Arbetsmarknad Arbetstidsförkortning har varit en het fråga både i avtalsrörelsen och i samhällsdebatten i stort. Men vad säger egentligen politikerna, facket och arbetsgivarna? Dagens Arena reder ut.
Vad säger politikerna?
Senast arbetstidsförkortning genomfördes via lagstiftning var 1973. Då infördes fem dagars arbetsvecka och ordinarie arbetstid blev 40 timmar per vecka. Många anser att det nu, 52 år senare, är tid att ändra lagen och sänka arbetstiden. Men riksdagspartierna ser olika på frågan.
Olika budskap från S: Socialdemokraterna är splittrade i synen på arbetstidsförkortning. I fjol ledde Annika Strandhäll en arbetsgrupp som föreslog 35 timmars arbetsvecka från 2035. Strandhäll slog då fast att hennes förslag var ”århundradets frihetsreform”. Men ett annat besked kom från partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi i mars i år. S-ledningen säger nej till en lag om 35 timmars arbetsvecka, meddelade han då. Det ska fack och arbetsgivare själva bestämma. Annars finns risken att den svenska modellen urholkas, sa Shekarabi i en intervju i Arbetsvärlden. Var partiet landar förväntas bli klart i slutet av maj på partiets kongress, där det kan bli en stridsfråga.
Vad säger de andra partierna? Vänsterpartiet och Miljöpartiet har länge sagt att de på sikt vill korta arbetstiden. Vänsterpartiet har bland annat föreslagit en nationell satsning som innebär att staten avsätter medel för att införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på ett arbetsställe i varje kommun och region i Sverige. Man vill även tillsätta en utredning med uppdraget att belysa möjligheterna till en generell arbetstidsförkortning. Miljöpartiet vill också införa en generell arbetstidsförkortning där fyra dagars arbetsvecka är en önskvärd modell. Hur en ändrad arbetstidslag ska utformas ska en statlig utredning besluta om.
Centerpartiet anser att frågan ska ligga hos arbetsmarknadens parter medan Tidöpartierna säger bestämt nej. Bland väljarna är däremot stödet för arbetstidsförkortning fortsatt starkt. En majoritet, 53 procent av svenskarna, tycker att sex timmars arbetsdag är ett ganska eller mycket bra förslag.
Vad tycker facket?
Arbetsgivare och fackförbund kan komma överens om andra arbetstidsregler än de som gäller enligt arbetstidslagen. Reglerna får dock inte vara sämre än lagens och ska regleras i kollektivavtal. Förkortad arbetstid kan innebära fler lediga dagar, kortare arbetsdagar eller att arbetstiden fördelas annorlunda över veckan. Flera fackförbund driver frågan om förkortad arbetstid. Men villkoren ser också olika ut i olika branscher. Synen på lagstadgad arbetstidsförkortning skiljer sig åt mellan förbunden.
Kortare arbetstid genom avtal: Frågan om kortare arbetstid har varit särskilt laddad i årets avtalsrörelse. I april meddelade Unionen, Sveriges ingenjörer och Journalistförbundet att de varslar om strejk där en av stridsfrågorna är just arbetstidsförkortningen. Andra har valt att inte ta strid i frågan i väntan på LO:s arbetstidsutredning som släpps i maj. Detta gäller bland annat för Transportarbetareförbundet, som anser att lagstiftad arbetstidsförkortning ska vara huvudspåret. Man inväntar även det slutgiltiga beskedet från Socialdemokraternas kongress i slutet av maj.
Kortare arbetstid genom lagstiftning: När det gäller lagstadgad arbetstidsförkortning har LO:s största fackförbund Kommunal öppnat för att det kan behövas. Även Akademikerförbundet SSR, DIK och Vision vill att den lagstiftade arbetstiden kortas. I februari förra året skrev de fyra förbunden, tillsammans med Transport, att det är dags att utmana 40-timmarsarbetsveckan. ”Mindre stress och bättre balans mellan arbete och fritid kan bidra till mindre sjukskrivningar samt lägre personalomsättning i en tid när vi förväntas arbeta allt längre”, skrev man då. Även förbundsordförandena för Seko, Fastighets, Byggnads och Elektrikerna ifrågasätter 40-timmarsveckan i en debattartikel, men tar inte ställning till huruvida förändringarna ska drivas igenom via avtal eller lagstiftning. Vårdförbundet hävdar att 40 timmars arbetsvecka är en norm satt för kontor.
IF Metall menar däremot att lagstiftning är fel väg att gå. Villkoren ska hanteras av parterna, inte av politiker. Fokus under avtalsrörelsen har i stället legat på ökade avsättningar i de system för arbetstidsförkortning som redan finns i avtalen.
Vad säger LO? På LO-kongressen innan sommaren röstades det igenom att frågan om arbetstidsförkortning ska drivas mer kraftfullt av organisationen, i första hand via kollektivavtal och i andra hand via lagstiftning om man inte når fram. Som en del i detta har det tillsatts en utredning med målet att ge förslag på hur arbetstiden i Sverige kan förkortas. I delrapporten som släpptes i mars framgår bland annat att svenskar jobbar mer än folk i våra grannländer. LO:s ordförande Johan Lindholm betonar att fackens utgångspunkt är att lösa frågan i förhandlingar med arbetsgivarna, även om dörren till politikerna inte är helt stängd. Den slutgiltiga rapporten presenteras i maj.
Vad säger arbetsgivarna?
Arbetsgivarsidan är traditionellt emot lagstadgad arbetstidsförkortning och förespråkar kollektivavtalsförhandlingar. I argumenten mot att korta arbetstiden genom lagstiftning hänvisar man delvis till en orolig omvärld med en bräcklig konjunktur och krig, men också att en lagstiftning skulle leda till ökad personalbrist i branscher där kompetensförsörjningen redan är en bristfråga. Ett annat argument som brukar nämnas är att en lagstadgad arbetstidsförkortning skulle göra Sverige fattigare.
Svenskt Näringsliv: Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv höjde sina röster när förslaget från Strandhälls grupp lades fram och menade att det var ”oansvarigt”. I en debattartikel i Expressen skriver Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv: ”lagstadgad arbetstidsförkortning skulle innebära en kraftig försvagning av välfärden och försämra Sveriges konkurrenskraft”.
Teknikföretagen: I januari släppte Teknikföretagen en rapport på ämnet där man frågat medlemmarna hur 35 timmar i veckan med bibehållen lön skulle påverka de berörda företagen. Undersökningen visade att förslaget ansågs vara ”ett existentiellt hot” som skulle slå hårt mot ett internationellt konkurrensutsatt och välfungerande Tekniksverige. Från Teknikföretagen kom också krav under årets avtalsrörelse på att avskaffa de system som finns för arbetstidsförkortning. Skälet: hotet om lagstiftning om kortare arbetstid.
SKR: Sveriges kommuner och regioner menar i likhet med ovanstående att förkortad arbetstid för alla inte är ett alternativ och hänvisar både till det ekonomiska och demografiska läget.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
