Höjt lönekrav – “Tidigare systemet var katastrofalt”

Lönekrav Under onsdagen höjs lönekravet från 13 000 till 27 630 för arbetskraftsinvandrare. Facken är kritiska till den exakta siffran, men anser att det är bra att något görs. 

– Det borde vara kollektivavtalen som styr, säger Fastighets avtalssekreterare. 

Från och med den första november höjs lönekravet för arbetskraftsinvandrare till det dubbla. Detta efter ett beslut från regeringen. En person ska nu tjäna 80 procent av medianlönen för att få komma från utlandet och arbeta i Sverige, en lön som idag blir 27 360 kronor. 

Syftet med det höjda lönekravet är enligt beslutet ”att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen” då det i många fall handlar om arbeten som skulle kunna utföras av någon som redan bor i Sverige. Förslaget syftar också till att bekämpa fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring.

Joakim Oscarsson är avtalssekreterare på Fastighets, som organiserar bland annat städare och fastighetsskötare. Han anser att ett bättre sätt vore att låta kollektivavtalen styra lönen. 

– När det var 13 000 kunde företag utan kollektivavtal ge en mycket lägre lön och då konkurrera med sämre villkor. Men vi anser att regeringen borde satt just kollektivavtalets nivåer som krav, inklusive avtalets villkor. Nu drabbas människor som arbetat länge i landet, för att våra avtal inte kommer upp i den nivån, säger han. 

”Gynnat kriminella aktörer”

Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog tycker att det är bra att regeringen sätter ner foten. 

– Vi hade önskat att våra motparter hade velat förhandla fram stabila och långsiktiga regler för arbetskraftsinvandring istället för att staten kliver in och lägger sig i det som jag tycker arbetsmarknadsparterna borde ha löst. 

Han menar samtidigt att han förstår att staten nu kliver in och reglerar marknaden. 

– Vi har länge påtalat att den liberala arbetskraftsinvandring vi har haft i Sverige har utsatt individer för utpressning. Vi har gynnat kriminella aktörer och framförallt har Kommunals kollektivavtal inte varit anpassade för den här typen av arbetskraft. 

Johan Ingelskog säger att de länge försökt att förhandla fram ett kollektivavtal som är bättre lämpat för just arbetskraftsinvandring men att motparterna inte har velat diskutera de frågorna på ett seriöst sätt. 

Kommunals medlemmar inom äldreomsorgen blir särskilt påverkade, en sektor med enorma arbetskraftsbehov. Johan Ingelskog menar att ett problem är att få söker sig till sektorn på grund av dåliga villkor.

– Jag tror att vi och våra motparter behöver arbeta med att förbättra villkoren så att den arbetskraft som finns i Sverige vill jobba i den här sektorn. Men vi ser också att det finns behov av arbetskraftsinvandring och då behöver man skapa kollektivavtal som är anpassade för det. Det är till exempel alldeles för låga lägstalöner i avtalet just nu, säger Johan Ingelskog. 

”Ett trubbigare system”

Johan Lindholm är förbundsordförande för Byggnads och tycker precis som Johan Ingelskog att parterna själva borde fått reglera nivån, då han anser att det nu blir ett trubbigt system. Men han ser det som positivt att något gjorts. 

– Det tidigare systemet har varit katastrofalt och lett till att arbetskraftsinvandring använts för att dumpa löner och villkor i många sektorer. Det missbruket har också lett till ett minskat förtroende för systemet. Ur det perspektivet är det rimligt att försörjningskravet höjs då den tidigare nivån var alldeles för låg, säger han.

Det nya lönekravet påverkar alla som får beslut om sin ansökan om arbetstillstånd efter 1 november. Lönekravet kommer att gälla de som från ett land utanför EU söker om tillstånd att arbeta i Sverige.