Hälften av miljöanslagen ryker

budget 2023 Miljöorganisationerna har svårt att finna ljusglimtar i regeringens budget och prognos för mandatperioden. ”Vi får stå i skamvrån” säger Greenpeaces Sverige-chef Erica Bjureby om det pågående klimattoppmötet COP27.

Under den senaste dryga veckan har många av regeringens förslag som påverkar klimatet negativt blivit offentliga och kritiserats. Klimatminister Romina Pourmoukhtari har haft svårt att förklara vilka åtgärder Sverige faktiskt gör som minskar utsläppen. Det här inför både budgetpresentation och klimatmötet COP27 som inleddes på söndagen i Sharm El-Sheikh.

I dag blev budgeten för 2023 offentlig. De stora posterna som bedöms öka utsläppen är slopad skatt på bensin och diesel samt att det färdiga förslaget till nytt reseavdrag skrotas, samtidigt som milersättningen höjs kraftigt för resor med bil enligt befintlig modell för reseavdrag. Dessutom sänks reduktionsplikten – som innebär att EU-länder ska blanda ut fossila bränslen med mer och mer biodrivmedel för varje år – nästa år till EU:s miniminivå.

Under måndagen blev det också klart att regeringen slopar bonusen för elbilsköp, en reform som enligt finansminister Elisabeth Svantesson har blivit “enormt dyr”. Slopandet kommer att bidra kraftigt till neddragningen inom budgetområdet miljö.

– Det nya är väl egentligen den väldigt tydliga nedprioritering som märks när det gäller utgiftsutvecklingen för området miljö- och naturvård under mandatperioden. Om man jämför budgeten för 2022 med budgetprognosen för 2025 är det en minskning från nästan 24 miljarder till knappt 10 miljarder, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace, säger sig vara oerhört ledsen och besviken över budgeten.

– Tyvärr är vi inte så förvånade. Vi hade förstått åt vilket håll den nya regeringen ville gå. Det de har lagt fram är ett svek mot klimat, biodiversitet, miljö och mot svenska befolkningen, säger Erika Bjureby.

För 2023 läggs knappt 20 miljarder kronor på utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård. 2024 väntas det minska till 15 miljarder och sedan till tio året därpå.

Besparingar sker bland annat enligt följande:

Åtgärder för värdefull natur (från drygt 2 miljarder i budgeten för 2022 till 1,1 miljard 2023)

Skydd av värdefull natur (från 1,7 till drygt 1,1 miljard)

Miljöövervakning (från drygt 500 till knappt 400 miljoner)

Åtgärder för havs- och vattenmiljö (från 1,6 till drygt 1,2 miljarder).

– Det är kraftiga neddragningar redan nästa år. Det handlar inte minst om skyddet av skog, säger Johanna Sandahl.

Hon ser en ”intressant konflikt” i regeringens politik på skogsområdet.

– Man säger att skogsägare ska kompenseras mer för att skydda skogsmark, men samtidigt drar man in på utgiftsområdet Skydd av värdefull natur. Det är därifrån pengarna brukas tas för att kompensera skogsägare. Jag tänker att markägare kommer att hamna i kläm när statens kassa inte räcker, eller så blir det inget skydd av skogen. Regeringen är tydlig med att förlusten av värdefull skog är större än det man skyddar, säger Johanna Sandahl.

Naturskyddsföreningen tycker också att det är tydligt att det enda området i fokus på miljöområdet är klimat, att varken biologisk mångfald eller kemikalier knappt nämnts i regeringens kommunikation.

Att regeringen nu ökar utsläppen så mycket genom transportpolitiken ger Sverige helt nya, och försämrade, förutsättningar att nå klimatmålen.

– Att man kraftigt minskar reduktionsplikten, och att man river upp det nya reseavdraget. Det är flera åtgärder som tidigare har varit en stomme i klimatpolitiken som rör våra transporter. De är förutsättningar för att vi ska kunna klara våra mål och jag ser inga andra förslag som kan leda till att vi når målen på annat sätt, säger Johanna Sandahl.

Greenpeace Sverige är väldigt kritiska mot åtgärder som kommer att öka bilåkningen och utsläppen, och som organisationen menar främst gynnar storstadsbor som kör SUV.

– Om det hade gått till att hjälpa svenska befolkningen hade det varit en sak. Men det gynnar ju mest de stora bensinbolagen. Vi saknar stöd till landsbygden: reseersättning för olika transportslag och satsningar på förbättrad service, säger Erika Bjureby på Greenpeace.

Är det något i budgeten som ni ser som särskilt allvarligt ur miljösynpunkt?

– Vi är mitt under klimatmötet COP27 och den här budgeten bekräftar att vi kommer gå mot ökande utsläpp. Det är inte signalen vi vill sända ut, det är lite pinsamt som svensk, efter Sverige tidigare har legat i framkant.

Även storsatsningen på det hon kallar ”de falska lösningarna” oroar.

– Det kommer ske ett ökat stöd till kärnkraft, och man skär ned i havsbaserad vindkraft. Dessutom investerar man enormt i CCS (en teknik för att fånga in koldioxid som släppts ut i atmosfären, red.anm). De har sagt 400 miljarder till kärnkraft, och 36 miljarder till CCS.Det är astronomiska summor av skattemedel till teknik som inte fungerar i dag.

Enligt Erika Bjureby är det fortfarande väldigt osäkert om tekniken för att fånga in koldioxid alls kommer att fungera.

– Jag skrev en briefing om CCS för tio år sen och det är skrämmande att se att situationen inte har förändrats sedan dess. Man satsar enormt mycket pengar men tekniken kan ännu inte hjälpa oss.Det här är snarare en ursäkt för många företag som producerar fossila bränslen, de slänger sig med löften om CCS så de kan fortsätta sin business as usual.

Både Greenpeace och Naturskyddsföreningen varnar för att Sverige riskerar att tappa den roll vi tidigare haft, där vi har varit ett föredöme på miljö- och klimatområdet

– Vi har en trippelkris: klimat, biologisk mångfald och spridning av miljögifter. Nu går vi in ett speciellt läge där Sverige blir ordförande för EU, och det skulle vara väldigt olyckligt om Sverige tappar ledartröjan som vi har burit i flera år. Det kan få konsekvenser för hur långt vi kan komma i centrala reformer under ordförandeskapet, och för vår roll på den internationella arenan, säger Johanna Sandahl.