Nyhet Sjukfrånvaron på äldreboenden motsvarar över 6 200 heltidsanställda visar siffror från Sveriges Kommuner och Regioner. Samtidigt är både Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner oroliga för hur coronakrisen kommer påverka sjukfrånvaron framgent.
Omsorgen om de äldre är på allas läppar i coronatider. Hälften av de som går bort i sviterna av covid-19 återfinns inom äldreomsorgen och brister som funnits sedan länge inom äldrevården har kommit upp på dagordningen.
Undersköterska inom hemtjänsten, hemsjukvården eller på äldreboenden är Sveriges vanligaste yrke. Yrkesgruppen består av 135 300 anställda i kommunalt och privat drivna verksamheter.
Undersköterskor inom äldreomsorgen har sedan många år varit sjukskrivna i större omfattning än andra yrkesgrupper. 5,9 procent av undersköterskorna inom äldrevården var sjuka minst 30 dagar i följd, jämfört med 3,9 procent i genomsnitt för andra personalgrupper i kommunal verksamhet. Undersköterskor är sjukskrivna dubbelt så många dagar som för samtliga anställda. I genomsnitt 20 dagar per år.
Omvandlat till heltidsanställda är det sammanlagt 6 200 undersköterskor som är hemma sjuka hela året. 6200 av 105 000 årsarbetare kommer aldrig till jobbet.
Mari Huupponen är utredare på fackförbundet Kommunal. Hennes initiala reaktion på siffran 6200 är att den är låg.
– Jag vet att sjuktalen är höga i äldreomsorgen, men jag skulle gissa att problemen och mörkertalen är ännu större. Ett problem som vi vet finns inom äldreomsorgen är att personer som borde vara hemma för att de är sjuka istället jobbar för att bemanningen är så ansträngd och de vet att det inte alltid kallas in vikarier och att deras kollegor då får gå kort. Dagens sjuknärvaro blir morgondagens sjukfrånvaro.
Redan innan coronavirusets effekt på hälso- och sjukvården startade undersköterskeuppropet för att uppmärksamma den ohållbar arbetsbelastningen inom äldreomsorgen. Försäkringskassans sjukfrånvarostatistik vittnar också om att problemen funnits länge.
Nu riskerar coronakrisen att göra situationen än mer pressad säger Mari Huupponen.
– Det här är inga nyheter att arbetsmiljön inom äldreomsorgen är ohållbar. Vi har försökt att säga det hur länge som helst. Våra medlemmar säger att de älskar sitt jobb men jag kan inte göra ett bra jobb under de här förutsättningarna. Nu ser vi jättehöga sjuktal inom äldreomsorgen, det handlar om att äldreomsorgen är så enormt underfinansierad och att de som bor på äldreboenden eller får insatser av hemtjänsten är så väldigt mycket sjukare och äldre nu än vad de var på 1990-talet. De kräver mer omsorg och mer vård. Samtidigt har man dragit ner på finansiering. Allt det här bidrar såklart till personalens samvetsstress.
Sedan 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Dessa diagnoser genererar vanligtvis långa sjukfall och innebär ofta särskilda utmaningar vad gäller arbetsförmågebedömningar, skriver SKR i en rapport som också fastslår att stress är en betydande bakomliggande faktor beträffade psykisk ohälsa och sjukskrivningar.
För att kunna bilda sig en uppfattning hur corona påverkar arbetsbelastning och arbetsmiljö har Novus, på uppdrag av Kommunal, ställt frågor till omsorgspersonal över hela landet där de frågat specifikt om bland annat stress och tillgången på skyddsutrustning.
Av undersköterskorna tycker 41 procent att bemanningen brister. Samtidigt säger Mari Hupponen att svaren skiljer sig tydligt åt beroende på hur viruset är spridet i landet. I Kommunals stora medlemsundersökning från 2017 uppgav 70 procent att verksamheten är underbemannad minst någon dag per vecka och en majoritet av dessa vittnar om att problemet i princip är konstant. Cirka 40 procent anser att bemanningen är så låg att den utgör en risk för de äldre minst någon dag per vecka.
På Sveriges Kommuner och Regioner jobbar Örjan Lutz som utredare. Han säger att det är för tidigt att veta hur coronakrisen påverkar sjuktalen inom såväl äldreomsorgen som i samhället i stort på lång sikt. Dock tror han att den prognos som vid årsskiftet spådde att sjukfrånvaron skulle sjunka lite till och under 2020 stadigt närma sig regeringens mål på nio sjukdagar i samhället, inte längre kommer hålla. På kort sikt.
– Vi ser de utmaningarna som finns. Vår förhoppning var att sjukfrånvaron skulle sjunka lite till och landa på en stabil låg nivå. Nu vet vi inte riktigt. På kort sikt, under den här våren, har sjukfrånvaron så klart stigit, men det är framförallt korttidssjukfrånvaron. På lång sikt så vet vi tyvärr inte vilka avtryck pandemin kommer att ha på folkhälsan i stort. Inte bara att man är sjuk i corona utan den psykiska ohälsan i samhället kommer såklart avspegla sig i våra verksamheter också. På vilket sätt vi ännu inte så mycket om. Man kommer sannolikt under en tid också ha lägre trösklar för att vara hemma vid exempelvis förkylningsbesvär. För de grupper som inte kan arbeta hemifrån genererar det förstås sjukfrånvaro.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
