Bärplockarna Ransäter AB är i år det enda företag som fått tillstånd att använda thailändska bemanningsplockare. Dagens Arenas Mats Wingborg har besökt Sylve Björkman, som kan titulera sig som bärkungen.
Bredvid Uddeholms golfbana i Värmland och i kanten av Rådasjön ligger en gul herrgård. Den är byggd i trä med en huvudbyggnad och två flyglar. Där bor bärhandlaren Sylve Björkman och dit åker jag en regnig sommardag.
Har gått bra
Björkman är huvudägare till Ransäter Invest AB (i dagligt tal Ransäter). Ransäter är i sin tur underleverantör till bärgrossisten Olle Svensson AB, men under de senaste åren har de största vinsterna stannat hos Björkman. För att få en överblick gäller det att inte bara granska Ransäters bokslut, utan även de andra företag som Björkman äger och som på olika vis är involverade i bärbranschen. Till de senare hör bland annat ett företag som hyr ut de bilar som plockarna använder. Enligt de senaste boksluten var de sammantagna vinsterna 35 miljoner kronor.
– Ja, det har gått bra. Inte minst förra året, men så har det inte alltid varit, säger Sylve Björkman när han tar emot på sin veranda.
Sedan myndigheterna rensat upp bland företagen är det numera bara Ransäter som hyr thailändska bärplockare. Dessa plockare står för över 90 procent av den kommersiella plockningen av skogsbär som går till dagligvaruhandeln och livsmedels- och hälsoindustrin. Ransäter och Björkman har fått en monopolställning.
– Men det är inget jag eftersträvat. Det är bättre om det finns en konkurrens mellan fler bärföretag.
Följer lagar och avtal
Dagens Arena har hävdat att de anställda thailändska bärplockarna jobbar för mycket. Det är inte en uppfattning som Björkman delar. Han anser inte att de thailändska bärplockarna har orimligt långa arbetsdagar. Tvärtom försvarar han upplägget som innebär att resorna med minibussar ut i bärskogarna inte ska räknas som arbetstid.
– Vi följer lagar och avtal, säger han.
Björkman ser inte heller något fel i att de thailändska bärplockarna använder de ”lediga” söndagarna till att plocka bär som de säljer till Ransäter.
– De får göra vad de vill på söndagarna. Det framgår också av domen från Migrationsdomstolen.
Kommit ut med bok
För den som vill veta mer om Björkman finns en utförlig källa. Han har nämligen anlitat två journalister för att skriva en bok om honom. Den kom ut förra året under namnet Bärkungen. Boken är en berättelse om hans aktiva och stormiga liv. Han har sprungit 22 maratonlopp och åkt Vasaloppet. I boken beskriver han sig själv som en ”solitär” som alltid upplevt sig vara annorlunda än andra människor. Det äventyrliga livet har lett till ett porslinsöga efter ett bråk på en krog i Norge, men 45 år senare minns han inte hur bråket började.
Några sidor i boken handlar om Tum, chefen för de thailändska bemanningsföretag som Ransäter anlitar. Björkman träffade henne första gången 2005 i Thailand. Hon hade ett bemanningsbolag och började förse Ransäter med plockare. Så har det fortsatt fram till idag. Enligt boken har Sylve också blivit vän med många thailändska bärplockare och några av dem har ”ställt upp en Buddha-staty till hans ära”. Statyn står på ett berg i utkanten av Fredrika i Västerbotten.
Björkman hostar. Han har en segdragen infektion och är rädd att den ska gå ner i lungorna. Snart fyller han 69 år. Under större delen av sitt liv har han varit involverad i bärbranschen och turerna har varit många. Sedan några år tillbaka har han en ny familj. Han ser trött ut och säger:
– Ja, det är snart är dags att lägga av med bärhandeln.
Det blir en kort träff. Sylve Björkman ska vara med på ett möte på zoom. På baksidan av huset ser jag den stora altanen och utsikten mot Rådasjön. Det är en stilla sensommardag, regnet har upphört. Vattenytan är spegelblank.
Tre efterspel
Mötet med Sylve Björkman är sista delen av Dagens Arenas artikelserie om bärbranschen. Tre efterspel är värda att nämna.
1.Martin Almsparre, VD för bärgrossisten Olle Svensson AB, som köper bären från Ransäter, har hört av sig till Dagens Arena. Han invänder mot uppgiften att de thailändska bärplockarna behöver ta ett lån för att finansiera kostnaderna för resa, visum etc. En mer riktig beskrivning enligt Almsparre är att dessa kostnader betalas genom ett ”förskott” som bärplockarna sedan betalar tillbaka. För de bärplockare som i år jobbat för Ransäter blir dock de ekonomiska konsekvenserna precis de som beskrivits i Dagens Arena. Det utbetalade ”förskottet” återbetalas genom ett avdrag på lönen.
2. I en av artiklarna beskriver Dagens Arena att den ökade friplockningen kan leda till att oseriösa företagare lurar bärplockare på pengar. Dessvärre besannas påståendet snabbt. Den 13 september anmäls en bärhandlare som driver bäruppköp i Arvidsjaur. Han misstänks för människoexploatering och tvångsarbete under orimliga villkor. Bärhandlaren har under många år fått kritik för att ha utnyttjat bärplockare.
3. Arbetsmiljöverket redovisar den 14 september att man granskat Ransäter och hävdar att de thailändska bärplockarna jobbar minst 12 timmar per dag. Det är exakt samma längd på arbetsdagen som Dagens Arena kommit fram till. Arbetsmiljöverket ger Ransäter hård kritik.
– De har uppgett att plockarna har reglerade arbetstider. Det vi har sett är något annat, säger Gitte Larsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket till SVT.
Text och foto: Mats Wingborg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
