Arbetstidsförkortning Sjuksköterskorna på ortopeden på Capio St Görans sjukhus i Stockholm jobbar en dag mindre i veckan. Nu har avdelningen gått från hälften bemanningssjuksköterskor till 100 procent fastanställda.
– Jag tänker inte på att byta jobb nu, men går det tillbaka får man tänka om, säger sjuksköterskan Marcus Vrethammar.
Det är vårens varmaste dag och sjuksköterskan Ebba Sebelius äter lunch i solgasset på en parkbänk utanför Capio St Görans sjukhus i Stockholm. Hon har inte börjat dagens arbetspass än, och att röra sig inne på avdelning utanför arbetstid undviker hon – på grund av övertidsblockaden.
– Det är lite känsligt, som facklig behöver jag föregå med gott exempel.
Turbulensen handlar om Vårdförbundets krav på förkortad arbetstid för sjuksköterskor. Men i förhandlingen med arbetsgivarorganisationen SKR är det tvärstopp. Förhandlingschefen sa till Dagens Arena i förra veckan att arbetstidsförkortning är ”en omöjlighet”.
Bemanningskaos krävde lösning
Så ser inte alla på saken. För åtta månader sedan införde ortopedavdelningen på Capio St Görans sjukhus ett pilotprojekt som innebär att sjuksköterskorna på avdelningen jobbar 80 procent vid heltid, i praktiken en dag mindre i veckan. Bakgrunden var att hälften av sjuksköterskorna kom från bemanningsbolag och att det blivit omöjligt att rekrytera. Ingen ville jobba på avdelningen. Hyrsköterskorna kostade tre gånger så mycket i timmen – plus moms. Med få fast anställda föll rutiner och engagemanget för att utveckla avdelningen långsiktigt var svagt.
Personalgruppens förslag var att locka sjuksköterskor till avdelning med kortare arbetstid. Ledningen gjorde kalkyler som visade hur dåligt läget var – kostnader för hyrpersonal, sökande per annons och hur få som tackade ja till anställning. Förslaget fick ok från vd.
– När vi lade ut vår första jobbannons gick vi ut brett i sociala medier och fick över 30 ansökningar. Vi brukade få mellan en och sex ansökningar, säger vårdenhetschefen Emma Sandström.
En ledig dag blev två
Personalen arbetar treskift med dagpass, kvällspass, nattpass och helgjobb. För att få ihop schemat kunde det innebära upp till sex arbetsdagar i sträck och en dags ledighet. Sjuksköterskan Marcus Vrethammar hade jobbat på avdelningen i 2,5 år när arbetstidsförkortningen infördes.
– Efter 5–6 dagar var man väldigt trött och så skulle man gå tillbaka efter en dag. Det är stor skillnad att vara ledig två eller ibland tre dagar i rad. Då kan man återhämta sig en dag och sedan göra något annat nästa dag, säger han.
Både fritidsintressen och relationer får mer tid nu.
– Jag klättrar mer och spelar mer piano. Jag gör grejer med min flickvän och får mer tid för familjen.
Jobbar när andra är lediga
Personalen på Capio St Görans sjukhus lägger sina egna scheman som sedan justeras av schemaläggare för att helheten ska gå ihop. De kunde tidigare lägga kvällspass följt av morgonpass för att få längre sammanhängande ledighet. Men förra årets skärpning av kravet på 11 timmars sammanhängande dygnsvila omöjliggjorde det, vilket Marcus Vrethammar såg som en stor försämring. Med arbetstidsförkortningen får han in mer luft i schemat.
Hannah Bergom Larsson har jobbat på avdelningen lika länge. I privatlivet är den stora skillnaden med arbetstidsförkortning att hon hinner umgås mer med partner, vänner och familj. Hon jobbar ofta på kvällarna när andra slutat för dagen. En dag mer ledigt ökar chanserna att hinna ses.
Hannah Bergom Larsson ser också stora förändringar på arbetsplatsen. Innan hände det att de var 20 personer kort inför sommaren, på en avdelning med 30 anställda.
