Flera studier har pekat på att friskolor är mer generösa med betygen än vad kommunala skolor är. Men en ny rapport visar att det här gäller i ännu högre grad för praktiska och estetiska ämnen.
I en ny rapport från Institutet för näringslivsforskning (IFN) har nationalekonomen Jonas Vlachos granskat betygssättningen uppdelat på de stora friskolekoncernerna och övriga friskolor, jämfört med kommunala skolor.
Tidigare studier har jämfört betygssättningen mellan olika skolor och huvudmän vad gäller de kärnämnen som mäts genom nationella prov. Jonas Vlachos väljer att dessutom mäta betygen i övriga SO- och NO-ämnen, där nationella prov görs i slumpmässiga ämnen och med några års intervall, och betygen i de praktiska och estetiska ämnen som inte alls mäts genom nationella prov.
Jämförelsen har dels gjorts i förhållande till betygssnittet på kommunala skolor, dels i förhållande till resultatet på de nationella proven i ett annat ämne för samma skolhuvudmän. Friskolorna har delats upp i fyra grupper; Kunskapsskolan, IES, Academedia och övriga, vari mindre skolföretag och enskilda privata skolor ingår.
– Alla grupper av fristående skolor är mer generösa i sin betygssättning jämfört med de kommunala skolorna som har motsvarande kunskapsresultat på de nationella proven, säger Jonas Vlachos som skrivit rapporten.
Även om kunskapsbilden mellan ett nationellt prov och ämnesbetyget i ett särskilt ämne inte kan förväntas stämma överens till 100 procent, säger Jonas Vlachos att det som utmärker resultaten i betygsjämförelsen är den »systematiska avvikelsen« som friskolorna har kommunala skolors betygssnitt.
Jonas Vlachos har också plockat ut de delar av de nationella proven som, enligt Skolinspektionen som gör kontrollrättningar, bedöms ge mindre utrymme för godtyckliga bedömningar. Det handlar dels om matematik, dels om hör- och läsförståelse – engelska B – där utrymmet för skillnader i bedömningen är litet.
Alla grupper av fristående skolor är mer generösa i sin betygssättning jämfört med de kommunala skolorna som har motsvarande kunskapsresultat på de nationella proven.
– Betygsavvikelserna blir större när det gäller de mer tillförlitliga proven, säger Jonas Vlachos.
Läs även: Friskolor: Högre betyg, sämre prestation
Han tolkar det som att friskolorna i andra delar av de nationella proven rättar i överkant generöst, vilket gör skillnaden mer påtaglig mellan nationellt prov och ämnesbetyg i de delar av testen där mer generösa bedömningar knappt är möjliga. Samtliga fyra friskolegrupper i studien har bättre resultat på A- och C-delarna av de nationella proven än kommunala skolor, även om alla grupper, kommunala och fristående, har liknande resultat på B-delarna.*
Friskolor ligger högre än kommunala skolor både när det gäller resultat på nationella prov och betyg, och Internationella engelska skolan (IES) ligger i topp när det gäller både prov och betyg.
Internationella engelska skolan (IES) och Kunskapsskolan utmärker sig som koncerner särskilt när det gäller höga betyg i förhållande till genomsnittet. Gruppen »övriga« friskolor har minst avvikelse från de kommunala skolornas betygsresultat. Enligt Vlachos slutsats kan 3 av 4 av de privata friskolegruppernas betyg över snittet helt och hållet förklaras med en mer generös betygssättning, medan IES högre betyg till två tredjedelar kan förklaras med samma generositet.
Men Christian Wetell, biträdande grundskolechef på Kunskapsskolan, ifrågasätter resultaten.
– Jag läser väl inte riktigt in de slutsatserna. I rapporten har man valt ut vissa enklare och statiska delar i de nationella proven. Det som är viktigt för oss och det vi har i uppdrag är att titta på alla delar av kunskapskraven i de nationella proven, säger Christian Wetell.
