Flera vårdcentraler i Stockholms län bemannas av hyrläkare i så hög utsträckning att vårdkvaliteten försämras. Samtliga ligger i utsatta områden med höga ohälsotal.
Dagens Arena har tidigare rapporterat om att stafettläkare är ett växande problem i Stockholm län, framför allt inom primärvården. Enligt landstingets siffror är problemet som störst på vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden där ohälsotalen är högre än i övriga delar av länet.
Enligt en skrivelse från hälso- och sjukvårdsförvaltningen från december 2015 har flera vårdcentraler i Stockholms län en ”alltför hög” andel hyrläkare, till exempel Aleris vårdcentral Tungelstahälsan, Järna vårdcentral, Capio Bro Hälsocentral samt vårdcentralerna i Björkhagen och Hallonbergen.
– Vi följer läkarbemanningen regelbundet och när det gäller dessa vårdcentraler har vi gjort bedömningen att man använder hyrläkare i sådan omfattning att man inte kan tillgodose kravet på kontinuitet, säger Peter Lundqvist, chef för enheten allmänmedicin på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Bedömningen av hur många hyrläkare som är en ”alltför hög nivå” baseras på ett antal faktorer, exempelvis hur många fast anställda läkare vårdcentralen har i förhållande till antalet listade patienter.
– Har man en vårdcentral med 10 000 listade patienter och bara två heltidsanställda läkare så är det helt klart en ohållbar situation.
Peter Lundqvist säger vidare att kontinuiteten är viktigt, särskilt för äldre och kroniskt sjuka personer.
– Får man träffa samma läkare blir det mycket högre kvalitet i omhändertagandet. Det är en jätteviktig framgångsfaktor.
Att vårdcentralerna med hög hyrläkarbemanning ligger just i socioekonomiskt utsatta områden är ingen slump.
– Det är i regel så att det är svårare att bemanna på vårdcentraler i sådana områden. Inte alltid, men generellt.
Läget har visserligen förbättrats något sedan oktober 2013, då förvaltningen bedömde att tio vårdcentraler använde sig av hyrläkare i en sådan omfattning att kontinuiteten försämrades.
Vänsterpartiets landstingsråd Håkan Jörnehed är kritisk till utvecklingen.
– Detta visar att vårdval och privatiseringar inte löser hyrläkarproblematiken. De vårdcentraler som hade problem att rekrytera personal före vårdvalets införande 2008 har fortfarande problem, säger han.
Den 1 januari i år ändrades ersättningsmodellen till vårdcentralerna i Stockholms län, i syfte att styra resurser till de patientgrupper som har de största vårdbehoven.
– Det är ett steg i rätt riktning men det räcker inte. Rinkeby vårdcentral förlorade 12 miljoner när vårdvalet infördes. Med det nya ersättningsystemet får de en miljon i tillskott. De har alltså fortfarande gått elva miljoner back, säger han.
Mer om hyrläkarna: Läs Magasinet Arenas granskande reportage ”Så blev det för dyrt att bli sjuk i Sollefteå” här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
