Hat och hot Förtroendevalda får ofta utstå hat och hot i den digitala världen. Särskilt utsatta är kvinnor. »För de här männen tror jag att det kan finns något lite lätt upphetsande i att sitta och skriva just till kvinnor i offentligheten«, säger Anja Hirdman professor i media- och kommunikation.
I tisdags presenterade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, rapporten Digitalt hat där de analyserar hat och hot mot förtroendevalda i digitala miljöer. Rapporten fokuserar framförallt på kommunpolitiker och resultatet visar att var femte kommentar de senaste fyra åren var av kränkande natur. Det rör sig ofta om direkta personangrepp och handlar sällan om den politiska sakfrågan.
Kvinnliga kommunpolitiker utsätts för fler kränkande och även mer elaka kommentarer än sina manliga kollegor. Det är dessutom enbart kvinnor som har utsatts för sexistiska kommentarer. För båda könen rör det sig oftare om hat än hot.
Några av de vanligaste orden är luder och batikhäxa, stolpskott och jävla clown, mentalt sjuk, madrassen, tanten och vidriga kvinna.
I dag släpptes även Sifos mediemätning som de gör på uppdrag av Sveriges Radio Ekot. Där sticker Annie Lööf ut i mängden som den partiledare det twittrat mest om under april månad. Tonen i sociala medier gentemot Lööf och hennes parti har varit hätsk visar mätningen.
Läs mer: Mycket kritik mot (C) i sociala medier
Resultaten förvånar inte Anja Hirdman, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMK. Hon pekar på att problematiken att kvinnor i offentligheten utsätts för hat och hot har varit känd i över ett decennium, i samband med internets framväxt.
– Det finns många digitala rum där en helt annat uppträdande är socialt accepterat, där man »låter sig själv gå«. Man behöver inte vara anonym alla gånger utan det verkar räcka med att man sitter någon annanstans. I avskildheten frodas en helt annan känslokultur.
Den misogyni, kvinnohat, som funnits i alla tider, får på internet tillgång till en teknik som låter det växa menar Anja Hirdman. I den digitala världen går det lätt att hitta likasinnade, tekniken tillåter att få framstår som många, respons kan ges och fås direkt och dessutom premieras affektion och starka känslor i sociala medier.
Att det är just kvinnor i offentligheten som drabbas tror Anja Hirdman inte är en slump.
– För de här männen tror jag att det kan finnas något lite lätt upphetsande i att sitta och skriva just till kvinnor i offentligheten som man kanske har hört på radio eller sett på tv där de framträder i sin professionella roll. För att sedan skicka den här typen av verbala »dickpicks«.
Hon tror att ett första steg för att komma åt problemet är att komma åt anonymiteten, men också att behandla det som en arbetsmiljöfråga där man på olika sätt säkerställer att hatmejlen inte kommer fram till den enskilda medarbetaren.
Sedan årsskiftet finns strängare lagar. Bland annat har flera straffbestämmelser skärpts. Den som skapar en så kallad hatsida där hat och hot publiceras kan straffas för ofredande, det kan även den som gör hatiska eller mycket kränkande kommentarer.
– Det är ett väldigt effektivt vapen att sitta och skicka den här typen av mejl. Det bidrar till att politiker hoppar av och att journalister slutar skriva. Det har många vittnat om i många år – du gör en typ av självcensur när du vet att hatet kommer, säger Anja Hirdman.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
