COP25 Klimattoppmötet COP25 har öppnat, med stark önskan om att länderna kommer överens om gemensamma regelverk för bland annat utsläppsminskning.
Klimattoppmötet COP25 i Madrid inleddes med ett brett intresse från medier och allmänhet, på en nivå som inte märkts lika tydligt under tidigare toppmöten. Kanske en följd av att det är första mötet efter den omtalade »Greta-effekten« svämmade över alla breddar – där Greta Thunbergs starka miljöengagemang lett till en växande global rörelse främst driven av ungdomar. Men också för att tiden rinner ut.
– FN:s klimatpanel ger oss tio år att halvera utsläppen, det är vad vi måste ha framför ögonen, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie i ett seminarium arrangerat av Fores kring COP25.
Den stora frågan under toppmötet i Madrid blir att komma fram till ett ramverk för samarbeten mellan länder för att öka takten på utsläppsminskningarna. De här frågorna ryms inom artikel 6 i Parisavtalet och därför är det ett begrepp experterna genomgående använder. Förhandlingarna väntas bli utmanande i att hitta en samsyn för ramverket mellan länder som har helt olika syn på hur hög ambitionsnivån i klimatarbetet ska vara och vad man ska få tillgodoräkna sig i arbetet.
– Det finns en stark önskan och ett tryck på att vi ska lösa artikel 6-frågan under det här mötet, men det handlar förstås om hur gärna länderna vill ha den här fungerande mekanismen. Jag tror inte alla länder är beredda att komma överens till vilket pris som helst, det finns vissa minimikrav som vi i Sverige och EU ställer, säger Annika Christell, jurist vid Naturvårdsverket och Sveriges klimatförhandlare för utsläppsbegränsningar, under ett Fores-seminarium om den artikeln (se det på Youtube).
Läs er om hur klimatförhandlingarna går till här: »För en utomstående kan det verka väldigt konstigt«
Ett enhetligt regelverk blir grundfundamentet för det fortsatta klimatarbetet, ett ramverk som gör det möjligt att följa upp och jämföra klimatplaner och åtgärder på ett bättre sätt. Bland annat behöver ett transparent och tydligt bokföringssystem stoppa dubbelräkning av utsläpp, där länder tillgodoräknar sig utsläppsminskningar som görs genom samarbete och satsningar i andra länder.
– Regelverken vi sätter på global nivå blir centralt för att skapa tryggheten vi behöver i de fortsatta förhandlingarna, till exempel att vi får rapporteringstabeller kring hur alla länder ska rapportera åtaganden de gör, säger Mattias Frumerie.
– Tanken är att det ska leda till ökad ambition i omställningen. Det är helt frivilligt för länder att samarbeta kring klimatåtgärder. Och eftersom vi vill att de samarbeten som inleds ska leda till ökad klimatambition så vill vi ha ett robust regelverk bland annat kring hur de bokförs.
Det börjar också dra ihop sig till den första avstämningsperioden för Parisavtalet, som ska ske var sjätte år och alltså inträffar år 2023. Det bidrar till det hårda trycket på ett hållbart regelverk och högre ambitioner under det nu pågående klimattoppmötet.
– Jag tror att det stora fokuset kommer att hamna på ambitionsfrågan och att skapa ett tryck och pepp för mer ambitiösa klimatplaner som ska läggas fram nästa år. Men vi behöver också förbereda oss för klimatförändringar och sårbara utvecklingsländer brukar vara väldigt bra på att påminna oss om detta under klimatförhandlingarna, säger Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute.
Hon tror att de utvecklingsländer som drabbats och drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter kommer att lyfta frågan om ersättning för skador och förluster som rika länder bidragit till.
– Jag tror fattigare länder kommer att ta chansen att få upp finansfrågan igen på dagordningen, säger Åsa Persson.
Läs mer: Saudiarabien blockerade IPCC-rapport
Från Världsnaturfonden WWF uttrycks viss oro för artikel 6-förhandlingarna.
– I bästa sätt leder de till ökade investeringar och ökad ambition. Men de kan också bli något som gör att man helt tappar fokus på det som vi måste åstadkomma, att vi måste minska utsläppen med 7 procent per år, säger Ola Hansén, senior rådgivare hållbar energi och klimat på WWF.
– Ska artikel 6 finnas ska den ha väldigt tydliga regler för hur den ska fungera. Det finns väldigt stor risk för kryphål. Redan nästa år måste alla länder höja ambitionen rejält och presentera nya planer för att nå 1,5-gradersmålet, och har vi inte regelboken klar då så finns det en oklarhet.
Om förhandlingarna kring artikel 6 inte kan avslutas under COP25, kan det i sin tur leda till en risk att arbetet med att ta fram konkreta klimatåtgärder och tidsplaner för dessa skjuts upp, menar han.
Sveriges chefsförhandlare hoppas på bra resultat från förhandlingarna, men också den pepp som Åsa Persson är inne på.
– Det kommer inte att synas i beslutstexterna från mötet, men hoppas att vi kan skapa en atmosfär där alla åker från Madrid trygga i förvissningen om att det kommer att gå att sätta högre mål nästa år. Mycket av arbetet runt mötet går ut på att visa att det är möjligt, säger Mattias Frumerie.
Sverige deltar med en delegation på omkring 40 personer, varav hälften är förhandlare. Första dagen rapporteras ha gått smidigt sett till att de olika agendorna har antagits så att själva förhandlingarna kan påbörjas. Bland det som är nytt är att ordförandena för förhandlingarna om artikel 6 diskuterar direkt med representanter från vardera land och sedan presenterar en text på onsdag, med målsättningen att få en mer effektiv förhandling än vid tidigare klimatmöten där frågor har diskuterats i flertalet möten som inte lett till konkret resultat.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
