Nyhet Sverige kan ansluta sig till ILO:s konvention om att avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. Det finns inga hinder i svensk rätt, konstaterar en ny statlig utredning. Däremot behövs mer kunskap om arbetsgivarens ansvar och om våld i nära relationer.
Svensk lag är förenlig med ILO:s, Internationella arbetsorganisationen, konvention om att avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. Detta slås fast i en statlig utredning som lämnades över till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i dag.
– Det vi upplever på jobbet formar oss som människor. All exponering såväl positiv som negativ har påverkan på vår långsiktiga hälsa. Ingen ska behöva riskera liv eller hälsa på grund av jobbet. Ingen ska heller behöva bli utsatt för hot, våld eller trakasserier, sade Eva Nordmark på pressträffen.
Regeringen tillsatte i september förra året en utredning som fick i uppdrag att se undersöka om svensk rätt är förenlig med konventionen. Och vid behov föreslå ytterligare åtgärder om sådana bedöms lämpliga. Som särskild utredare tillsattes Anna Middleman, rättschef på Arbetsförmedlingen. I referensgruppen har representanter från Polismyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket suttit med.
– ILO:s konvention är en FN-konvention. Den är väldigt vid och omfattar alla som arbetar. Den berör arbetsrätten, arbetsmiljörätten, diskriminerings- och straffrätten och även socialförsäkringsrätten, konstaterade Anna Middleman under pressträffen.
Syftet med konventionen är att den ska ge ett brett skydd mot våld och trakasserier i arbetslivet. Detta genom att till exempel ställa krav på arbetsgivare att arbeta förebyggande och ha en arbetsplatspolicy. Samt krav på medlemsstaten att införa rättsmedel, sanktioner och tillsynsverksamhet. Konventionen ställer också krav på att det i medlemsstaten ska finnas övergripande styrande strategier.
Utredningen har kommit fram till att konventionens krav uppfylls i huvudsak genom den straffrättsliga lagstiftningen, diskrimineringslagen och arbetsmiljöregelverket. Dess krav uppfylls också genom regeringens strategier och politiska prioriteringar inom arbetsmiljöområdet, diskrimineringsområdet och jämställdshetsområdet, konstaterar utredningen.
– Det gäller bland annat strategier om jämställdhetsintegrering, om arbetsmiljöstrategier, en nationell plan mot rasism och det fria ordets försvar, sade Anna Middleman.
Anna Middleman framhävde också att strategierna baseras på politisk styrning och kan förändras. Men genom att man ratificerar konventionen måste man årligen återrapportera vad man gör, kan inte förändra eller sänka nivån alltför mycket.
Trots att det inte finns några hinder för att ratificera, binda sig rättsligt till konventionen föreslår utredningen ett antal åtgärder för att bättre uppfylla dess syfte. Bland annat, menar utredningen, bör arbetsmiljölagen förtydligas genom att lägga till att ”arbetsmiljön, så långt som möjligt, ska vara fri från våld och trakasserier”.
– Arbetsmiljöverket har föreskrifter som berör kränkande särbehandling och våld och hot. Men de är snävare så här blir en otydlighet som jag föreslår ska redas ut genom att man gör det tydligare i lagen, sade Anna Middleman.
Vidare föreslår utredningen att en myndighet får i uppdrag att genomföra informationsinsatser för att kunskapen om våld i nära relationer ska höjas. Samt uppdraget att i form av ett praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare samla och sprida kunskap om våld i nära relationer.
– Det finns mycket i dag, framför allt från Jämställdhetsmyndigheten. Det berör myndigheters arbete med våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Det är däremot så att arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering är inte lika tydlig när det är kopplat till arbetslivet, sade Anna Middleman.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
