Hur man räddar en död vän

Det stora dokumentärfilmspriset Tempo Documentary Award tilldelades i helgen ryska regissören Marusya Syroechkoskaya för den uppmärksammade ”How to Save a Dead Friend”. Hennes filterlösa långfilmsdebut är en personlig berättelse om psykisk ohälsa och missbruk som vittnar om ett samhälle som blir alltmer totalitärt. Dagens Arena träffade henne under Sverigebesöket.  

På TV:n i vardagsrummet hemma hos familjen i Moskva syns Putin ringa in det nya året som nybliven president. Han talar till nationen om ett Ryssland där yttrandefrihet utgör en av grundstenarna i samhället. Marusya Syroechkoskaya är bara tio år gammal men ska komma att bevittna ett styre som med åren blir alltmer totalitärt.

Under 12 års tid filmar hon och dåvarande partnern tillika bästa vännen, Kimi, varandra. De dokumenterar sin kärlekshistoria med hjälp av en liten handhållen kamera. Vardagen kantas av drogrus, post-punk och grunge men Kimi faller så småningom offer för ett svårt missbruk som han inte lyckas ta sig ur. 

– Titeln fanns med redan från början. Jag gillar verkligen motsägelsen i att ”rädda” och ”död”. Det är själva filmen i ett nötskal, att rädda någon som redan är död och jag tyckte att det funkade ganska bra så vi ändrade aldrig den, säger hon när vi möts på Scandic Malmen i Stockholm. 

Under det senaste året har Marusya Syroechkovskaya varit upptagen upptagen med festivalvisningar runt om i världen och har inte riktigt hunnit finna sig i sin nya livssituation. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina och en rad nya lagar trädde i kraft bestämde hon sig för att lämna hemlandet. Numera har hon sin bas mellan Tel Aviv och Wien.

– Det var repressivt redan innan kriget men sedan kriget började har det blivit värre och värre med alla nya lagar, som att man kan hamna i fängelse i 10 år för att uttrycka att man är emot kriget. 

– Min pojkvän hamnade i fängelse för att ha protesterat och polisen brukade göra hembesök hos oss så det kändes inte så tryggt, fortsätter hon.

 ”How to Save a Dead Friend” är en svensk-rysk samproduktion men har inte finansierats med några ryska statliga medel.

– Det hade varit omöjligt att få den finansierad av den ryska staten, säger hon barskt och menar att filmen hade kunnat bli föremål för den ryska statliga censuren, men inte enbart på grund av filmens politiska ställning. 

Vidare förklarar hon att även självmord och droger är ämnen som censureras och att det mesta i Ryssland kan kan klassas som drogpropaganda i Ryssland, vare sig det uppmanar till bruk eller inte.

I flera Baltländer har filmen använts som ett exempel i syfte att lyfta fram konstterapi som en behandlingsmetod för depression och annan psykisk ohälsa. Hon berättar att arbetet med filmen hjälpte henne enormt med sitt eget sorgearbete och är glad att hennes erfarenhet kan bidra till att hjälpa andra. 

Än har filmen inte visats i Ryssland men Marusya Syroechkovskaya trycker på att hon inom kort hoppas att den ska nå en publik även i hemlandet. Förhoppningen är att fler ska få en annan uppfattningen om hur det är för yngre generationer att leva under Putin.

I filmen refererar hon återkommande till Ryssland som ”den deprimerade federationen”, en term hon myntat själv efter ett populärt meme på internet.

– Det finns ett ordspråk i Ryssland som lyder ”Ryssland är för de ledsna”, det är en rysk meme som driver lite med det nationalistiska ordspråket ”Ryssland är för ryssar”. 

– Eftersom filmen är berättad utifrån mitt perspektiv och jag var deprimerad i många år så var det så jag kände på den tiden. Men det är också ett stort problem i Ryssland, att självmordstalet är väldigt högt, och det är inte lätt att få behandling för psykiatriska besvär. Det är stigmatiserat.  Så på ett sätt är det en deprimerad federation, fortsätter hon och skrattar till. 

Victoria Machmudov

”How to Save a Dead Friend” går upp på svenska biografer hösten 2023