Fult spel kan avgöra valet i USA

Podd Vem vinner det amerikanska presidentvalet i november och vilka frågor kommer att fälla avgörandet?

Karin Henriksson, journalist och författare som har bevakat amerikansk politik i många år, gästar veckans avsnitt av Dagens Arenas nyhetsfördjupande podd Magasinet. Läs en förkortad version av intervjun nedan eller lyssna på hela podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Att Biden hoppat av och ersatts av Kamala Harris. På vilket sätt har det påverkat kampanjen så här långt?

– Hittills har det ju gått väldigt bra för henne. Man talar om en smekmånad så vi får väl se då om det håller i sig. Men det är ändå tre veckor med en väldig skjuts. Hon har inte gjort några misstag hittills. Hon verkar vara omgiven av väldigt skickliga rådgivare och skickliga strateger. Och de är väldigt snabba också. När Donald Trump har varit ute så kommer de (Harris kampanj) med en gång med vassa elakheter från det hållet.

Vad är hennes största utmaningar inför valet i november?

– Än så länge har hon ju inte riktigt testats. Hon har ju, och det får hon ju kritik för, inte ställt upp på någon riktig skjutjärnsintervju eller någon presskonferens. Och då är det ju mycket hon måste försvara. Det är ekonomin, inflationen, gränsfrågan och inte minst inställningen i Israel–Palestina-konflikten. Där det ju är slitningar i det demokratiska partiet. 

Hur har Trumps kampanj påverkats av att det nu är Harris och inte Biden som kommer att ställa upp mot honom i valet? 

– Det har påverkat honom personligen i väldigt djup grad som det verkar. Det är mycket läckor och mycket spekulationer om hur han känner sig. Det märks även i hans offentliga uttalanden att han önskar att Joe Biden vore motkandidaten fortfarande. Kampanjens strategi gick ju ut på att utmåla Biden som en hopplös gammal dement gubbe som inte kan få fyra år till. Det spekuleras om att Trump kommer att byta ut sin kampanjledning. Det är ju det som brukar hända om det går dåligt.

Donald Trump utsattes ju för ett mordförsök i juli. Hur har det påverkat hans kampanj?

– Till en början påverkade det väldigt mycket. Han betraktades som en hjälte, som en överlevare. Det var många i hans väljarskara som var övertygade om att Gud hade spelat in. Men nu är det nästan bortglömt. Det är klart att det var en dramatisk händelse men han överlevde ju och livet går vidare ändå.

Vilka är de viktigaste sakfrågorna för Harris och Trump nu, mindre än tre månader kvar till valet?

– Lite övergripande kan man säga att Republikanerna i stort och Donald Trump med viss framgång utmålar demokratiska politiker i kongressen och i Vita huset som galna socialister och kommunister som ska ta ifrån folk deras vapen, bensinbilar, glödlampor och toaletter som förbrukar för mycket vatten. Att de vill genomföra en väldigt farlig, grön agenda.

Sen är abortfrågan viktig. Och hittills har abortförespråkarna vunnit alla val där den frågan har varit uppe. Nu har man bestämt sig för att det ska bli en slags folkomröstning om abort i ett par delstater, bland annat Arizona. Den frågan kan ge en skjuts till Demokraterna i valet.

Men den stora frågan är ändå inflationen, tror jag. För där kan Trump säga att ”titta när jag var president då var priserna så här låga och bensinen kostade bara två dollar per gallon. Nu är det dubbelt så dyrt.” Och då kan man säga, som ekonomer gör, att det inte är Bidens fel. Att det var pandemin som skapade ett avbrott i leverantörskedjorna och att alla råvaror har blivit dyrare. Och inflation är ju inte enbart någonting som hände i USA. Det har ju vi i Sverige också haft. Men det går liksom inte hem. Det är lättare att säga att det är Biden-inflationen. Biden-flation säger de.

Gränsbevakningen är också en viktig fråga. Vad handlar det om? 

– Det har ju varit ett väldigt stort antal människor som har kommit till USA. Och inte bara från Mexiko utan från hela världen. De kommer från Kina, Iran och Afrika. Biden bestämde sig sent omsider för att det här är en allvarlig fråga. Men här kan Demokraterna också skylla på Donald Trump. Det fanns ett väldigt långtgående förslag i kongressen som båda partierna hade ställt sig bakom och som hade skrivits av en mycket konservativ senator. Det var en otroligt väl genomtänkt reform som tog upp alla de besvärliga frågorna, bland annat medborgarskap för dem som har tagit sig in illegalt. Men Trump trodde att det skulle hjälpa Biden i valet. Så han signalerade väldigt tydligt till republikanska kongresspolitiker att det här ska vi inte godta. Så förslaget föll.

Båda sidor försöker ju smutskasta varandra. Harris har ju till exempel utmålat Trump som en brottsling och säger att hon hanterat brottslingar förr i sin roll som åklagare och att hon nu ska hantera Trump på samma sätt. Hur tror du att den strategin kommer att funka?

– Jag tror det är en av många saker som Harris kampanj har i sin verktygslåda. Det har ju också kommit tecken på att Trump inte är lika vass som han var 2016 eller ens 2020. Han är äldre. Det syns på bilder och det hörs i intervjuer. Man får intrycket att kretsen runt honom vill att han ska förklara varför Kamala Harris skulle vara så farlig för landets framtid. Och han gör ju bara det då och då. Om hon vinner så får man nog säga att hittills i alla fall så har han inte gjort sitt bästa för att sänka henne. Men det kan komma. 

