»Hela Sveriges utveckling står på spel«

Framtidens yrken Svensk arbetsmarknad skriker efter folk. Men trots att det går att utbilda sig för jobb i något av de tio största bristyrkena redan under gymnasiet fortsätter yrkesprogrammen att tappa sökanden. 

I dag kom Arbetsförmedlingens prognos om framtidens jobb. Prognosen för den svenska arbetsmarknaden ser positiv ut, men mörka moln hoppar sig i horisonten. Trots att arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft utbildar sig allt färre till många av de yrken som behöver mest folk.

I mitten av februari stänger ansökningen till gymnasiet. Andelen elever som läser gymnasiet ökar stadigt, men siffrorna till de praktiska gymnasieprogrammen har under en längre tid pekat nedåt. Läsåret 2016/2017 såg ut att kanske kunna vända trenden, men de preliminära siffrorna för 2017/2018 från Skolverket visar att yrkesprogrammen fortsätter tappa.

Av de tolv yrkesprogrammen har samtliga färre sökande för perioden 2017/2018. Bland det största tappet ser bygg- och anläggningsprogrammet ut att göra. Från 5508 sökande 2016/2017 till över tusen färre sökande ett år senare.

– Det är superfarligt. Sverige som land har behov av att rusta för att bli 11 miljoner, runt 2025, bostäder måste byggas och rustas, och det investeras i infrastruktur. Bland annat Trafikverket känner oro – finns det folk som förmår få det här på plats?, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier, och tillägger:

– Branschen har ett behov av 50 000 nya medarbetare på fem års sikt enbart till följd av åldersavgångar.

Catharina Elmsäter-Svärd lyfter fram två aspekter av bristen branschen upplever: dels de skriande behoven av arbetskraft, men också att branschen måste jobba på »flera håll och kanter« för att bredda rekryteringen.

– Vi behöver få in folk i utbildning. Arbetsförmedlingens prognos visade att bristyrkena finns i hela vår sektor. Det sätter hela Sveriges utveckling på spel. Vi måste tänka brett för att lösa de här problemen. Där spelar fördomar från bygglärare, studievägledare och föräldrar roll i att tjejer inte uppmuntras att söka till byggprogrammet på gymnasiet. Det finns gamla idéer om vad det är att jobba på en byggarbetsplats. Men framtidens byggarbetare kan vara en person som vuxit upp med att spela Sims eller Minecraft och sedan gör det i verkliga livet.

Vård- och omsorgsprogrammet har också cirka tusen färre sökande, likaså fordons- och transportprogrammet – båda programmen ger arbetskompetens inom områden där bristen på arbetskraft är stor nu och flera år fram över.

För VVS- och fastighetsprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet och industri-tekniska progammet och är tappet inte lika stort, men flera av yrkena som ryms inom dem är – och kommer förbli – bristyrken.

Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling vid branschorganisationen Teknikföretagen, säger att branschen känner av problemet med tillväxten på utbildad arbetskraft.

Det industri-tekniska programmet leder rakt ut i jobb, men trots det är teknikprogrammet mer populärt. Amelie von Zweigbergk tror att det beror på att det inte är så många 15-åringar som vet vad det innebär att jobba inom industrin.

– Det tekniska programmet är en bra förberedelse för om man vill gå vidare och läsa till ingenjör. De flesta väljer samhälle eller ekonomi, program som liknar högstadiet, det är nog få niondeklassare som vet vad betyder att jobba inom industrin.

I ett försök att locka fler till de tekniska yrkesprogrammen lanserade Teknikföretagen ett teknikcollege.

– Vi har uppmärksammat problemet med bristande arbetskrafttillväxt länge. Det är bland annat därför vi har lanserat teknikcollege, som är ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter och skolor och kommuner för att förbättra kvalitén och öka intresset för industriteknik.

Teknikföretagen jobbar aktivt för att få fler unga kvinnor intresserade av teknikjobb, och välja industriteknik på gymnasiet. Men Amelie von Zweigbergk vill också gärna se större möjligheter till korta komvux utbildningar som är riktade mot industrin.

– I dag är de komvuxutbildningar som går rakt ut i jobb framförallt riktade till vårdsektorn och till dem som vill bli undersköterskor, väldigt få är riktade mot industrin.

Bland de andra yrken som nämns i Arbetsförmedlings prognos för vilka branscher som har brist på arbetskraft nämns IT-specialister, ingenjörer och pedagoger.