Nyhet Nya försämringar väntar för funktionshindrade med aktivitets- eller sjukersättning. Den kommande ökningen av bostadstillägget kommer nämligen inte gå till dessa grupper, utan endast till pensionärer. I tysthet har en åtskillnad i regelverket införts som missgynnar de funktionshindrade.
Bostadstilläggets regelverk är idag huvudsakligen lika för alla som är berättigade till det, det vill säga pensionärer och de med sjukersättning. Ersättningens nivå följer bostadskostnaden. Högre bostadskostnad ger således ett högre bostadstillägg. Idag ersätts en procentuell del av bostadskostnaden upp till 5 600 kronor. Från årsskiftet höjs maxnivån för bostadskostnad till 7 000 kronor för pensionärer, men inte för dem med sjukersättning.
I tysthet har regeringen ändrat i regelverket för bostadstillägg så att de med sjukersättning inte ska få del av den beslutade höjning som gäller för ålderspensionärer från januari. Därmed går de med sjukersättning miste om den största ökningen av bostadstillägget någonsin. Ersättningen ökar med nästan 1.000 kronor för de pensionärer som får mest, från 5 560 kronor i månaden till 6 540 kronor. Men höjningen gäller alltså inte för de med sjukersättning.
– Det här är en skandal. Det är i och för sig bra att regeringen förbättrar för ålderspensionärer, men det är obegripligt varför de undantar de med sjukersättning, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på organisationen Funktionsrätt Sverige som samlar 44 funktionsrättsförbund.
Cirka 291 000 pensionärer får bostadstillägg. De får i dagsläget i genomsnitt cirka 2 500 kronor per månad. Totalt betalar Pensionsmyndigheten ut cirka 8,8 miljarder kronor per år i bostadstillägg till pensionärer.
Samtidigt får cirka 119 000 personer med sjukersättning i genomsnitt cirka 3 500 kronor i månaden i bostadstillägg. Totalt motsvarar det cirka 5,1 miljarder kronor som Försäkringskassan betalar ut per år till personer med funktionsnedsättning.
Personer med sjukersättning har idag i genomsnitt högre bostadskostnader och får därför idag i genomsnitt alltså cirka 3.500 kronor jämfört med 2.500 kronor för pensionärer, som har lägre bostadskostnader. Utifrån det kan man anta att bostadskostnaden för dem med sjukersättning är uppskattningsvis cirka 40 procent högre (3.500/2.500) än pensionärernas bostadskostnad.
Frågan är varför regeringen höjer pensionärernas bostadstillägg, trots att de i genomsnitt har lägre hyror, men inte bostadstillägget för de med sjukersättning, som har betydligt högre hyror. Det frågar sig även Försäkringskassan som i ett remissvar till regeringen konstaterat att i dagsläget är reglerna för bostadstillägg huvudsakligen lika för pensionärer och de med sjukersättning, men att de nya reglerna gör en åtskillnad mellan grupperna.
Försäkringskassan skrev redan i april till regeringen, att: ”Införandet av fler ersättningsgrader för bostadskostnaden och ett högre bostadskostnadstak för pensionärer kan i förlängningen leda till att personer med invaliditetsförmån får sämre möjligheter att efterfråga bostäder med god standard och tillgänglighet jämfört med pensionärer.”
– Det är chockerande att regeringen nu aktivt gör en åtskillnad i lag, som gör att personer med funktionsnedsättning blir än mer åsidosatta, säger Mikael Klein.
De med funktionsnedsättning har normalt sett sjukersättning. De med hel ersättning (100 procent) får i genomsnitt endast cirka 10.900 kronor i månaden före skatt, vilket kan jämföras med en pensionär som i total pension får i genomsnitt cirka 17.800 kronor (år 2019).
Den som får sjukersättning har inte endast betydligt lägre inkomst än de flesta andra samhällsgrupper, inklusive pensionärer, utan betalar dessutom cirka 50 procent mer i skatt än vad arbetstagare och majoriteten av pensionärerna betalar i skatt på samma inkomstnivå, som en effekt av jobbskatteavdragen.
– De som har sjukersättning är redan idag en grupp som straffas ekonomiskt på flera sätt och som dessutom inte har någon möjlighet att påverka sin situation, säger Mikael Klein.
När regeringen nu inför lägre ersättningsnivåer för bostadskostnaden för de med sjukersättning, jämfört med andra, försämrar alltså regeringen ytterligare för de funktionshindrade.
Tidigare har den socialdemokratiskt ledda regeringen kritiserats för att försämra assistanshjälpen till funktionshindrade, till det tillkommer nu alltså detta ingrepp vad gäller de funktionshindrades ekonomiska situation som inte får kompensation för hyreshöjningar och ett ofta kostsamt anpassat boende.
Under hösten har regeringen också kritiserats för borttagande av den så kallade värnskatten för de med högst inkomster, till en uppskattad kostnad av 6 miljarder kronor för statskassan i minskade skatteintäkter. Som en jämförelse kan alltså konstateras att de redan högavlönade får större skattesänkning än vad bostadstillägget kostar sammantaget för alla funktionshindrade.
Dagens Arena har vid flera tillfällen kontaktat socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi för en intervju om ändringarna för bostadstillägget. När ministern fått veta att intervjun ska handla om den nya segregerande paragrafen, §22a, i Socialförsäkringsbalkens 102 kapitel om bostadstillägget, har vår förfrågan avböjts.
Istället får vi ett skriftligt svar från socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Det besvarar dock inte på något sätt frågan om varför denna regering väljer att segregera dem med sjukersättning.
Svaret handlar dels om beslut av Riksdagens pensionsgrupp (där ingår regeringspartierna och Liberalerna, Centern samt Krisdemokraterna och Moderaterna) samt beslut av den tidigare regeringen efter krav om förbättringar för de med sjukersättning från det dåvarande samarbetspartiet, Vänsterpartiet. Shekarabi skriver:
”I januari 2020 höjs bostadstillägget för pensionärer. /…/ Höjningen av bostadstillägget ingår i handlingsplanen för mer jämställda pensioner och är en del av Pensionsgruppens pensionsöverenskommelse från december 2017. Pensionsgruppen har ansvar och mandat för ålderspensionssystemet men inte andra delar.
Regeringen har tidigare stärkt den ekonomiska tryggheten för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning, bland annat genom höjt bostadstillägg.”
Den tidigare höjningen av bostadstillägget för de med sjukersättning, som Shekarabi nämner i sitt svar, genomfördes år 2018. Ersättningsnivån blev då lika för de med sjukersättning och pensionärer. Frågan varför regeringen nu endast höjer bostadstillägget för pensionärer vill ministern inte besvara.
– Det är obegripligt. En förklaring kan vara att de med funktionsnedsättning inte är en röststark grupp, kommenterar Mikael Klein regeringens segregering av de funktionshindrade.
Text: Micael Kallin
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
