Settlementrörelsen Gunnela Westlander är professor emerita i social- och organisationspsykologi. Under våren släpptes hennes senaste bok Vägröjare för välfärdsdemokrati: om fyra pionjärer inom settlementrörelsen. Som 91-åring har hon en gedigen forskarkarriär i ryggen och planerar redan nästa bok.
Av Nora Wurtzel
- Vad är settlementrörelsen?
Det är en tanke från sent 1800-tal om att upprätta settlements, eller på svenska då bosättningar, i stadens fattigaste områden. Ambitionen var att en social verksamhet skulle ledas av en föreståndare tillsammans med universitetsfolk för att föra olika samhällsklasser närmare varandra. De som arbetade med verksamheten bodde och verkade därmed i samma miljö som de fattiga. Genom utbildning, kulturella aktiviteter och socialt stöd försökte ge de fattigaste invånarna möjlighet att stärka sin position i samhället.
– Det är intressant att de tyckte att det var lika viktigt med kultur, rekreation och nöje som det var med utbildning. Det är svårt för oss att tänka i de banorna, nöje för oss är avkoppling från alla andra förpliktelser. Men för dem handlade inte kultur och rekreation om att koppla loss, utan om att komma in i de njutningar som den mer välbärgade klassen kunde unna sig, i tro att det här skulle vara välgörande för alla dessa fattiga människor, säger Westlander.
- Hur kommer det sig att man fortsätter skriva 25 år efter pensionen?
– Vi är ett litet nät av människor som fortfarande skriver. Det är väldigt meningsfullt, säger Westlander.
Gunnela Westlander beskriver hur hon kom in tidigt och har forskat sedan 60-talet, som en del av den andra generationens forskare inom sitt fält. Då på 60-talet var det otroligt aktuellt.
– Så länge man orkar och tycker det är kul tänker jag att man kan fortsätta. Man har ju viss frihet att göra som man vill när man är över nittio, säger hon.
- Vad ska nästa bok handla om?
–Fru Barnett har jag bara skrivit en sida om här, för det kommer bli något i hästväg i nästa bok, säger Westlander.
Det rör sig om Henrietta Barnett, som var hustru till den Samuel Barnett som grundade det i boken centrala settlementet Toynbee Hall.
– Hon tog tag i prostitutionen på ett sätt som var suveränt ovanligt och som man aldrig gör nu. Mer kan jag inte säga för då blir det ingen sensation när boken kommer, säger Westlander och skrattar.
- Tips till den oinsatte som vill lära sig mer om tiden?
Förutom den egna boken och det källmaterial som i större utsträckning finns tillgängligt än i svenska fall tipsar Gunnela Westlander om skönlitteraturen som kunskapskälla.
– Man ska läsa romanerna av exempelvis Dickens, för de var också inlägg i den dåtida debatten, men utan förslag på hur förändring kan ske, säger Westlander.
Seminariet med Gunnela Westlander i regi av Arena Idé , finns tillgängligt för den som vill lyssna i efterhand här:
Nora Wurtzel går Aftonbladets ledarskrivutbildning och är praktikant på Dagens Arena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
