Elever som gått i en kommunal gymnasieskola klarar sig bättre på högskolan än elever från friskolor, trots att friskolorna ger högre betyg, visar en ny rapport från Skolverket.
Larmen om betygsinflation i friskolorna har varit många. Nu bekräftas bilden alltså även av Skolverket.
Rapporten visar att elever från privatägda gymnasieskolor får högre betyg men klarar sig sämre på högskolan, jämfört med elever som gått på en kommunal skola.
– Jag kommer omedelbart att kalla upp Friskolornas riksförbund för en diskussion och bjuda in Skolverket och Skolinspektionen. Vi måste kunna lita på betygen i svensk skola, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström till Aftonbladet.
66 procent av eleverna som gått på en kommunal skola klarar 75 procent eller mer av högskolestudierna under en termin, samma siffra för elever från privata skolor är 61 procent.
Det är också en större andel elever som klarar sig sämre från privata skolor. I den gruppen får 21 procent mindre än hälften av högskolepoängen under terminen. Motsvarande siffror i gruppen från kommunala skolor är 16 procent.
Att elever börjar högskoleutbildningar som de inte klarar av kan få långtgående konsekvenser. Om inte antagningen är rättvis, så urholkar det kvaliteten på utbildningen, menar Karin Åmossa. chefsutredare på SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.
– Finns det skevheter är det allvarligt både ur ett rättviseperspektiv och för kompetensförsörjningen, man vill ha in den bästa kompetensen på högskolorna, säger Karin Åmossa.
Dagens Arena har tidigare rapporterat att friskolor är generösare med mattebetygen än kommunala skolor, och att friskolor har starkare drivkrafter för att vara frikostiga med höga betyg.
– Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg. De är mer beroende av elevunderlaget än vad kommunala skolor är, har Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet, tidigare sagt till Dagens Arena.
Bilden av friskolornas »snälla« betygssättning förstärks nu av Skolverkets rapport.
Karin Åmossa ser dock inga bättre metoder för att anta majoriteten av eleverna till högskolan än att utgå ifrån gymnasiebetygen.
– Problemet är att det skulle vara så resurskrävande att få in studenter på högskolan om antagningarna till exempel baseras på intervjuer. Gymnasiebetyg är det mest effektiva.
Att elever kommer in på utbildningarna tack vare att de fått för höga betyg och sedan inte klarar av högskolan får också negativa ekonomiska konsekvenser för högskolorna.
Högskolorna får nämligen inte sina statliga stöd baserade på antal examen som studenterna tar, utan per poäng och helår. Om eleverna på en högskola bara lyckas få 70 procent av poängen under ett läsår, får skolan bara 70 procent av stödet de räknat med.
Karin Åmossa på SULF tycker också att samtalet mellan gymnasier och högskolorna behöver bli bättre. Gymnasieskolorna måste tydligare förbereda eleverna inför högskolan.
– Gymnasieelever måste få lära sig förstå vad det innebär att studera vid en högskola, när det kommer till kunskapskraven men också det självständiga arbetet, säger hon och fortsätter:
– Det finns stora insatser att göra, viktigt med studievägledare och närmare kontakt mellan högskola och gymnasielärare.
Skolverkets rapport visar också att det finns ett tydligt samband mellan var man är född och hur bra man presterar på högskolan. Bland studenter födda utomlands klarar hälften 75 procent av studierna eller mer. Om man är född i Sverige men båda föräldrarna kommer från utlandet klarar 57 procent 75 procent av studierna eller mer. Detta kan förklaras med att betygen på gymnasiet står i direkt relation till prestationerna på högskolan, och utlandsfödda har generellt sett lägre betyg än elever födda i Sverige.
Läs mer: Barn till lågutbildade fattas på prestigeskolor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
