Historiskt avtal för hyresrätten – »Ett nytt Saltsjöbadsavtal«

De årliga hyresförhandlingarna kantas ofta av konflikt. Nu, efter elva år, har bostadsmarknadens parter kommit överens om ett tydligt underlag för förhandlingarna.
– Det här är ett nytt Saltsjöbadsavtal, säger Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen, som ser avtalet som ett värn mot marknadshyror. [UPPDATERAD]

Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta har kommit överens om en ny rekommendation för de årliga hyresförhandlingarna. Rekommendationen gör det tydligt vilka faktorer som ska ligga till grund för förhandlingarna. Sedan nya Allbolagen, lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag, trädde i kraft 2011 har parterna inte haft något gemensamt underlag. Vilket har gjort att förhandlingarna tenderat att bli långa och konfliktfyllda. 

Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen, menar att det här är en historisk överenskommelse. 

– Det här är ett nytt Saltsjöbadsavtal. Det är ett bra sätt att förstärka den kollektiva förhandlingsrätten och kommer skapa en tryggare hyresmarknad, bättre förutsägbarhet och leda till rimligare hyror. Och det viktigaste är att det är parterna och inte politiken som tar ansvar för det.

Hon menar också att det här är ett “värn mot marknadshyror”. Ett sätt att lägga dem bakom sig.

Parterna har kommit överens om fem faktorer. Två handlar om de lokala förhållandena, som avgifter för el, värme, avfall, vatten och avlopp samt förvaltnings- och underhållskostnader. Övriga tre faktorer är nationella och handlar om räntor, BNP samt inflationen. Enligt rekommendationen bör de lokala parterna också ta hänsyn till den samhällsekonomiska utvecklingen på orten.

Anders Holmestig, VD Fastighetsägarna Sverige, är också positiv till överenskommelsen.

– Tanken med den är att vi ska få en ännu bättre struktur på hur vi ska förhandla med varandra, mellan parterna. Bland annat vad gäller de årliga hyresförhandlingarna.

Parterna kommer också att titta närmare på hur de gemensamt kan utveckla en mall för en så kallad systematisk hyressättning. Medan hyresförhandlingarna utgår från vad som händer i ekonomin på nationell nivå, handlar systematisk hyressättning om hur de lokala parterna ska sätta hyrorna utifrån ortens förutsättningar. Detta har införts i olika kommuner i landet och då är det ofta storlek, läge, kvalitet och service i fastigheten som vägs in. Enligt Hyresgästföreningen tar parterna nu inspiration från modellen i Malmö.

Kommer det här att innebära att läget får större genomslag i hyressättningen?

– Nej, det skulle inte jag säga. Det här handlar om de årliga hyresförhandlingarna och de fem faktorer vi kommit överens om ska ligga till grund för dem.

Vidare kommer parterna även att jobba med att utveckla och fördjupa den offentliga hyresstatistiken. Den visar hur olika hyror, lägen och egenskaper ser ut på lokal nivå. Det ska enligt Hyresgästföreningen skapa bättre förståelse för hur hyressättningen fungerar.

Anders Holmestig menar att den viktigaste delen med överenskommelsen är de faktorer som parterna kommit överens om. Men han understryker att det alltid är en lokal förhandling och de lokala förhållandena som avgör var parterna landar.

– Det här är ändå en bra startpunkt för förhandlingarna, säger han.

Både Marie Linder och Anders Holmestig poängterar hur viktigt det är att parterna nu äntligen sitter ned och tillsammans försöker utveckla och stärka hyresrätten.

– Hyresrätten måste vara attraktiv för många människor. Och hålla sig väl i konkurrens med andra upplåtelseformer, där har vi en gemensam målbild. Både allmännyttan, vi och Hyresgästföreningen tycker att hyresrätten är en viktig boendeform som behöver utvecklas, säger Anders Holmestig.

På vilket sätt kommer detta att innebära större trygghet för hyresgästerna?

– Det kommer bli snabbare hyresförhandlingar varje år och de blir mindre konfliktfyllda. Det tror jag att alla parter har stor nytta av. Då kan man fokusera mer på utvecklingsfrågor, om man lägger lite mindre tid på de årliga förhandlingarna, säger Anders Holmestig.