engelska skolan När IES etablerar sig i en ny kommun påverkar det ofta kommunens egen skolorganisation, och genom elevtapp kan det leda till ökade kostnader. Men det krävs stora negativa konsekvenser för att Skolinspektionen ska avslå en ansökan om att öppna en friskola.
Som Dagens Arena beskrivit tidigare i veckan är Internationella engelska skolan (IES) en populär friskola bland elever och kommunpolitiker, vilket har gjort att koncernen nu expanderar till många nya kommuner. Men etableringarna väcker också kritik och oro, inte minst bland partierna på vänsterkanten, då IES anses locka till sig »lättare« elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund, vilket kan missgynna kommunens skolor.
Den aktör som vill öppna en ny friskola eller utöka sin verksamhet skickar en ansökan till Skolinspektionen, som kommunen ifråga sedan får yttra sig över. Kommunen får där beskriva befintliga skolor och var de befinner sig geografiskt, samt göra en prognos över hur elevunderlaget väntas utveckla sig kommande år. Skolinspektionen ber också kommuner beskriva ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser av en viss skoletablering.
Dagens Arena har tagit del av inlagor från fem kommuner inför beslut om ansökan om nyetablering för IES: Östersund, Kungsbacka, Staffanstorp, Kävlinge och Upplands Väsby kommun*.
Samtliga kommuner beskriver i varierande grad konsekvenser för befintliga skolor som att man på några års sikt kan behöva omorganisera klasser, minska antalet lärartjänster och att det socioekonomiska elevunderlaget i de egna skolorna kan leda till att mer resurser behöver skjutas till skolorna. Medan Östersunds kommuns uttryckligen är kritiskt mot en etablering, är exempelvis Kungsbackas utlåtande övervägande optimistiskt i beskrivningen av vad en ny IES-skola kommer att innebära för kommunen.
Gemensamt för de fem kommunerna är att Skolinspektionen har beviljat IES tillstånd om att öppna skola, eftersom de negativa konsekvenser för kommunen som remissvaren tar upp inte är tillräckligt stora.
- I Upplands Väsby, norr om Stockholm, planerar IES öppna en F-9 skola från 2021, med plats för 600 elever. Skolinspektionen gav tillstånd i våras och den politiska majoriteten är nöjd.
»Upplands Väsby har ett framtida behov av grundskoleplatser och det finns ekonomiska och organisatoriska fördelar i och med det att en ny grundskola etablerar sig i kommunen« skriver kommunen i sitt kortfattade remissvar till Skolinspektionen, som har upprört oppositionen.
»Det yttrande utbildningsnämnden gjorde var väldigt platt och man utredde inga konsekvenser för andra skolor i kommunen« sa Vänsterpartiets gruppledare Anders Rosén till tidningen Mitt i nyligen.
Och rektorn för en stiftelsedriven friskola som redan är etablerad i Upplands Väsby, och som förvirrande nog heter Engelska skolan, säger till Mitt i att hon önskat att skolan fått yttra sig till kommunen inför IES etablering.
Samtidigt menar kommunen att en ny skoletablering matchar efterfrågan på en ny skola, i och med att kommunens egna planer på att bygga en ny skola i så fall skjuts på framtiden.
- I skånska Staffanstorp har IES fått tillstånd att öppna en skola, som planeras att starta 2021. I sitt remissvar till Skolinspektionen spår kommunen en ökad konkurrens om elever, ett ökat behov av stöd till elever i skolor som väljs bort och ökad socioekonomisk segregering, med en koncentration av starkare elevgrupper hos IES, till följd av skoletableringen.
»Socioekonomiskt starka grupper söker i högre utsträckning till fristående skolor. IES har en tydlig profil som långsiktigt stärker denna tendens« står det i remissvaret, där kommunen också spår att de här socioekonomiska förändringarna ibland dröjer några år, då många »frånväljare« från kommunens andra skolor först väntas söka till IES.
»För att tidigare etablerade skolor ska upplevas som fortsatt attraktiva val behövs troligen även investeringar i lokaler och miljö« skriver kommunen vidare.
- Östersund ska få en ny IES-skola nästa år enligt planen. Men redan 2017 beviljade Skolinspektionen deras ansökan, efter en överklagan och omprövning. Samma år skriver barn- och utbildningsförvaltningen i sitt remissvar att en IES-skola »initialt« kan leda till sämre resultat i kommunens egna skolor, öka kostnaderna då kommunen är bundet till IES genom hyresavtal och göra det svårare att rekrytera behörig skolpersonal.
»Snittkostnaden per elev för lokaler blir alltid högre vid en etablering av fristående verksamheter. Den totala lokalkostnaden för kommunen ska fördelas på färre elever. Ersättningen till de fristående skolorna för lokaler baseras på kommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev« skriver förvaltningschefen.
Dessutom oroas förvaltningen av de socioekonomiska skillnaderna som väntas öka vid en IES-etablering och hänvisar bland annat till skrivningar från den statliga Skolkommissionens slutsatser om hur ökad segregation i elevsammansättning ger större resultatskillnad mellan skolor.
»Vi vet idag att föräldrar med högre utbildning i högre grad väljer fristående skolor« skriver förvaltningen.
Samtidigt skulle en IES-skola kunna minska investeringskostnader i nya skolor för kommunen med 150-200 miljoner kronor enligt samma remissvar.
- Kungsbacka kommun uttrycker också konsekvenser som ökad konkurrens om behöriga lärare och »organisationsförändringar för elever och personal« i sitt remissvar till Skolinspektionen, men tongångarna är framförallt optimistiska och kommunen trycker på ett ökande elevunderlag, som ger behov av en ytterligare skola.
