boräntor Sverige saknar detaljerad statistisk över hushållens skulder. Att beräkna hur höjda räntor slår mot hushåll med bolån är därför svårt. Men tre bedömare är eniga om att de flesta hushåll kommer att klara ytterligare höjda boräntor.
Imorgon kommer Riksbankens räntebesked, och de flesta bankekonomer tror att styrräntan kommer att höjas med 0,5 procentenheter. Vissa förutspår en ytterligare höjning med 0,25 procentenheter i april, andra tror att det stannar med höjningen i februari.
Med höjd styrränta väntas höjda rörliga bolåneräntor. Men hur känsliga svenska hushåll är för höjda boräntor är inte helt lätt att besvara.
– Alla påverkas, men ingen kan egentligen svara på hur och hur många det gäller, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Det beror på att Sverige 2007 slutade föra statistik på individnivå över privata skulder. En utredning, framtagen på riksdagens initiativ, lade 2021 förslag på hur sådan statistik kan införas igen, utan att det inkräktar på den personliga integriteten. Men än så länge har det inte lagts fram något lagförslag.
– Det är ett problem att det saknas detaljerad data av hushållens tillgångar och skulder. Det är viktigt för att kunna göra en bättre analys och ta fram bättre beslutsunderlag, skriver Magnus Karlsson, chef för makroanalys på Finansinspektionen i ett mejl till Dagens Arena.
Finansinspektionen och Riksbanken tillhör de som drivit på mest för att göra sådan statistik tillgänglig igen. Samtidigt bedömer Finansinspektionen att de flesta svenskar kommer att klara ytterligare höjd bolåneränta.
– De allra flesta bolånetagares inkomster klarar en högre bolåneränta. Vi ser det i de stresstest som vi genomför i vår bolånerapport. Och bankerna använder en kalkylränta på runt 6 till 7 procent i sin kreditprövning, skriver Magnus Karlsson.
Swedbank analyserar frågan genom att titta på sin egen kundstock, som enligt Arturo Arques, privatekonomi på Swedbank, är representativ för Sveriges befolkning.
– Hälften av hushållen har inga lån. Av de 50 procent som är belånade har hälften låga lån, på grund av att de har bott länge i bostadsrätt eller villa. Kvar är en fjärdedel av befolkningen. De har höga lån, men också goda inkomster – annars får de inte låna så mycket. Risken att de inte kan betala sina lån är inte jättehög, säger Arturo Arques.
Även Christina Sahlberg, privatekonom på jämförelsesajten Compricer, bedömer att svenskarnas betalningsförmåga på bolån överlag är god.
– Just när det kommer till bolån har bankerna räknat på att vi ska klara en ränta på 6–7 procent när vi beviljas lån. Men för stora familjer med höga elkostnader kan det bli tufft, de får hålla igen på andra kostnader, säger Christina Sahlberg,
Kan man lita på att bankernas kreditkrav innebär att alla kan betala sina bolån?
– Banker gör kreditprövning på alla. Men man kan ju ha tagit andra lån eller skaffat sig högre kostnader efter att man får banklån. Men de allra flesta kommer att klara höjd boränta.
En undersökning som Kantar Sifo gjorde på uppdrag av mäklarfirman Bjurfors i våras visade att en femtedel av svenska med bolån skulle få svårt att klara av en bolåneränta på 5 procent. Åtta procent av de svarande skulle få problem redan vid en ränta på 3 procent – vilket de flesta banker i dag har som rörlig snittränta.
Enligt Arturo Arques ska man ta sådana undersökningar med en nypa salt. Om åtta procent inte skulle klara en ränta på tre procent, vilket är lägre än dagens snitträntor hos alla banker, skulle vi ha hört om det vid det här laget.
– Om ett par sätter sig och räknar kan de säkert komma fram till att de får problem med tre procents ränta. Det betyder för många: vi kan inte leva som tidigare. Men det betyder att man får prioritera annorlunda, inte att man inte kan betala sina räkningar, säger Arturo Arques.
Om man ändå ska peka på någon grupp som löper högre risk att inte kunna betala sina bolån, säger han:
– De som har köpt sin första lägenhet under de senaste tre åren – och med hög belåning.
Han tillägger också att ensamstående med barn och äldrepensionärer är utsatta grupper på bolånemarknaden.
Under det senaste året har många svenskar valt att binda räntan, vilket gör att hälften av bolånetagarna numera har bundna lån.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