Det pratas ju alltid i amerikanska presidentval mycket om så kallade battleground states. Alltså där kampen om presidentposten kommer att avgöras. Vilka stater handlar det om och vad krävs för att vinna dem?

– De sista två valen, 2016 och 2020, har man i synnerhet talat om tre delstater. Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. Man kallar dem för the blue wall. Att den som vinner dem har väldigt bra chans, eller stora chanser att vinna hela valet. Och det handlar ju bara om, om jag minns rätt, 135 000 röster i de här tre delstaterna. Så det väger ju jämnt. Sen talar man också om Arizona, Nevada, Georgia och möjligen North Carolina. Det är alltså sex till sju delstater av 50 det handlar om. 

Sen är ju drömmen för alla kandidater att förvandla en blå eller en röd stat till en vågmästarstat eller swing state. Demokraterna drömmer om Florida som var swing state för inte så länge sedan och så hoppas de innerst inne på att även kunna vinna Texas. I de stora städerna i Texas är det demokratisk majoritet. Men att de skulle vinna hela delstaten är osannolikt.

Handlar det om att ligga nära mitten för att kunna få över mittenväljarna eller hur är taktiken där?

– Ja, det är det ju naturligtvis. Men det handlar nog ändå ytterst om väljarmobilisering och valdeltagandet. Får man ut några tiotusental till så kan det verkligen få betydelse. Det är ju en sån här klyscha, att varje röst räknas. Men så är det verkligen.

Trump låg ju länge före i opinionsmätningarna när Biden fortfarande var kandidat. Men det här har jämnat ut sig lite nu. Hur skulle du beskriva opinionsläget nu med mindre än tre månader kvar till valet?

– Kamala Harris har ju gått om. Experterna tycker att det är otroligt att det har gått så fort. Och det tyder väl på en svaghet hos Trump. Att det har funnits någon slags uppdämt önskemål om en bättre motkandidat än Joe Biden. Men samtidigt är det drygt två och en halv månad kvar till valet och det kan hända mycket. Förmodligen får Kamala Harris en skjuts uppåt efter partikonventet. Det brukar bli så. Och sen gäller det ju då för dem att hålla fast den. Det finns historiska exempel som till exempel 1988 när demokraten Michael Dukakis ledde med 17 procent. Och det höll ju inte i sig som bekant. Så att man vet inte. Men hittills är opinionsexperterna förvånade att det har gått så bra för Harris.

Både Harris och Trump har ju också utsett varsin vicepresidentkandidat. Under sommaren utsåg Harris Minnesota-guvernören Tim Walz och Trump Ohios senator J.D. Vance. Hur kan de påverka valet?

– Politiska bedömare brukar säga att det inte spelar någon roll för resultatet. Men jag tror att det är lite förenklat. En allmän åsikt är att Trump valde J.D. Vance som ett led i en strategi som gick ut på att verkligen befästa stödet i Trump-lägret så att säga. Att man skulle nå människor som sympatiserar med Trump men som inte röstar. Men sen i efterhand har det sagts, i synnerhet när Kamala Harris blev kandidat, att han är lite udda och inte kommer tilltala några utanför djupt republikanska led. Och nu har Demokraterna en kvinnlig kandidat och J.D. Vance har ju då fått mycket kritik. Inte minst för ett uttalande han gjorde för några år sedan om att Kamala Harris var en av många barnlösa kvinnor som skaffade sig katt. Cat ladies. 

Om vi tittar på Tim Walz då. Harris vicepresidentkandidat. Han har ju blivit uppmärksammad för en ny strategi från Demokraterna. Att han utmålar Trump och Vance som konstiga snarare än ett hot. Hur har det där fungerat hos väljarna?

– Det är en liten överraskning. Men det är sånt där som händer i amerikansk politik. Att plötsligt ett ord som weird och weirdos blev någonting som fastnade. Att folk liksom tänkte efter. Ja, är de inte lite konstiga? Är de inte lite knäppa? 

Kan vi förvänta oss fler överraskningar innan valdagen i november?

– Vi kan nog förvänta oss väldigt elak tv-reklam som kommer att vevas om och om och om igen i de här viktiga delstaterna. Och det kommer då att avtända vissa väljare. För det ingår ju också både att öka valdeltagandet och att sänka valdeltagandet. För att om man skrämmer bort motståndares väljare så gynnar ju det en själv. Så allt det där ingår i ett spel som är väldigt fult. Det har vi sett i tidigare valkampanjer där det plötsligt har dykt upp någon sån kort reklamsnutt som på något sätt har definierat hela kandidaten eller partiet.

Vad tror du kommer fälla avgörandet i valet till slut?

– Det blir en del av sakfrågorna såklart. Men det kan också handla om entusiasmen. Om Kamala Harris kommer att vara bättre på att fånga in minoritetsgrupper. Om hon kan ta tillbaka i synnerhet de svarta väljarna men även latinoväljarna så kan det få betydelse för utgången. Hon har ju också en ”mixed race-bakgrund” själv. Hon är mer som många amerikaner än vad Trump är.

Till sist. Om du skulle gissa. Vem tror du kommer bli USA:s nästa president?

– Jag har varit med så länge så jag vågar inte säga något.