Lönefrågan har tidigare orsakat bråk i alliansleden. När alla partier nu lagt sina motioner skönjas än fler konfliktfrågor. Migration är en, men även miljön skapar sprickor – M och KD har inte avsatt en krona till miljösatsningar.
På måndagen släppte Moderaterna sin motion för vårbudgeten. Sedan tidigare har oenighet i lönefrågan orsakat storbråk i alliansleden. Och i vårens motioner bjuder partierna över varandra i fråga om hur många poliser som krävs för att upprätthålla lag och ordning.
Liksom övriga allianspartier vill Moderaterna slopa arbetsmarknadsutbildningarna och införa andra utbildningar, förstärka statsbudgeten samt införa hårdare regler för bidrag.
Däremot gör partiet en helomvändning i frågan om yrkesprogram på gymnasiet. Nu vill M att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet, vilket innebär att man går emot sin tidigare reform och stöttar regeringen i frågan.
Kovändningen möter hård kritik av före detta utbildningsministern Jan Björklund (L).
– Det vore olyckligt, det skulle öka avhoppen och utslagningen av ungdomar rätt så dramatiskt om man gör en sådan förändring. Alla ungdomar vill inte bli, eller har inte förmågan att bli akademiker, säger han till TT.
Det är inte den enda frågan där allianspartierna inte är överens, visar Dagens Arenas genomgång av allianspartiernas skuggbudgetar. Två stora områden sticker ut: migration och miljö.
Alliansen ingår visserligen i migrationsöverenskommelsen med regeringen, men synen på migrationspolitiken skiljer sig tydligt åt mellan partierna. Moderaterna vill ha en restriktiv politik, med tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, hårdare försörjningskrav och fler återvändande.
Centerpartiet, Liberalerna och även Kristdemokraterna är däremot kritiska till både hårdare försörjningskrav och till den begränsade rätten till anhöriginvandring som regeringen har infört, liksom att övriga skyddsbehövande har svårare att få uppehållstillstånd.
»Vi menar att möjligheten att återförenas med sin familj är helt centralt i sig och därtill viktigt för att ge möjlighet att etableras i samhället på ett bra sätt.« skriver KD i sin skuggbudget.
»Liberalerna uttryckte tidigt kritik mot regeringens förslag då det är alltför långtgående, inhumant och påverkar integrationen negativt. Vi kommer inte att kunna stödja förslag som innebär att syriska barnfamiljer splittras« skriver L i sin skuggbudget.
Men någon sådan kritik syns inte i Moderaternas skuggbudget. Där nämns ingen rätt till återförening, som övriga allianspartier vill ha.
Liberalerna bedömer att rätt till återförening skulle öka antalet människor som får uppehållstillstånd i Sverige med cirka 10 000 per år, jämfört med nuvarande prognos. Det beräknas kosta 5,9 miljarder kronor fram till och med 2019.
»För Liberalerna är det givet att vi, jämfört med regeringens vårbudget, behöver finansiera denna skillnad i ambitionsnivå i migrationspolitiken.« skriver L.
Liberalerna vill finansiera anhöriginvandringen bland annat genom fler stödboenden i stället för HVB-hem för ensamkommande, samt ett »snabbspår« för syrier i asylsökningsprocessen. Centerpartiet vill införa etableringslån för nyanlända i stället för bidrag, och Kristdemokraterna vill satsa på introduktionsanställningar med 75 procents lön under max fem år.
KD står alltså närmare C och L i migrationspolitiken än M. Men så är inte fallet i miljöpolitiken.
L vill höja förmånsvärdet på alla bilar som inte är miljöbilar, och avveckla skattestödet för diesel i jordbruket. Det skulle ge sammanlagt 5,3 miljarder kronor i intäkter och besparingar, enligt Liberalernas beräkningar.
Centerpartiet går ännu längre i sina miljösatsningar. Partiet vill bland annat införa skattebefrielse för biodrivmedel samtidigt som man inför en skatt på fossil gas, samt bygga ut infrastrukturen för att ladda elbilar och dubblera stödet till energilagring.
Satsningarna skulle kosta cirka 420 miljoner kronor per år, medan den nya gasskatten skulle tillföra 200 miljoner enligt Centerpartiets beräkningar.
Men M och KD har inte satt av en krona för miljösatsningar i sina budgetmotioner. KD vill i stället slopa skatten på kärnkraft, den så kallade effektskatten, helt fram till år 2020.
»Avvecklad effektskatt kommer successivt att leda till ökade intäkter från bolagsskatten och ökade utdelning från statligt ägda bolag.« skriver KD.
Den slopade skatten ska på kort sikt finansieras genom en höjd skatt på el för företag och hushåll, föreslår KD.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
