Nyhet EU-länderna strider om naturgasen, kärnkraften, biodrivmedlen och det nordiska skogsbruket. Ska verksamheterna klassas som klimatmässigt hållbara? Utgången kan avgöra om EU lyckas att styra kapitalet mot mindre utsläpp.
EU beskriver satsningen på omställningsverktyget den gröna taxonomin som en av de viktigaste åtgärderna för att styra kapital och sparpengar till investeringar i hållbara sektorer. Vad EU försöker göra är att skapa en sorts grön betygsättning på investeringar.
Men några månader innan reglerna ska träda i kraft har flera politiska strider om innehållet blossat upp och EU-ländernas regeringsrepresentanter i rådet har begärt förlängd betänketid inför deras omröstning.
För svensk del är frågan om det svenska skogsbruket ska klassas som grönt eller inte extra het. Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner är en av dem som uttryckt sig tydligast. Hon vill att regeringen stoppar det nuvarande EU-förslaget.
– Nu har det tyvärr gått igenom EU-parlamentet. Men taxonomin kan stoppas i rådet, och därför vilar mycket av ansvaret på den svenska regeringen och speciellt Socialdemokraterna, då Miljöpartiet är för att den går igenom. I Centerpartiet vill vi att regeringen stoppar detta, säger Emma Wiesner.
Hon anger två huvudskäl till att hon tillsammans med den moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd (M) har försökt stoppa regelverket i parlamentet. Dels rör det själva innehållet, där parlamentarikerna är kritiska till tre delar. Förutom att vissa biodrivmedel inte klassas som hållbara och vattenkraften får en utökad regelbörda är det också just frågan om skogsbruket.
– Reglerna styr mot ett skogsbruk där skogen i hög grad ska lämnas orörd, eftersom man bortser från att räkna in klimatnyttan med att tillverka saker från träd, säger Emma Wiesner.
Den andra delen av de bägge EU-parlamentarikernas kritik rör den demokratiska processen. EU-kommissionen har lagt utformandet av innehållet i klassificeringsverktyget i en beslutsordning som kallas ”delegerad akt”, och då är det experter som i efterhand utformar innehållet i den redan beslutade taxonomiförordningen.
– Detta är ett stort och viktigt verktyg där vi går från ett system till ett annat. Det handlar om att styra om våra pengar, investerarnas, bankernas och pensionsfondernas pengar. Då är det fel att låta en liten expertgrupp på 35 personer utforma innehållet. EU-parlamentet har inte kunnat göra annat än att rösta ja eller nej. Vi förtroendevalda har inte fått vara med i förhandlingarna som i andra stora frågor, säger Emma Wiesner (C).
Kritiken mot taxonomin finns även i riksdagen. Av de motioner från oppositionen som lämnats in när den allmänna motionstiden gått ut märks en stark skepsis mot det liggande förslaget och även vad regelverket kan innebära i nästa steg. Flera moderater vill att regeringen ska samla en majoritet av EU-länderna mot det liggande förslaget.
Flera kristdemokrater och Sverigedemokraterna betonar att det svenska skogsbruket måste värnas. Liberalerna kräver att grönklassningen ska vara teknikneutral, det vill säga att den även klassar kärnkraften som grön, och detsamma uttrycks i en motion från ett antal kristdemokrater. Även M och SD har nyligen tydliggjort i en debattartikel i Dagens Industri att de vill klassa kärnkraften som grön och hållbar.
Att EU:s expertgrupp har skjutit den svåra tvistefrågan om kärnkraft framför sig till nästa år, med hänvisning till att de ännu inte vet tillräckligt, har inte hindrat debatten om kärnkraften att ta fart.
Detta gäller även på högsta EU-nivå. I en skrivelse från den 11 oktober som undertecknats av tio EU-länders näringsministrar, däribland Frankrikes och Finlands, pläderar man för att kärnkraften ska klassas som hållbar för klimatets skull. Detta kan ses ett svar på den linje som anförs av Tyskland och ett mindre antal andra EU-länder, som går ut på att kärnkraften inte kan ses som hållbar. Sverige undertecknade inte skrivelsen.
Denna fråga går också rakt igenom den svenska riksdagen. Faktum är att majoritetsförhållandena i finansutskottet har tvingat regeringspartierna S och MP att anta en kärnkraftsvänlig linje, vilket finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) bekräftar.
– Det är väl känt att regeringen inte tycker att kärnkraften ska ingå i den gröna taxonomiförordningen, men att riksdagens finansutskott har slagit fast ståndpunkten att ”regeringen anser att alla fossilfria energislag inklusive vattenkraft och kärnkraft spelar viktiga roller för att nå uppställda mål på klimatområdet”. Det är därför den linje regeringen företräder gentemot EU, svarar finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) via e-post.
En person som är orolig för vart den politiska kraftmätningen om det gröna omställningsverktyget ska ta vägen är Jakob König. Han är projektledare för Fair finance guide Sverige som drivs av sex ideella organisationer, däribland Naturskyddsföreningen och Sveriges Konsumenter.
– De här stridsfrågorna kommer att avgöra taxonomins framtid. Sparare och investerare kommer få ett sänkt förtroende för ett regelverk som tillåter att fossilgas, kärnkraft och bioenergi från kalhyggen klassas som klimatmässigt hållbart, säger Jakob König.
Hans bedömning är att de två största stridsfrågorna är kärnkraften och fossilgasen. Men en tredje stridsfråga, i alla fall ur ett svenskt perspektiv, är bioenergin som utvinns genom skogsbruk.
– Den svenska regeringen kämpar för att få igenom att svenskt skogsbruk ska klassas som hållbart utifrån klimataspekten.
Han menar att den svenska regeringen har gått den svenska skogsindustrin till mötes, snarare än klimatet.
– Sverige har en avvikande uppfattning här jämfört med majoriteten av EU-länderna, och vi får se hur framgångsrika Sverige är.
Frågan om den svenska och finska skogen är komplicerad, men ett argument som ofta hörs från den svenska sidan är att träden växer långsammare i Norden än på kontinenten, vilket gör det svårare för svenska skogsägare att räkna hem klimatnyttan med skog.
Jakob König anser att det är ett orimligt högt tonläge från vissa politiker och organisationer när det gäller det svenska skogsbruket.
– Alla de som flaggar om att det kommer att få enorma konsekvenser verkar glömma att taxonomin inte förbjuder investeringar i svenskt skogsbruk. Det är fortsatt tillåtet, men det går inte säga att det är klimatmässigt grönt enligt taxonomin, säger Jakob König.
Hur svarar då regeringen på denna kritik? Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen skriver att hon har förståelse för att skogen väcker mycket engagemang.
– Det finns ett missnöje både inom miljöorganisationer och skogsnäringen med det som EU-kommissionen kommit fram till. Det är en enorm utmaning att komma överens om så komplexa frågor mellan så många länder och experter, så det är inte överraskande att det finns olika bedömningar av vad som är att anse som hållbart, svarar Åsa Lindhagen.
Den tredje stora stridsfrågan, om naturgasen ska klassas som grön, har varit lättare för Sveriges regering att hantera. Vissa länder har velat klassa naturgasen som grön, men Sverige har motarbetat detta. Ett förslag väntas i början av nästa år.
– Fossilgas är en fossil energikälla och kan därför inte på något sätt klassas som hållbar och inte heller ingå i den gröna taxonomiförordningen, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
