Marie Sundström var med och avslöjade Caremaskandalen på äldreboendet Koppargården. I dag är hon bortplockad som ansvarig sjuksköterska i stadsdelen Hässelby-Vällingby i Stockholm. Här berättar hon sin historia – om vad det kan kosta att granska sin egen arbetsgivare.
Den 24 mars i år plockades Marie Sundström bort som medicinskt ansvarig sjuksköterska i stadsdelen Hässelby-Vällingby i Stockholm, det område hon ansvarat för under 22 års tid. Omplaceringen skedde efter att hon i en uppföljning av äldreboendet Koppargården, i Vällingby, på nytt påpekat att personalen blivit färre och vissa arbetspass längre – något hon upplevde var ett hot mot patientsäkerheten.
Koppargården orsakade, under några månader i slutet av 2011 och början på 2012, svallvågor i media, då den så kallade Caremaskandalen briserade. Rapporteringen ledde till att Stockholms stad fattade beslutet att återta driften av Koppargården från det privata vårdföretaget Carema.
Som medicinskt ansvarig sjuksköterska består Marie Sundströms arbetsuppgifter av att se till att hennes arbetsgivare bedriver en god och säker vård. Under åren har det lett till utskällningar, att hon blivit tystad och till och med hotats med avsked av sina olika chefer.
Det här är hennes berättelse om hur det är att påtala fel och brister i vården, när den man granskar är den egna arbetsgivaren.
– Jag ska prata med cheferna och höra om det verkligen stämmer det du skrivit och FAN TA DIG OM DET INTE GÖR DET!
Det är nämndemöte i stadsdelen Hässelby Vällingby den 20 september 2005. Marie Sundström har just lagt fram en rapport som bland annat tar upp brister vid vård i livets slutskede på Råcksta vård- och omsorgsboende (som senare kommer att byta namn till Koppargården). I en paus går stadsdelsdirektör Anders Meuller fram till Marie Sundström.
Han är, minst sagt, missnöjd med det som framkommer i hennes rapport: att verksamheten inte tar in extra vakande personal vid vård i livets slutskede.
När Dagens Arena pratar med Anders Meuller angående de hårda orden mot Marie Sundström, säger han att han ”inte håller det för uteslutet att han sagt så.”
Med på nämndemötet finns även journalisten Johanna Wreder, från lokaltidningen Mitt i Västerort. Hon reagerar på påståendena om personalbristen på Råcksta vård- och omsorgsboende och bokar en intervju med Marie Sundström.
Men innan intervjun får Johanna Wreder ett samtal från stadsdelsdirektör Anders Meuller.
– Han sa att han ville vara med när jag träffade Marie Sundström. Det kändes märkligt så jag ringde upp henne och frågade hur hon ställde sig till det. Men hon sa att det var okej.
Under intervjun ställer Johanna Wreder sina frågor om personalbristen och Marie Sundström berättar om det hon fått reda på vid sitt besök på Råcksta vård- och omsorgsboende.
– Anders Meuller avbröt Marie Sundström hela tiden och sa att hennes påståenden inte stämde. Han sa även att han och förvaltningen saknade förtroende för henne. Det är nog den märkligaste intervjusituation jag har varit med om, berättar Johanna Wreder.
Anders Meuller menar att han blev irriterad på att Marie Sundström sa saker under intervjun som gick emot det de bägge hade förberett innan.
– Det stämmer inte att Anders Meuller och jag hade förberett oss gemensamt inför intervjun, säger Marie Sundström.
Marie Sundström står på sig och svarar på journalistens frågor. Efter intervjun kallar Anders Meuller på nytt till sig Marie Sundström. Han vill ha ett enskilt samtal med henne.
–Han sa till mig att: ”Marie, jag vill att du slutar här.”, berättar Marie Sundström.
Detta förnekar Anders Meuller.
Johanna Wreder, som väntade i korridoren utanför, minns att Marie Sundström kom ut gråtandes och berättade att hon hade blivit hotad med sparken.
Ett par dagar senare ringer Anders Meuller upp Marie Sundström och säger att han vill gå ut med ett brev till förvaltningen och politikerna för att lugna ner alla. Han ber Marie Sundström att gå igenom brevet. Hon svarar att det är bäst att först vänta in artikeln från Mitt i Västerort, men Anders Meuller säger att han inte vill det.
I de tjänsteanteckningar som Dagens Arena fått ta del av skriver Marie Sundström att hon ”framförde några ändringar. Känns inte helt bra men det är ett givande och tagande. Han antydde lite fint att han i slutändan kan skriva vad han vill.”
– Marie, kom ihåg att du inte får göra några oanmälda besök på Råcksta.
Det är årsskiftet 2008/2009. Orden är riktade till Marie Sundström och kommer från chefen för äldreomsorgen Annica Dominius.
– Hon sa det när vi passerade varandra i korridoren inne på stadsdelsförvaltningen. Jag blev helt paff, berättar Marie Sundström.
Annica Dominius säger till Dagens Arena att hon inte har sagt så.
– Det påståendet får stå för Marie Sundström. Jag uttrycker mig inte på det sättet.
2006 slutar Anders Meuller som stadsdelsdirektör. Strax innan får en konsultfirma i uppdrag att göra en genomlysning av äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby. Hela organisationen får hård kritik. Även MAS-funktionen (medicinskt ansvarig sjuksköterska).
I rapporten står det att sjuksköterskor ibland går direkt till medicinskt ansvarig sjuksköterska i stället för till sina chefer, att medicinskt ansvarig sjuksköterska har blivit ”nämndens tjänsteman” och att ”några upplever att MAS-funktionen har utvecklats till att enbart bli en kravställare…”.
