Nyhet Idag presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) hur regeringen vill skärpa bidragsbrottslagen. Detta för att komma åt den organiserade brottsligheten, men också vanliga företagare som begår välfärdsbrott.
2015 tillsattes en utredning där man skulle undersöka hur väl den svenska välfärden stod sig mot organiserad och systematisk brottslighet. Några saker som redan hänt efter utredningen är skärpta rutiner för ID-handlingar, folkbokföringsbrott är lagstiftat, och arbetsgivare som anställer människor med ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen ska betala ut alla löner elektroniskt.
– Regeringen har jobbat hårt sedan 2014 för att minska möjligheterna för skatteflykt. Skatteverket har nu lyckats hitta 400 miljoner kronor efter Panama-papers. Men det ska inte krävas ett så omfattande brott för att vi ska få tillbaka våra pengar, säger Magdalena Andersson under en pressträff.
Magdalena Andersson menar att välfärdsbrotten är skadliga för hela samhället.
– Välfärdsbrottslighet skadar tilltron mellan människor. Så ska vi inte ha det i ett land som Sverige där vi jobbat tillsammans för att bygga upp vårt samhälle. Det minskar även våra skatteintäkter och ökar utgifterna. Vi i regeringen har jobbat med dessa frågor för att det handlar om väldigt stora pengar.
Förslagen som presenterades idag är att straffet för grovt bidragsbrott ska förlängas från fyra till sex år. Preskriptionstiden ska också förlängas från två till fem år, och lagens tillämpningsområde ska utvidgas så att man ska kunna straffas för grov oaktsamhet.
– Detta vill vi göra för att komma åt den organiserade brottsligheten. Det är också viktigt att förlänga preskriptionstiden. Att utreda ett bidragsbrott tar väldigt lång tid, därför är det viktigt att man inte kan komma undan med brottet för att det blev preskriberat.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
