Arbetsmarknad Svensk Handel varnar för fler varsel och konsekvenserna av höjd arbetsgivaravgift för unga. Men fackförbundet Handels slår tillbaka och menar att det sällan gått så bra för företagen som nu.
Året inleddes med flera varselbesked från stora företag. Spotify ska avskeda 6 procent av sin personal globalt, och Microsoft låter 10 000 anställda gå. H&M har tidigare varslat hundratals anställda, och även Systembolaget har meddelat att de varslar motsvarande 20 procent av personalen på huvudkontoret.
I Dagens Industri varnar arbetsgivarorganisationen Svensk Handels vd Sofia Larsen för att ”vi har det värsta framför oss”. En varning som fackförbundet Handels inte alls stämmer in i.
– Varslen är på låga nivåer så jag vet inte vad de pratar om. De är lägre än genomsnittet. Vi hade två högre varselmånader förra året, i augusti och i oktober. Men det var få konkursvarsel, bland annat Indiska som ändå drevs vidare. I övrigt mest flytt av företag, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.
Han säger att konkurserna sällan legat på så låga nivåer.
– Det vi kan se nu efter december är att vi fortfarande har en ovanligt stark arbetsmarknad. Vi har rekord i antal anställda, rekordhöga antal lediga jobb och låg arbetslöshet i a-kassan, säger Stefan Carlén.
Stefan Carlén säger också att företagens vinster inte varit så höga som under 2020–2021. Siffror visar också på att företagen är stabila och kan stå emot kriser. Lönsamhetsomdömena för partihandeln har inte varit så höga sedan 1996. 2021 höjde VD:arna på de största handelsföretagen sina löner med 21,2 procent.
Men nu går vi ju ändå in i en lågkonjunktur och har hög inflation och höga räntor. H&M och Systembolaget säger att de ska skära ned på personal. Ligger det ändå inte något i Svensk Handels oro?
– Jag har jobbat här i över 25 år och kan säga att det brukar låta så när vi står inför en avtalsrörelse. De vill också trycka på politiker med argumentet att det går dåligt nu, säger Stefan Carlén.
Han tillägger:
– Men det är klart att en lågkonjunktur står inför dörren, och det drabbar alla företag. Men konjunkturer kommer och går. Och det är inte synd om företagen och dess ägare.
Sofia Larsen säger till Dagens Industri att det kan få konsekvenser om regeringen slopar rabatten på arbetsgivaravgiften för unga i april, som den planerar. Höjningen av avgiften skulle påverka ungas inträde på arbetsmarknaden menar hon och poängterar att ”än finns det tid att justera skatten i vårändringsbudgeten”.
Stefan Carlén tillbakavisar påståendet om arbetsgivaravgiftens konsekvenser.
– Vi har följt arbetsgivaravgiften länge och det blev fler unga anställda när man tog bort den 2016. Den senaste rabatten har inte heller påverkat sysselsättningen. Att skattebetalare ska stå för att subventionera vinstdrivna företags lönekostnader är helt orimligt. Vi har stora problem med välfärden och skulle kunna använda dem pengarna till att anställda fler unga där, säger Stefan Carlén.
Han menar att det viktiga är att se till att unga kan leva och försörja sig på sina löner. Att det är där de stora problemen ligger.
– De får arbeta för få timmar och har löneinkomster som ligger på så låg nivå att de inte kan försörja sig.
Det går bra för företagen, och ni är inte oroliga för varsel. Men löntagarnas köpkraft har minskat, och de unga har inte tillräckligt höga löner. Hade ett högre krav på löneökningar än 4,4 procent varit rimligt?
– Vi har gjort en bedömning att de är de löner vi kan ta ut utan att det leder till ökad inflation. Det handlar om att försöka se till att man långsiktigt kan gå tillbaka till reallöneökningar, säger Stefan Carlén.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
