I EU-parlamentet lever de gamla Moderaterna vidare. Dagens Arenas granskning visar att partiet har röstat mot skärpta arbetsmiljöregler och stärkta sexuella rättigheter – och deras klimatpolitik får bottenbetyg av Naturskyddsföreningen.
På riksplanet har Moderaterna gjort ett omfattande arbete för att tvätta bort sin mörkblåa image. På ett decennium har de förvandlats från att framför allt tilltala högavlönade män med konservativa värderingar till ett parti som vunnit två val på raken som ”det nya arbetarpartiet”.
Fredrik Reinfeldt har på hemmaplan talat om vikten av minskade koldioxidutsläpp (i alla fall före klimatmötet i Köpenhamn 2009) och Anders Borg om att värna den svenska modellen och LAS-regelerna. I EU sitter Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna i parlamentets konservativa partigrupp, EPP, med bland annat Berlusconis Nationella Alliansen, Maltas nationalistiska parti och spanska Partido Popular. Det är partier som drivit öppet homofob politik, som att vilja ogiltigförklara äktenskap mellan hbtq-personer och införa abortförbud.
Dagens Arena har granskat hur Moderaterna har röstat på områden som många svenska väljare anser vara viktiga inför EP-valet: klimatet, arbetsmarknaden och jämställdheten. Genomgången visar att Moderaterna inte tillhör den politiska mitten i EU-parlamentet. Till Dagens Arena kommenterade Folkpartiets EU-parlamentariker Cecilia Wikström tidigare i våras sin allianskollega: ”De är kamrater med de absolut reaktionära partierna som utgör mörkermakterna i Europa. Det är få som vet om det. Det existerar ingen allians här.”
JÄMSTÄLLDHET
I december röstade EU-parlamentet om den så kallade Estrela-rapporten, som rör bland annat reproduktion och kvinnors hälsa. Förslaget var inte juridiskt bindande utan en rekommendation till medlemsländerna att lyfta fram rätten till preventivmedel, lagliga och säkra aborter, sexualundervisning för unga och rätten att älska vem man vill. Med sju rösters övervikt röstade Moderaternas partigrupp EPP mot förslaget.
EPP röstade även – på internationella kvinnodagen den åttonde mars – emot (men här var KD:s Alf Svensson enda svenska rösten) en höjd miniminivå på 20 veckors föräldraledighet samt en skrivelse om att finanskrisen drabbat EU:s kvinnor mest.
ARBETSMARKNAD
Under våren har Moderaterna röstat för EU-kommissionens så kallade Refit-resolution (en förkortning för Regulatory fitness and performance programme). Det är ett program som kommer att försämra den svenska arbetsmiljölagstiftningen avsevärt. Företag med färre än 250 anställda, vilket omfattar 90 procent av EU:s arbetstagare, kommer att undantas från stora delar av arbetsmiljöansvaret. Detta trots att 82 procent av alla arbetsskador och 90 procent av alla dödsolyckor i EU sker i företag med färre än 250 anställda.
Det innebär också en försämring av direktiven kring belastningsskador och cabotagereglerna på vägtransportområdet, samt en slopad uppstramning av reglerna kring cancerframkallande ämnen som miljontals arbetstagare i Europa årligen exponeras för.
Samtliga svenska fackorganisationer, LO, TCO och Saco skrev ett öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt och uppmanade regeringspartierna att tillbakavisa Refit-resolutionen. Även Europafacket ETUC anser att Refit riskerar att försämra arbetsmiljöskyddet och arbetstagarnas inflytande.
Moderaterna röstade ändå för resolutionen, och motiverade det med att regelbördan för småföretagen måste minska.
KLIMATET
I början av året röstade EU-parlamentet om EU:s klimatmål till 2030. FN:s klimattoppmöte i Paris nästa år anses av många experter vara sista chansen för världen att enas om ett klimatavtal som gör att vi klarar tvågradersmålet. Förhoppningarna hos Europas progressiva rörelser är att EU ska gå i bräschen i den nödvändiga klimatomställningen.
De bindande målen var uppdelade på tre punkter: energieffektivisering, minskade koldioxidutsläpp och större satsningar på förnybar energi. I EU-parlamentet har alla svenska partier röstat för tre mål – förutom Moderaterna och Kristdemokraterna. De valde i stället att bara ställa sig bakom de bindande målen för energieffektivisering och förnybar energi, vilket gör att det viktigaste – utsläppsmålet – riskerar att bara bli tomma ord.
Moderaterna har även röstat mot ett stramare utsläppshandelssystem. Det nuvarande systemet leder i dag till att vi ser fallande priser på koldioxidutsläpp. Partiet har också röstat för att EU ska lägga resurser på att få till stånd ett importavtal för skiffergas och oljesand från länder som Irak och Venezuela
Naturskyddsföreningen presenterade nyligen en rapport där de har granskat de svenska parlamentarikernas miljöarbete i EU. Rapporten går igenom hur politikerna har röstat i frågor gällande spridningen av miljögifter, överfisket, övergödningen, skyddet av naturen och odlingslandskapet. Naturskyddsföreningen konstaterar att vissa av de svenska EU-politikerna för en direkt bakåtsträvande miljöpolitik, ibland i strid med sina svenska partiers linjer (som i Alf Svenssons fall).
Sämst betyg får de fyra moderata ledamöterna: Anna-Maria Corazza Bildt, Christoffer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic. Om Corazza-Bildt skriver Naturskyddsföreningen: ” Hennes engagemang är starkt framförallt när det gäller att rösta mot miljöförbättrande förslag.”
Gunnar Hökmark har även röstat för fortsatt fiske i det av Marocko ockuperade Västsahara, samt för bottentrålning i känsliga djuphavsområden. I båda de kontroversiella frågorna gick besluten igenom i parlamentet. I efterhand har Hökmark dock hävdat att han röstat fel vid båda rösttillfällena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
