Nyhet Att vi i nuläget ser ut att gå mot maktskifte och fyra år med en borgerlig regering har fått skolkoncerner och välfärdsbolag att rusa på börsen. Men på lång sikt kan även högern behöva ändra inställning till marknadsskolan, menar Marcus Larsson, tankesmedjan Balans, och Laura Hartman, chefsekonom på LO.
Det är oerhört jämnt mellan de politiska blocken. Något slutgiltigt resultat har vi inte förrän tidigast onsdag, när alla röster räknats. Men med ett mandats övervikt för Ulf Kristerssons koalition på högersidan ser det i nuläget ut som att det är han som kommer att få bilda regering. Och detta har gett utslag på börsen.
Under måndagen hade kursen för skolkoncernen Academedia stigit med omkring 15 procent. Även skolkoncernerna Tellusgruppen och Cedergrenska ökade stundtals i värde med över 15 respektive 5 procent. Det mindre skolbolaget Aprenderes värde ökade emellanåt med så mycket som 25 procent.
Friskolorna och skolmarknaden har varit en het fråga i årets valrörelse. Bland annat huruvida skolbolagens vinster ska begränsas och om skolpengen ska differentieras – större peng till de kommunala skolorna och mindre till friskolorna. Medan partierna på högersidan, framför allt KD–M–SD, till stor del försvarat nuvarande system har det rödgröna blocket, förutom Centerpartiet, riktat skarp kritik mot det.
Att koncernerna nu rusar på börsen ser inte Laura Hartman, chefsekonom på LO, som någonting märkligt, givet högerblockets inställning till marknadsskolan.
– Det är så börsen fungerar. Den tolkar att chanserna att de här koncernerna kommer finnas kvar är större nu och då reagerar börsen. Med den majoritet det ser ut att bli nu kommer inte friskolorna hotas, i alla fall i närtid, säger hon.
Marcus Larsson, lärare och grundare av tankesmedjan Balans som driver frågor om en bättre arbetsmiljö för välfärdens medarbetare, framhåller att ända sedan debatten om marknadsskolan tog fart har skolbolagen sett en negativ utveckling på börsen. Och även om Academedias värde ökat med över 15 procent nu är det fortfarande långt under deras toppnoteringar.
– I alla skolbolags årsredovisningar är de väldigt tydliga med att den största risken finns i politiken. I politiska beslut som antingen förändrar skolpengen eller begränsar vinsterna. Det är extremt enkelt marknadslogik att det känns tryggare att investera när partier som inte vill genomföra sådana beslut ser ut att ta makten, säger Marcus Larsson.
Ett annat skäl till att man nu vill investera i skolbolagen är att de har en chans att växa under fyra år om det blir en regering som är positiva till dem, menar Marcus Larsson. Och detta är något som marknaden prisar in.
– Ju högre andel elever som går i aktiebolagsstyrda skolor, desto svårare kommer det att bli för dem som vill genomföra förändringar. Den politiska risken minskar i takt med att sektorn växer, säger han.
Så länge vi låter marknaden leva sitt eget liv måste vi vara införstådda med att vi på sikt frånsäger oss möjligheten att göra förändringar av skolpengens storlek eller vilka huvudmän som ska driva skola.
– Det finns inget annat land i världen som har fått för sig att samhället, demokratin, inte ska ha den möjligheten. Där är vi unika. Vi släpper den här lilla båten i dammen för att se vart den flyter någonstans. Då måste vi vara medvetna om att den kan flyta så långt ifrån oss att vi inte kan få tillbaka den.
Samtidigt som partierna som ser ut att få majoritet inte vill förbjuda vinster i skolan visar en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet att en stor majoritet, 61 procent, av befolkningen tycker att ett förbud vore bra.
Laura Hartman tror att högerpartierna på sikt kommer att behöva rucka på sin position i frågan.
– Det är ett känt faktum att stödet för vinsterna på skolmarknaden skiljer sig mellan de som röstar på partierna och partierna. Just nu vill högerkoalitionen bevara sakernas tillstånd och ha kvar vinsterna i välfärden och i skolan, men på lång sikt utesluter jag inte att vi kommer se en förändring i deras inställning.
Och en förändring är absolut nödvändig, menar Laura Hartman.
– I grunden handlar det om att vinsterna har bidragit till en ökad polarisering och segregation i skolan där det finns många förlorare. Det här har försämrat kvaliteten och ökat skillnaderna. Det är också en principiell fråga om skattemedel blir vinst och kapitalinkomster hos ägarna i stället för att komma eleverna till godo. Det ser vi som ett problem.
Även Marcus Larsson tror att vi kommer se en sådan förändring. Framför allt eftersom borgerliga kommunala politiker, exempelvis Moderaterna i Sollentuna, säger nej till överetablering av friskolor i deras kommun.
– Jag tror definitivt att man kommer behöva hantera sina egna lokalpolitiker som på lokal nivå drabbas av konsekvenserna av etableringarna som sker. Moderaterna i Lomma är också väldigt tydliga i sin kritik mot att låta skolkoncerner etablera sig där de tycker det passar bäst. Eftersom det gör det svårare för politikerna att organisera skolan så bra som möjligt för sina invånare, säger Marcus Larsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