– Det har förbättrats avsevärt. Nu är vi nästan bara fasta och man får längre inskolning om hur sjukhuset fungerar. Bemanningsanställda kan skolas in för att jobba två pass, det lade stor press på de fasta som fick ta stort ansvar.
Avdelningens skyddsombud Ebba Sebelius säger att inskolning av många nyanställda, ofta nyutexaminerade varit krävande.
– Det är alltid känsligt med en inskolningsperiod, men det har skapats ett lugn nu, säger hon.
Hannah Bergom Larsson ser ytterligare en schemamässig förändring – utskicken om att ta extrapass har minskat.
– För att det finns tillräckligt med personal, säger hon.
Förlorar tusenlappar
Nackdelen med arbetstidsförkortning är sjuksköterskorna eniga om.
– Det blir lite mindre pengar, säger Hannah Bergom Larsson.
Capio St Görans har en poängmodell som går ut på att anställda kan få högre ersättning för obekväm arbetstid än vad som står i kollektivavtalet. När arbetstagarna lägger sina scheman kan de välja att ta ut poäng de tjänat in när de jobbat kväll, natt eller helg i pengar eller i ledighet. Pilotprojektet innebär att gå ifrån poängmodellen och få betalt enligt kollektivavtalet, som ger lägre ersättning vid obekväm arbetstid. Summan är olika för alla, men Hannah Bergom Larsson får ut ungefär 2000 kronor mindre i månaden nu.
– Därför fungerar arbetstidsförkortningen på St Göran, den driver inte upp kostnaden. Poängmodellen vi har är dyr för arbetsgivaren och förmånlig för arbetstagaren, säger vårdenhetschefen Emma Sandström.
Högre fasta kostnader
Att sjuksköterskorna jobbar 20 procent mindre ger högre fasta kostnader, men avdelningen sparar pengar på att ha minskat behovet av bemanningssjuksköterskor, menar hon. Vissa sjuksköterskor har valt att stanna i den gamla poängmodellen som innebär 100 procent och mer pengar. Avdelningen behöver därför inte utöka för att fylla alla de 20 procent som blir över när många jobbar 80 procent. Just nu är målet att växa från 30 till 34 sjuksköterskor på avdelningen. Enligt Emma Sandström blir kostnaden inte särskilt mycket större.
Utvärderingar av projektet pågår, men det är för tidigt att dra slutsatser om det gett vinster i färre sjukskrivningar, minskad övertid och minskad personalomsättning. Emma Sandström tycker att fler avdelningar borde gå samma väg för att behålla personal i dygnet runt-verksamheten. Capio St Görans sjukhus sticker ut som landets enda privatägda sjukhus.
– Jag tror att det är ett skäl till att vi fått prova. Vi drivs inte av samma rättviseprincip och fyrkantiga tänk.
Enklare i privat än offentligt
Emma Sandström har lagt fram liknande förslag när hon jobbat på regiondrivna sjukhus.
– Det gick inte för då skulle alla ha samma. I privat regi är det inte lika mycket att alla måste ha samma förutsättningar, utan det kan vara att någon annan fick en sak och vi fick det här.
Avdelningens sjuksköterskor tycker också att arbetstidsförkortning är framtiden.
– Jag tror att det är en förutsättning för att man ska kunna jobba i det här yrket. Arbetsgivare har så konstig bild, vi blandar dag, natt och helg. Det är inte rimligt att få in 40 timmar, säger Hannah Bergom Larsson.
SKR:s nej: ”Dumt”
Marcus Vrethammar syn på SKR:s nej till Vårdförbundets arbetstidskrav är tydligt.
– Det är dumt. Det är så mycket hyrpersonal, när man hör vad de tjänar så förstår man att det här borde vara mer lönsamt.
När han funderar på att byta arbetsplats väger arbetstiden tungt.
– Det kommer bli en heldag till och det har stor betydelse nu. Jag trivs, det är bra här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
