På flera skolor runt om i landet får mellan 50 och 100 procent av eleverna högre betyg än resultatet på nationella proven. Det visar statistik från Skolinspektionen som Dagens Arena har granskat.
Den nya läroplanen har inte kunnat råda bot på den höga betygsinflationen och skapa en mer likvärdig skola. Dagens Arena kan i dag avslöja att fyra av tio elever får högre betyg än resultat på det nationella provet i vissa kurser.
I Skolinspektionens rapport ”Uppenbar risk för felaktiga betyg”* framkommer att skillnaden mellan hur generösa skolorna är med betyg är stor. I vissa skolor har mellan 50 och 100 procent av eleverna fått högre betyg än resultatet de fått på nationella provet i samma kurs.
En av dem är Jensens gymnasium i Helsingborg. Våren 2013 fick 87 procent av eleverna högre betyg i matematik 2b, än deras resultat på det nationella provet i samma kurs. Ingen av eleverna fick ett lägre betyg.
”Slutsatsen är ett de är väldigt generösa i sin betygssättning. Det är häpnadsväckande om de lyckas få sina elever att höja sina betyg så snabbt.”, var Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi, kommentar på de höga siffrorna. Rektor för skolan, Lars Ohlsson, är av en annan uppfattning.
– Jag tycker att det är fantastiskt bra att man lyckats få upp betygen så mycket. Lärarna brukar jobba helger för att hinna rätta proven och kunna sätta igång att jobba med eleverna direkt på måndagen, säger Ohlsson.
Helena Linge, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund, menar att anledningen till de stora skillnaderna kan vara allt från att obehöriga lärare har satt betygen och att det nya betygssystemet inte satt sig, till att ledningen sätter press på lärare att dela ut glädjebetyg.
– Jag har hört från medlemmar att vissa lärare känner sig pressade att sätta höga betyg, att det är något skolan marknadsför sig med. Men jag har ingen uppfattning om hur vanligt det är, säger Helena Linge.
Att lärarna sätter ”lockbetyg” är inget som Magnus Widström, rektor på Folkuniversitetets gymnasium i Karlstad, känner igen sig i. Våren 2013 hade alla elever i hans skola fått högre betyg än provresultat i matematik 2b. I andra matematikkurser och i engelska låg siffran på 50 till 60 procent. Ingen av eleverna hade fått lägre betyg.
– Det är inte bra att det är en så stort avvikelse. Vi jobbar mycket med att täppa igen luckor, men egentligen hinner man inte göra så mycket på ett par veckor. I vårt fall baseras nog betygen mer på kunskaper som eleverna visat tidigare, säger Widström.
Han tror inte att eleverna på Folkuniversitetets gymnasium får orimligt höga betyg, utan snarare går från ett F till ett E, alltså får godkänt i kursen.
– Man kanske försöker se generöst på elevernas kunskaper när det hänger på att eleven ska få gymnasieexamen. Det är förstås inte försvarbart, men jag tror att det är samma sak som inträffar från grundskolan till gymnasiet, det följer med hela skolsystemet, säger han.
*Urvalet av skolor kommer från Skolinspektionens årliga omrättning av nationella prov.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