- Kävlinge kommun skriver i sitt remissvar till Skolinspektionen om IES etablering att friskolan förmodligen skulle locka elever från var och en av fyra kommunala skolor i centrala Kävlinge.
»Konsekvensen kan då bli att befintliga klasser blir för små, i förhållande till skolans totala elevpeng, och att befintliga klasser därför måste slås samman till större grupper, samtidigt som kostnaden kvarstår för befintlig personal«
Som Dagens Arena berättat i en tidigare artikel ser dock kommunstyrelsens ordförande Pia Almström (M) positivt på att få IES till kommunen, och hon tror att negativa ekonomiska konsekvenser för kommunens egna skolor försvinner på några års sikt.
Vad gäller lokalersättning konstaterar kommunen att modellen behöver göras om, då IES kräver full kompensation för sina hyreskostnader.
Sedan 2018 gäller hårdare krav på ägar- och ledningskretsen hos en huvudman som vill starta en ny skola. Det gäller framförallt ekonomin i verksamheten, som ska vara stabil, men det ställs också krav på kompetens inom skolfrågor och arbetsrätt, samt att varje enskild person kan kontrolleras för tidigare brott och ekonomisk misskötsamhet.
När det gäller de sociala och ekonomiska faktorer för kommunen som beskrivs i remissvaren ovan krävs dock ganska drastiska konsekvenser för att Skolinspektionen ska kunna avslå en ansökan om att starta skola.
– Vi gör en objektiv helhetsbedömning där vi bland annat tar hänsyn till kommunens konsekvensbeskrivning, antalet kommunala skolor, elevökning och var den tänkta skolan är tänkt att vara placerad. Men oavsett vad kommuner kommer fram till i sitt utlåtande så har vi att göra vår egen analys. Det kan vara politiskt färgade beslut i remissvaren, säger Carin Clevesjö, enhetschef för tillståndsprövning på Skolinspektionen.
När Skolinspektionen fattar sitt beslut ska de ta hänsyn till om etableringen av en ny skola tillför något nytt vad gäller utbildning, och hur den påverkar det offentliga skolväsendet.
– Om det bara finns kommunala skolor och det vill etablera sig en friskola, då skulle vi troligen resonera så att valfriheten ur ett elevperspektiv är värdefull, om inte konsekvenserna blir väldigt stora för kommunen, säger Carin Clevesjö.
För att motivera ett avslag om att starta friskola krävs att konsekvenserna för kommunen anses vara »påtagligt negativa«, som det står i förarbetena till skollagen. Det kan handla om att kommunens egen skolorganisation får bestående kostnadsökningar eller att en ny friskola skulle leda till att en kommunal skola måste läggas ned, och det skulle ge betydligt längre resväg för eleverna till närmaste skola. I tidigare mål har domstol ansett att 25 kilometer är för långt till skolan i yngre åldrar, vilket också ibland jämförts med avståndet för övriga skolbarn i kommunen.
Det räcker alltså inte att kostnaderna och nedskärningar kan tänkas öka de närmaste åren för att ge avslag.
– Det ska vara långsiktiga konsekvenser, på mer än fem år. Det räcker inte att man behöver göra vissa tillfälliga justeringar vad gäller lokaler och personal, för det är något kommunen måste ha beredskap för, säger Carin Clevesjö.
Det räcker inte heller att kommunen »bara mellan tummen och pekfingret kan visa på ökade kostnader«, utan det krävs mer exakta beskrivningar av väntade konsekvenser.
Socioekonomiska konsekvenser på elevsammansättningen genom det fria skolvalet, har alltmer pekats ut som ett problem i forskning och i skoldebatten. Men socioekonomisk elevsegregation finns inte med som en faktor att ta i beaktande inom ramen för skollagen från 2010, vilket Skolinspektionen konstaterar i sitt beslut om att bevilja en etablering av IES i Östersund:
»Vad gäller eventuella effekter på elevsammansättningen i skolorna i kommunen är detta inte något som omnämns förarbetena som en påtagligt negativ följd.«
Carin Clevesjö medger att vissa konsekvenser, till exempel elevsegregation, kan vara svåra att »bevisa« i förhand.
– Det kan ju vara utmaningar att veta, kommunen har inte heller någon spåkula, säger hon.
Vilka är de vanligaste skälen till att de som ansöker om att starta en fristående skola får avslag?
– Elevprognos och ekonomi. Till exempel att man inte har kommit in med tillräckligt underlag för att visa att det finns ett riktat intresse hos eleverna om att gå just i den här skolan. När det gäller ekonomi ska man komma in med en tillförlitlig budget och kunna visa hur man ska finansiera etableringskostnader, även om man inte får så många elever som man väntat sig, säger Carin Clevesjö.
Vad gäller elever som vill gå i den aktuella skolan, kan det ofta handla om att huvudmannen ifråga har genomfört en enkätundersökning för att sondera intresset.
– Då vill vi att man ska visa att intresset fördelar sig jämnt över årskurser. Om man till exempel har en skola i Bromma, med många elever från Ekerö kan man genom en enkät visa att många elever skulle vilja gå i Ekerö om det fanns samma skola där, säger Carin Clevesjö.
*De fem kommunerna är valda slumpmässigt, med bland annat på att få en viss geografisk spridning, men är bara några exempel på kommuner som varit och är aktuella för nya IES-skolor under senare år.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
