Två handelsavtal ligger i pipeline för EU, ett med Kanada och ett med USA. Går de igenom blir marknadsliberalisering standard i EU. “En avtalsteknisk fråga”, enligt Cecilia Malmström. “Företag, inte politiker, kommer reglera marknaden”, menar Carl Schlyter.
I december landar det 1 600 sidor tjocka CETA-avtalet, ett handelsavtal mellan Kanada och EU, på regeringens bord. I likhet med det omstridda handelsavtalet mellan USA och EU, TTIP, väcker det starka känslor runtom i Europa.
Fack, forskare, partiledare, riksdagsledamöter och EU-parlamentariker är främst kritiska till specialdomstolen ISDS som gör att internationella företag kan stämma stater om de ändrar lagstiftning som påverkar företagens vinst. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström säger till Dagens Arena att ISDS behövs för att skydda utländska företags miljardinvesteringar om företagen hotas av diskriminering och inte kan driva sin sak i nationell domstol.
En mindre uppmärksammad men avgörande del i avtalen är att EU för första gången använder sig av så kallad negativlista. I tidigare avtal har staterna listat de sektorer som får marknadsliberaliseras, så kallad positivlista. I CETA och TTIP listar EU:s medlemsstater i stället de sektorer som inte får utsättas för fri konkurrens. Negativlista innebär alltså att marknadsliberalisering blir standard och att inte utsätta sektorer för konkurrens, blir ett undantag som måste specificeras.
– Det är endast olika tekniker för att uppnå samma sak. Med Korea har vi positivlista, med Kanada har vi negativlista. Med USA har vi inte enats om vad det blir än. Det beror lite på vad vi får för marknadstillträde i utbyte, säger Cecilia Malmström.
Hon menar att Europa har mycket stort intresse för komma in på den annars väldigt slutna amerikanska marknaden.
– Om de öppnar upp mycket ligger det i vårt intresse att göra detsamma. Då kan jag tänka mig att EU:s medlemsstater accepterar en negativlista med USA också, säger Malmström.
En central del i kritiken är att alla nya sektorer per automatik blir konkurrensutsatta eftersom de inte stod på listan då avtalet skrevs. En annan del är att avtalen omöjliggör nya statliga monopol och kan hindra återkommunalisering av offentliga sektorer. En negativlista innebär också att staterna inte kan sätta stopp för utländska företags etablering ens om de inhemska bolagen hotas, utan att riskera att stämmas för diskriminering.
Att få till lagar som underlättar för företag är hela syftet med negativlista och ISDS, menar Carl Schlyter (MP), riksdagsledamot och ordförande i riksdagens EU-nämnd.
– Detta handlar inte om frihandel, det handlar om avancerad regelsamverkan. Det är investeringsavtal om reglerna för hur samhället ska fungera. Företagen ska reglera marknaden i stället för politiker, säger Schlyter.
I de kommittéer som ska följa upp avtalen och diskutera lagstiftning sitter representanter för myndigheter och företag.
– Fack och folkrörelser är inbjudna med armbågen. Genom ett handelsavtal får alltså företag en direktväg in att påverka beslut både före och efter att politiker stiftat nationella lagar och EU-lagar, säger Schlyter.
Han är övertygad om att svensk lagstiftning kommer att inskränkas.
– Industrin räknar med att hälften av alla handelshinder kommer att försvinna, det är klart att det påverkar lagstiftningen. I praktiken gör avtalen att företag kan ifrågasätta varje lag och varje genomförande av varje lag och intressen som fack och föreningar kommer inte att ha samma möjlighet att påverka, säger Schlyter.
Han är också säker på att detta kommer att få en indirekt effekt.
– När företag har makt att ifrågasätta lagstiftning på det här sättet kan det leda till att politiker inte vågar stifta lagar de egentligen skulle vilja ha av rädsla för att bli stämda, säger Schlyter.
Fakta
CETA Comprehensive Economic and Trade Agreement, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada. Förhandlingarna inleddes 2009 och avslutades i fjol. Ett avtalsutkast är offentliggjort, det innehåller regler om ISDS. Det är fortfarande oklart om CETA kommer att beslutas på överstatlig nivå, eller om alla 28 medlemsländer kommer att få ta ställning.
TTIP Transatlantic Trade and Investment Partnership är ett planerat frihandelsavtal mellan EU och USA. Om det går igenom skulle det resultera i världens största regionala frihandelszon. Den åttonde förhandlingsrundan har just ägt rum i Bryssel med fokus på investeringsskydd. Kritikerna – inklusive facken – vill att ISDS stryks helt. Frågan kommer sannolikt inte att avgöras förrän i slutet av förhandlingarna.
ISDS Investor-to-State-Dispute-Settlements. Innebär förenklat att ett företag kan stämma en stat för lagstiftning som påverkar företagets investeringar negativt i speciella skiljedomsförfaranden.
Källa: Arbetet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
