Till hösten kommer ett antal gymnasiala friskolor stänga som en direkt följd av för få sökande. Nu lyfts krav på att friskolorna ska tvingas hålla öppet till dess att alla elever avslutat sin utbildning.
Allt fler gymnasiala friskolor tvingas stänga. Nu höjs kraven om att ändra i lagen så att skolorna ska tvingas hålla öppet till dess att alla elever hunnit fullfölja påbörjad utbildning.
– Inför en utbildningsgaranti så att eleverna får den utbildning som de har rätt till och som man lovade dem när de började ettan, säger Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges Elevkårer till SVT Nyheter.
Landskrona är en av de drabbade orterna. Till hösten lägger en av stadens gymnasieskolor ner på grund av bristande lönsamhet. Torkild Strandberg, folkpartistiskt kommunalråd i Landskrona, instämmer i Sveriges Elevkårers krav.
– Om det är så att allt fler elever inte får hela sin utbildning där de började får man vidta åtgärder, säger Torkild Strandberg till SVT Nyheter.
Från Skolverkets sida menar man att avsaknaden av krav på att friskolorna skall garantera eleverna utbildning studietiden ut är en av de viktigaste skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor.
– Om du väljer en kommunal skola och utbildningen läggs ner är du alltid garanterad att få gå klart utbildningen du börjat på, även om de kanske flyttar dig till en annan skola. I en fristående skola är du inte garanterad detta på samma sätt. Om inte skolan eller utbildningen kan fortsätta är skolan inte skyldiga att erbjuda något annat, säger Charlotte Mannerfelt på Skolverket.
I vintras rapporterade SVT Nyheter om hur Karlstad Idrottsgymnasiums ägare satte skolan i konkurs och hur eleverna möttes av en lapp på dörren då de kom tillbaka efter jullovet. Inför hösten kommer ytterligare 12 friskolor läggas ned. Dels är det friskolekoncernen Praktiska Sverige som planerar att lägga ner sammanlagt åtta gymnasieskolor, dels JB-koncernen som kommer att stänga fem gymnasieskolor, varav en kommer att fortsätter som ett lärarkooperativ.
En förklaring till att friskolor har börjat stänga är en omfattande överetablering i kombination med ett minskat elevunderlag. Mellan 2008 och 2016 beräknas elevantalet att minska med 80 000 elever. Från Skolverkets sida är man inte förvånad över utvecklingen.
– Vi har sagt i flera år att konkurrensen i kombination med det vikande elevantalet kommer att leda till att både kommunala skolor och friskolor kommer att behöva lägga ner. I vilken utsträckning det blir är jättesvårt att säga, säger Charlotte Mannerfelt.
Hon menar också att marknadssituationen som råder på skolområdet gör det svårt för skolorna att planera sin verksamhet.
– Marknadssituationen gör att det blir mer svåröverblickbart för både kommunala och fristående skolor. Det är svårt att veta i förväg vilka sökmönster eleverna kommer att ha år från år, vilket påverkar skolornas planering och dimensionering.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
