Här fick 100 procent av eleverna högre betyg

Flera fristående gymnasieskolor ger varenda elev högre betyg i vissa matematikkurser jämfört med resultatet på nationella proven. En av dem är Thoren business school. »Eleverna är värda exakt det betyg de får«, säger rektor Catarina Altbom.

Dagens Arena har tidigare rapporterat om att elever i fristående gymnasieskolor oftare får ett högre betyg i matematik än vad de presterat på nationella proven.

I grundkurserna i matematik, det vill säga matematik 1A, 1B och 1C, fick exempelvis mer än hälften av eleverna ett högre betyg i 11,3 procent av de kommunala skolorna. Det kan jämföras med 25,5 procent av de fristående skolorna.

Dagens Arena har även plockat ut de gymnasieskolor där mer än 70 procent av eleverna fått ett högre slutbetyg än de har presterat på de nationella proven under de tre senaste åren.

Och resultatet visar att flera friskolor gång på gång gett högre betyg i matematik till en majoritet av eleverna jämfört med provresultatet.

Anmärkningsvärt, anser Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket.

– Man kan tänka sig att det händer något ett visst år, att det som prövades i nationella provet inte täckte det eleverna kunde och att det därför just det året blev en stor skillnad. Men om det sker systematiskt, ja då behöver man ta reda på vad det beror på.

Friskolan Thoren business school i Västerås är en av skolorna som år efter år gett eleverna högre betyg.Våren 2016 fick 100 procent av eleverna högre betyg än provresultat i matematik 2c och matematik 3b. Även tidigare år har mellan 70-90 procent av eleverna fått högre betyg än provresultat i flera mattekurser. Men enligt skolans rektor Catarina Altblom sätter skolan inte för höga betyg.

– Nej, absolut inte. Eleverna är värda exakt det betyg de får. Vi är en liten skola och har mer tid att hjälpa varje elev. Och mer tid, mer undervisning och en bättre relation till eleverna skapar framgång. 

Men eleverna får ju inte bra resultat på nationella proven. Är inte det ett problem?

– Inga problem alls. Vi jobbar med formativ bedömning och då är det slutresultatet som räknas. De nationella proven är bara ett riktmärke för betygsättning.

Ett annat exempel är Jensen Educations gymnasieskola på Södermalm i Stockholm. Där fick 100 procent av eleverna högre betyg än provresultat i matematik 2b i våras. Och tidigare år har omkring 80 procent av eleverna fått högre betyg än provresultat i fler matematikkurser. Rektorn Jonatan Laurent menar att eleverna presterar på andra typer av examinationer och att dessa ligger till grund för lärarnas betygsättning.

– Vi behöver se över hur vi tränar eleverna att prestera på nationella proven. Vi önskar att eleverna även presterade på nationella provet och inte bara på de examinationer vi har.

Sätter ni för höga betyg?

– Inte utifrån vad lärarna ser för kunskaper hos eleverna.

Finns det någon press på lärarna att sätta höga betyg?

– Absolut inte. Vi är väldigt tydliga med att det är kunskaperna som ska betygsättas.

Ytterligare ett exempel är Plusgymnasiet i Kalmar. I våras fick även här varenda elev högre betyg än provresultat i matematik 2b. I matematik 1b låg siffran på 77 procent. Även tidigare år har omkring 80 procent av eleverna fått högre betyg än provresultat i fler mattekurser.

Rektorn Michael Grenstadius menar att läraren inte bara ska se till resultaten på nationella proven utan också se till kunskaperna som eleverna visar upp under kurstiden. Dessutom anser han att klasstorleken har betydelse.

– Har man mindre klasser så har läraren en större möjlighet att se och bedöma elever kontinuerligt under kursens gång. Vi är jätteduktiga på att få eleverna att nå kursmålen och vi har lärargrupper som diskuterar hur vi kan jobba för att deras kunskaper även ska synas i de nationella proven.