Samtidigt håller han med om att det kan finnas mindre risk för subjektivitet i bedömningen av vissa sorters ämneskunskaper än andra.
– Jag håller med om att det är mer komplext att bedöma en uppsats än att bedöma om någon har svarat om ett plus ett är två. Så den tesen är inte den konstiga tesen utan att det här bottnar i en kunskapssyn som kanske inte hänger ihop med den läroplan vi arbetar efter.
– Jag tycker att det här är en agendasättande rapport som inte tar hänsyn till hela bilden.
Han vill hellre tala om en Siris-mätning gjord av Skolverket som han menar visar att Kunskapsskolans betygsresultat inte avviker mer än snittet från resultatet på de nationella proven. Då är dock jämförelsen gjord med den rättning av de nationella proven som skolorna själv utför.
När det gäller de estetiska och praktiska ämnen visar det sig att friskolorna sticker ut ännu mer i en högre betygssättning. Kunskapsskolan har störst avvikelser med mellan 0,8 och 1,7 poängs högre betyg i snitt än de kommunala skolorna. Högst betyg över snittet får Kunskapsskolans elever i hemkunskap.
Jag tycker att det här är en agendasättande rapport som inte tar hänsyn till hela bilden.
Enligt Jonas Vlachos skulle en faktor som motiverade de höga betygen i praktiska och estetiska ämnen kunna vara att fristående skolor hade specialinriktningar just inom de ämnena. Men någon sådan faktor finns inte, då ingen av de stora skolkoncernerna har några specialinriktningar inom exempelvis estetiska ämnen.
– De ämnen där man inte har nationella prov har man ofta bortsett från, men det är farligt och det här resultatet visar att friskolorna sätter mer generösa betyg även i de ämnena, säger Jonas Vlachos
På frågan vad Christian Wetell tror att Kunskapsskolans ovanligt höga betyg i praktiska och estetiska ämnen kan bero på svarar han att det kan bero på att Kunskapsskolan ser till varje elev och att de tycker att alla ämnen är lika viktiga.
– Vi jobbar med att ämnen ska stödja varandra. Om man jobbar med elevens sätt att uttrycka sig själv och skriva, så är det klart att det gör det enklare att också uttrycka sig kring sitt konstnärliga skapande, säger Christian Wetell.
Slutsatsen som Jonas Vlachos drar av stuiden är att det finns uppenbara svårigheter med att, som i dagnes Sverige, kombinera ett betygssystem som bygger på tillit, med en marknadsorienterad skola där både offentliga och privata aktörer är verksamma.
– Om vi ska använda betygen på det sätt vi använder betygen idag krävs det att betygssättningen är förhållande vis likvärdig. I dag finns inget praktiskt system att beivra en sådan här godtycklig betygssättning. Jag har presenterat de här resultaten redan för ett år sedan för både Skolinspektionen och Skolverket, men de har ju inte gjort särskilt mycket sedan dess för ändra systemet, säger han.
Vad studien också visar, enligt Jonas Vlachos, är att samma marknadsinriktade system får olika utfall beroende på aktör. Kommunala skolor dras inte med i samma generösa betygssättning som de fristående.
– Jag tycker att det ibland hävdas i debatten att alla skolor möter liknande incitament och därför beter sig på samma sätt. Men skillnaden mellan kommuner där skolkorrunsen är mer eller mindre hård är mycket liten, så mycket tyder på att de kommunala skolorna inte agerar på det här incitamentet, säger Jonas Vlachos.
Dagens Arena har även sökt Internationella Engelska skolan, men de har inte återkommit för en intervju. I slutet av dagen publicerar de ett pressmeddelande där de tillbakavisar Vlachos resultat med hänvisning till egna siffror.
*Jonas Vlachos lägger dock in en brasklapp när det gäller resultaten på IES i Engelska, där han menar att skolans tvåspråkiga profil möjligen kan förklara att de sticker ut när det gäller betygssättning på A- och C-delarna i det ämnet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
