skattefusk Nästa år ska Skatteverket och sju andra myndigheter samverka för att stävja brott och fusk inom bygg- och restaurangbranschen, bilverkstäder och skönhetssalonger. Men med fler aktörer inom arbetsförmedling och etableringsjobb kan kontrollarbetet försvåras.
På tisdagen presenterade Skatteverket sina insatser mot fusk och brott under 2019. Ett av de utvalda områden är arbete mot osund konkurrens, som berör allt från svartarbete och människohandel till arbetsmiljöbrott, fusk med identiteter och bidragsbrott.
– Vi har försökt titta på var man ser störst risk, i första hand för arbetskraftsrelaterat fusk, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket.
Arbetet mot osund konkurrens ska nu för första gången utföras genom ett organiserat samarbete mellan totalt åtta myndigheter. Förutom Skatteverket, handlar det om Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Ekobrottsmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Polisen.
Det har då gällt att hitta områden där fel och fusk berör så många myndigheter som möjligt av ovanstående, så att det blir värt att samverka kring. Byggbranschen dominerar stort när det gäller oegentligheter så den var ett självklart val att granska, säger Pia Bergman.
Skattefelet inom byggsektorn beräknas uppgå till 10 miljarder kronor om året.
– När det gäller restaurangbranschen så vittnar Arbetsmiljöverket om utbrett fusk, och polisen hittar ofta personer som inte har rätt att vistas här. Där är det också vanligt med bidrag som betalas ut felaktigt från Arbetsförmedlingen, säger Pia Bergman,
– Bilverkstäder och skönhetssalonger fick krav på personalliggare förra året efter att man sett mycket svart arbetskraft och lönedumpning.
Medan byggsektorn är en väl etablerad och marknadsmässigt stor sektor i Sverige, är skönhetssalonger ett mycket nyare fenomen som i större utsträckning domineras av utländsk arbetskraft, till exempel på nagelsalonger. Att det handlar om inbördes väldigt olika sektorer har en poäng, menar Pia Bergman.
– Rent ekonomiskt har byggbranschen och fusk där störst påverkan på samhället i stort, och konkurrenskraften har kraftigt försämrats där. När vi tittar på bilverkstäder och skönhetssalonger är det kanske mer den mänskliga faktorn och villkoren för de som arbetar som står i centrum, säger Pia Bergman.
När Skatteverket presenterade insatser mot fusk och fel för 2018, stod välfärdsbrott i centrum. Där ingår bedrägerier mot socialförsäkringssystemen genom att företag med falska underlag får ta del av bidrag för olika jobbinsatser för arbetslösa eller av sjukpenning. Men Pia Bergman kan inte nämna någon konkret förändring som det arbetet har lett till.
– Problemen kvarstår, men vi försöker få till det trots sekretesshinder. Nu ska vi undersöka om vi kan komma till rätta med det här bättre genom att samarbeta?
Det finns förslag, bland annat från statliga utredaren Lars-Erik Lövdén, om att bland annat begränsa sekretessen för personuppgifter och göra det möjligt att samarbeta mellan myndigheter, samt att skärpa hanteringen av id-handlingar och straffen för bidragsbrott. Även att statens utbetalningar samordnas har föreslagits. Men än så länge har inget av de förslagen klubbats, enligt Pia Bergman.
Tanken med samarbetet mellan åtta myndigheter är att de som kan ska vara ute och göra kontroller i realtid. För Skatteverkets del kommer det praktiska arbetet i fält mest utföras tillsammans med Arbetsmiljöverket och polisen.
– Skatteverket kan kontrollera kassaregister och personalliggare, Arbetsmiljöverket ska också kunna gå ut oanmält i större utsträckning, säger Pia Bergman.
Det 73-punktsprogram som S+MP-regeringen bygger på innebär flera förändringar på arbetsmarknadens område, och därmed verksamhet som Skatteverket med flera kontrollerar mot fusk. Arbetsförmedlingen ska läggas ut på fler aktörer, och etableringsjobb ska införas, också för företag som saknar kollektivavtal.
Kan det bli mer komplicerat för Skatteverket och andra myndigheter att stävja fusk när det blir fler aktörer att kontrollera?
– Ja, det kan det absolut bli, säger Pia Bergman.
När det gäller hur krav på kollektivavtal för företag eller inte påverkar möjligheten att kontrollera fusk och brott ser hon ingen tydlig skillnad. Däremot, menar hon, skulle det på vissa sätt vara enklare att kontrollera villkor om Sverige hade en lagstadgad minimilön.
– Vi har den svenska modellen som vi alla är överens om att vi ska ha. Det har både plus och minus skulle jag tro.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