– Att sjuksköterskor ibland kom till mig berodde på att deras chefer antingen inte lyssnade eller inte hade tid. Att jag skulle vara en kravställare? Ja, vi ställer ju krav på att verksamheterna följer rutiner, säger Marie Sundström.
Det faller på den nytillträdde stadsdelsdirektören, Leif Spjuth, och chefen för äldreomsorgen, Annica Dominius, att skapa ordning i leden.
I september 2008 tar det privata vårdföretaget Carema över driften av Råcksta vård- och omsorgsboende. När Marie Sundström gör en uppföljning av vården på boendet året efter upptäcker hon att allt inte står rätt till hos Carema. Sjuksköterskebemanningen visar sig ha sjunkit, menar hon.
Under kommande månader fortsätter oroande information att nå Marie Sundström. Sjuksköterskor som har valt att sluta på boendet berättar för henne att det är brist på hygienutrustning, inkontinensskydd och att bemanningen är fortsatt låg.
Marie Sundström vill göra ett oanmält besök på Koppargården (som Råcksta vård- och omsorgsboende vid den här tidpunkten hade bytt namn till), något Annica Dominius tidigare förbjudit henne att göra, menar Marie Sundström.
Den åttonde oktober 2010, efter att ytterligare klagomål kommit in, gör Marie Sundström trots allt ett oanmält besök på Koppargården. Väl där berättar personal för henne att det råder brist på handsprit, handskar och tvättlappar och hur de tvingas springa och låna från andra avdelningar, vilket de egentligen inte har tid med. De berättar också att inför föranmälda kontroller fyller Carema på förrådsutrymmena, så att det ska se bra ut.
Personalen har också fått fler arbetsuppgifter: utöver vården ska de tvätta, städa och till viss del laga mat. För Marie Sundström berättar anställda att de är rädda för att säga ifrån. ”Om man inte gillar läget är det bara att gå”, står det i sammanställningen som Marie Sundström skriver efter besöket.
Anställda klagar också över att de inte hinner göra sitt jobb ordentligt. Bemanningen är för låg. På exempelvis demensenheten arbetar, enligt Marie Sundströms rapport, två personal med ansvar för åtta boende, varav ungefär hälften kräver dubbelbemanning.
På måndagen efter besöket möts Marie Sundström av en arg stadsdelsdirektör. När hon berättar för Leif Spjuth om vad hon sett på Koppargården: om den låga bemanningen och om bristen på utrustning och material, blir responsen inte vad hon väntat sig. Marie Sundström upplever att Leif Spjuth ser det som ett problem att hon gjort ett oanmält besök på Koppargården.
– Om Marie Sundström upplevde att jag var irriterad berodde det på att hon varken hade informerat mig eller avdelningschefen om att hon skulle göra ett oanmält besök på Koppargården. Att göra oanmälda besök anser jag annars är viktigt att göra, säger Leif Spjuth till Dagens Arena.
Marie Sundström säger att hon inte informerade sina chefer om det oanmälda besöket därför att hon vid flera tillfällen blivit tillsagd att inte göra ett oanmält besök.
– Dessutom ville jag vara säker på att Carema inte informerades om att jag skulle komma, säger hon.
På nämndemötet den 26 oktober berättar Marie Sundström för stadsdelsnämnden om delar av vad hon sett under sitt oanmälda besök på Koppargården. Hon meddelar att hon på kommande nämndemöte tänker lägga fram en fullständig rapport.
Men nämnden får aldrig se den rapporten. Enligt Marie Sundström säger Leif Spjuth till henne att han inte tänker låta rapporten gå till nämnd.
– Jag hade vissa synpunkter på sakinnehållet i hennes rapport. Jag ställer krav på att det som läggs fram till nämnden är sakligt och objektivt. Jag tyckte att hennes uppgifter om personalens arbetsmiljö behövde utredas vidare. Jag hade också synpunkter på hennes slutsatser om bemanningen där jag ansåg att hon gick fram med felaktiga uppgifter, säger Leif Spjuth.
Marie Sundström lämnar sin rapport för diarieföring. Men i stället för att diarieföras lägger någon tillbaka den på hennes rum.
Därefter har Leif Spjuth ett möte med Marie Sundström. Enligt henne säger Leif Spjuth att det är han som bestämmer och om hon inte lyssnar på honom kommer de att tvingas ha ett möte dit hon bör ta med sig en facklig representant.
– Jag upplevde det som att han hotade mig med sparken om jag inte gjorde som han sa, säger Marie Sundström.
– Jag uttrycker mig inte på det sättet. Det får stå för Marie Sundström säger Leif Spjuth.
Marie Sundström gör ytterligare försök att få sin rapport offentliggjord för stadsdelsnämnden. Men i stället bakas delar av den in i en annan rapport, som offentliggörs den 14 december 2010. Marie Sundström känner att sammanhanget i delarna om det oanmälda besöket går förlorat. I en annan kvalitetsuppföljning stryks några kritiska stycken innan publicering. Detta skapar senare rubriker i Dagens Nyheter: ”De stoppade sköterskans larmrapport”.
I slutet av 2011 drar drevet om Caremaskandalen igång. Media rapporterar om hur gamla människor vanvårdas under förnedrande former på Koppargården. Men när rapporteringen lagt sig är det bara början på det drev som kommer att följa Marie Sundström. I ett flertal artiklar i tidningen Dagens Samhälle och i en bok och en rapport från Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro, målas Marie Sundström ut som en konspiratör vars syfte har varit att slänga ut Carema från Koppargården.
Till del 2: “Allvarligt att bli påhoppad för att man gör sitt jobb”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
