utbildning Ökad statlig kontroll över gymnasieutbildning och komvux ska anpassa utbildning mer till arbetsmarknaden. Samtidigt ska även friskolor tvingas ta ett större ansvar för att de utbildningar man erbjuder bidrar till samhällsnytta, föreslår en utredning.
Utredaren Lars Stjernkvist, till vardags socialdemokratisk kommunpolitiker i Norrköping, har haft i uppdrag att se över hur man ska planera och dimensionera gymnasieutbildning och komvux utifrån arbetsmarknadens behov och begränsade resurser.
Under de senaste tio åren har undervisningskostnaderna ökat kraftigt, vilket hänger samman med att vi har fått fler skolor som konkurrerar med varandra. Konkurrensen sker både mellan fristående och kommunala huvudmän, och mellan olika kommuner, enligt utredningen.
– I början av 2000-talet hade vi i snitt 600 elever per skola, nu är vi nere i 400. Men en annan och större förklaring tror jag är att vi har mindre klasser, ibland för att utbildningar dubbleras i samma kommun, sa utredaren Lars Stjernfelt under en presskonferens på förmiddagen.
Dessutom är det stora grupper elever som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En stor del av elever med examen från högskoleförberedande program har inte börjat läsa vidare på högskola några år efter examen. Bland elever med låga betyg från grundskolan är arbetsmarknadsanknytningen låg efter utbildning på flera olika program, inte minst för de som gått estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och hantverksprogram med inriktning stylist.
En viktig förklaring är att elevers preferenser och val har fått bli styrande för vilka utbildningar som erbjuds.
– Självklart ska elever välja var de vill gå men inte hur utbudet ser ut, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) under pressträffen.
En styrning efter arbetsmarknadens behov skulle göra att vissa utbildningar, som exempelvis estetiska programmet och vissa inriktningar på naturbruk, skulle minska i dimension, medan det skulle satsas mer på vissa yrkesutbildningar, varav många i dag har svårt att locka elever.
– Vi har utbildningar med svag koppling till arbetsmarknaden, men dit det är lätt att rekrytera elever, som vi behöver dra ner. Ska vi åstadkomma de här förändringarna tror jag inte att det räcker med frivillighet, då måste staten ange ramarna, sa Lars Stjernkvist.
Genom ett ökat statligt ansvar och inflytande över vilka utbildningar som erbjuds ska utbildningar som inte leder till jobb få lämna plats åt fler yrkesutbildningar som i dag inte kommer på plats för att de är dyra att driva kan komma på plats, tack vare ett gemensamt ansvar, även för finansiering.
Förändringen som utredningen föreslår kräver att kommunala och fristående skolor samarbetar mer och planerar utbildningsplatser efter behov. Samarbetet ska också ske mellan mindre och större kommuner, på ett sätt som inte bara stärker en tendens av centralisering, utan möjliggör att även mindre kommuner och order kan erbjuda attraktiva utbildningar.
Lars Stjernkvist säger till Dagens Arena att han förstår att det är en utmaning att få till plats den typen av samarbete, inte minst från friskolornas håll.
– I dag blir friskolornas fokus på att locka elever och helst elever som inte är så dyra. Det jag försöker göra är att jag ger de fristående skolorna en ökad legitimitet för de är en del av ett gemensamt utbildningsutbud, men de får en minskad frihet, säger Lars Stjernkvist.
Friskolornas riksförbund har redan riktat kritik mot utredningens förslag som de menar försvårar friskolors möjlighet att bedriva skola.
– Om det är inställningen ska man inte syssla med offentligt finansierad verksamhet, säger Lars Stjernkvist om kritiken, och lägger till att han känner till många mindre friskolor som är positiva till huvuddragen i utredningen.
Han påpekar också att de som kommer tjäna mest på förändringen är svagare elever som är i behov av mer stöd i skolan.
Finns det risk att man ytterligare underminerar estetiska ämnen och allmänna bildningsmål i skolan, genom att styra hårt efter arbetsmarknadsbehov?
– Det är en relevant fråga, och det har jag grubblat mycket över. Jag vill inte bidra till att man nedvärderar konst, kultur och humaniora, men jag ser att när man erbjuder de här utbildningarna i stor utsträckning gör det att de som har det svårast blir förlorare.
Lärarförbundet välkomnar utredningens förslag.
– Vi tycker sammantaget att det här är väldigt bra förslag. Den modell vi har är fördyrande, men också oansvarig, samtidigt som vi har luckor på arbetsmarknaden och stora kompetensbehov, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Inte minst anser Lärarförbundet att det är viktigt att utredaren för fram vikten av att göra högskolebehörighet till obligatoriskt för yrkesutbildningar. 2011 togs kravet på högskolebehörighet bort, men har sedan införts som möjligt genom ett aktivt tillval från eleven.
– I praktiken har det visat sig vara svårt schematekniskt att få grundläggande behörighet om man som elev väljer till det, säger hon.
Lärarförbundet anser också att estetiska ämnen är viktiga och säger att de själva gått i bräschen genom att kämpa för de här ämnenas egenvärde för elevers utveckling.
– Det handlar också om vilket land och kulturliv vi vill ha. Men här handlar det också om att vi måste föra diskussioner kring: vilka kompetenser behövs? Och det finns yrkeskategorier vi överutbildar till.
Lars Stjernkvist slår fast att de mest kontroversiella delarna i utredningen handlar dels om att öka statens inflytande över utbildning, dels om att tvinga in friskolor under ökad styrning. Ändå tycker han sig att ha ett i grunden brett stöd för den analys som utredningen gör.
– Det borde finnas gehör för att gå några steg i utredningens riktning. Jag har fått väldigt starkt stöd för själva analysen och bakgrundsbeskrivningen, oavsett om man är höger eller vänster, om att vi har problem som drabbar de elever som har behov av allra mest stöd.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
