Flera myndigheter har på senare tid fått utökade uppdrag när det gäller brottsbekämpning. Inte minst gäller det brott mot välfärden. Men det här är en utveckling som pågått länge, menar kriminologen Magnus Hörnqvist.
I måndags lade regeringen fram ett förslag om att ge Bolagsverket i uppdrag att i större grad än i dag försöka upptäcka och bekämpa bolag som skapas för att bedriva kriminell verksamhet.
I en rad förslag för att komma åt fusk med bidrag och andra utbetalningar från välfärdssystemen har regeringen under senaste året bland annat utökat Skatteverkets uppdrag att utreda brott, exempelvis genom ett folkbokföringsbrott. En utredning om att bekämpa välfärdsbrottslighet föreslog i våras bland annat att myndigheter ska göra mer brottsutredande uppgifter och samverka mer.
Men utvecklingen möts inte bara av välvilja från myndigheterna. När utredningen om att hindra brott mot välfärdssystemen gick på remiss, ställde sig både Försäkringskassan och Ekobrottsmyndigheten kritiska till att deras uppdrag föreslogs utvidgas till att innefatta mer brottsbekämpning inom välfärdssystemen. Försäkringskassan ansåg att det var polisens jobb, medan Ekobrottsmyndigheten såg en risk att ett sådant uppdrag skulle gå ut över myndighetens specialistkompetens.
I dag lämnade utredaren Lena Egelin över ett förslag till regeringen om att förbättra lagen mot bidragsbrott, och då varnade hon också för att låta myndigheter gå för långt i att utreda brott. Så kan bli fallet om myndigheter gör ett för djupgående utredningsarbete själva, i syfte att få ett bra underlag att lämna vidare till polisen.
– Det finns ett regelverk kring vilka rättigheter man har när man är misstänkt för ett brott, till exempel ska man få reda på vad man är misstänkt för och rätten att få en försvarare. Går myndigheterna allt för långt riskerar de att runda det regelverket. Vi vill därför poängtera att det är de brottsutredande myndigheterna som ska utreda brott, sa Lena Egelin vid en presskonferens i dag.
Enligt Magnus Hörnqvist, lektor i kriminologi vid Stockholms universitet, är det inte någon ny trend att mer och mer brottsbekämpning läggs på myndigheters bord.
Det här är en utveckling som går tillbaka till 1980-talet även om det varit lite upp och ner. Skatteverket har en central roll i det här, och det sker en fortlöpande sammanlänkning av aktörer, dels myndigheter men även privata aktörer, som banker som ska jobba mot penningtvätt, säger Magnus Hörnqvist.
Det var på 1980-talet som det började pratas om ekonomisk brottslighet inom politiken, men till en början var de borgerliga partierna helt ointresserade av frågan, säger Magnus Hörnqvist. På 1990-talet svängde även högern, och det var i spåren av det som Ekobrottsmyndigheten skapades. Sedan 15 år tillbaka står den organiserade brottsligheten och terrorism i fokus, och i och med det skapades en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet.
Det är i själva verket helt naturligt att det är myndigheter som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten som utreder vissa typer av brott.
– Man tror det är polisen som gör jobbet, men det är i själva verket skattemyndigheter med sina revisorer som har möjlighet att upptäcka den här typen av brottslighet, säger Magnus Hörnqvist.
2007 skapades brottet kallat bidragsbrott, som Försäkringskassan fick i uppdrag att utreda och bekämpa. På samma sätt som det i dag är fokus på de höga kostnaderna för assistansersättning och att det antas pågår mycket fusk inom systemet, låg fokus då på fusk med andra bidrag.
– Det var mycket tal om ett omfattande fusk när man införde det här med bidragsbrott, men sedan visade det ju sig att det inte var så många som fuskade, säger Magnus Hörnqvist.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
