Högt pris för kriget mot terrorismen

Kvinnor har blivit en måltavla för våld i spåren av kriget mot terrorismen. De amerikanska antiterroråtgärderna har lett till en mer osäker värld.

– Kriget mot terrorismen har förvandlat Irak till ett land i statslöshet. Irak har blivit bakgården för terrorbekämpning, säger Hanaa Edwar.

Edwar är en irakisk kvinnorättskämpe som för närvarande befinner sig i Sverige för att diskutera terror, makt och kön i spåren av 11 september. Efter attacken mot USA för snart tio år sedan är inget sig likt i den globala konfliktbekämpningen. Den bredare säkerhetsdebatten med fredsbyggande insatser som bärande element har ersatts med militära ingripanden.

I spåren av det amerikansk-brittiska fälttåget mot terrorismen har de militära utgifterna i världen ökat med 50 procent, enligt siffror från fredsforskningsinstitutet Sipri. För de kvinnoorganisationer som har följt utvecklingen är slutsatsen att världen knappast har blivit en mer säker plats att leva på. Kvinnor har fått betala ett högt pris, samtidigt som patriarkala strukturer förstärks.
– Kvinnor i Irak lever under en enorm press. Arbetslösheten är utbredd bland både unga män och kvinnor. Men de åtgärder som görs för att skapa jobb fokuserar på männen, säger Hanaa Edwar.
– Många fler kvinnor är änkor, och därför befinner de sig i en situation där de själva måste försörja en hel familj. Samtidigt har det sekteristiska våldet ökat. Kvinnor måste vara försiktiga med att uppge var de arbetar, av risk för att de kan bli en måltavla för våld.

Samtidigt som USA har ökat de militära utgifterna har biståndet skurits ned. Forskaren Jayne C. Huckerby, även hon på Sverigebesök, har genomfört en studie om hur USA:s antiterroråtgärder påverkar arbetet för kvinnors rättigheter globalt. Hon framhåller en rad nedslående exempel på vad det neddragna biståndet har inneburit för mänskliga rättigheter i världen.
– Av oro för att stödja terrorister har USA exempelvis dragit ned biståndet till Somalia. Man vill inte att biståndspengar ska nå terroristorganisationen Al-Shabab. Men det har inneburit att Somalia i dag har bland de sämsta förhållandena för mänskliga rättigheter i hela världen, säger Jayne C. Huckerby.

I förlängningen drabbas somaliska kvinnor. Å ena sidan förlorar de på att biståndet uteblir. Å andra sidan anser Al-Shabab att kvinnor inte ska få ta emot någon hjälp. De kläms med andra ord åt från två håll.

Kvinnorna kommer sedan i skymundan när samhällen ska byggas upp igen. Huckerby lyfter två viktiga exempel: Trots att det ofta är unga kvinnor som är i störst behov av utbildning riktas satsningarna mot unga män. Anledningen är oro för att de unga männen annars ska lockas med i terroristorganisationer. Men det är också ett allvarligt problem att kvinnor inte tillfrågas om de behov som finns vid återuppbyggnad av samhällen.
– De amerikanska antiterrorismåtgärderna har ökat kvinnors utsatthet, snarare än att bidra till att skydda kvinnor, säger Jayne C Huckerby.