigt förslag men för att minska den här vinstdrivande effekten så skulle man kunna koppla skolpengen till klass och sedan ha en individbaserad peng som minskar över en viss klasstorlek, säger Johanna Jaara Åstrand.
*Academedia, Internationella engelska skolan, Kunskapsskolan, Jensen Education, Lärande i Sverige och Prolympia.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
