skolan SKR avfärdar i sitt remissvar till En likvärdig skola huvudförslagen i utredningen, som att slopa kösystemet och justera skolpengen. Men de rödgröna partierna reserverade sig. Det visar på en partipolitisk splittring bland kommunerna.
I dag är sista remissdag för Björn Åstrands statliga utredning En likvärdig skola – minskad skolsegregation och en förbättrad resurstilldelning. De mest uppmärksammade föreslagna förändringarna handlar om att slopa kö som urvalssystem till friskolor, införa ett allmänt och gemensamt skolval för alla huvudmän som administreras av Skolverket, ställa krav på alla skolhuvudmän att verka för en allsidig social elevsammansättning och justera skolpengen så att kommunala skolor får högre ersättning än friskolor. Förändringarna i skolpeng motiveras med att kommuner har ett större ansvar än friskolor, för att till exempel alltid kunna erbjuda plats till elever i kommunen, vilket utredningen pekar på är kostsamt över tid.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har lämnat in ett remissvar som i huvudsak är kritiskt till utredningens förslag. Man säger nej till att i lagen införa ett ansvar för en allsidig social sammansättning i skolorna – med hänvisning till att många skolor redan arbetar med frågorna. SKR säger också nej till att slopa kötid som urvalsgrund och till ett centralt skolvalssystem som Skolverket hanterar.
De ställer sig också tveksamma till att förändra beräkningen av skolpengen, till kommuners fördel. I remissvaret resoneras kring att kostnader kan variera från år till år och mellan kommuner och att det inte alls är säkert att kommunens kostnader är högre än friskolors.
Lyssna på vår podd om samma ämne: Skolköer & pengar. Med: Lärarförbundet och SKR
– Att en friskola ska ha uppdrag på 100 procent, men bara få bidrag på 90 procent blir fel, säger Mats Gerdau (M), ordförande i SKR:s utbildningsberedning och kommunstyrelseordförande i Nacka kommun.
Du köper inte att kommuner har större ansvar och borde ha större skolpeng?
– Nej, det har de inte.
I SKR:s remissvar slår man dock fast att kan finnas sådana merkostnader för kommunen, men att man bör kunna avsätta en buffert för dem inom befintligt system, eller att det ska ges möjlighet att göra avdrag på friskolepengen men att det inte ska vara obligatoriskt.
Organisationen skriver vidare:
»SKR delar även utredningens uppfattning att införandet av en skyldighet för kommunerna att göra ett avdrag skulle leda till fler tvister mellan enskilda huvudmän och kommuner. Förbundet befarar att det kan komma att handla om komplicerade och därmed särskilt resurskrävande tvister, vilket vi menar ytterligare talar mot förslaget.«
SKR säger kortfattat nej till att slopa kösystem till friskolor, utan att motivera varför, men kan tänka sig att begränsa hur många år i förväg man kan köa till en skola. Mats Gerdau hänvisar till vad han menar är friskolors och kommunala skolors skilda uppdrag.
– Grundtanken för friskolor är att de ska vara öppna för alla elever, en kommunal skola ska säkerställa skolplacering till alla elever folkbokförda i kommunen. Då tycker vi det kan vara rimligt med lite olika urvalsregler, säger han.
Han menar att utredningen inte lyckats visa att ett slopat kösystem leder till en mer blandad elevsammansättning på skolorna.
SKR säger ja till att kommuner ska få tillämpa olika urvalsgrunder för antagning till skolor, men när det gäller att använda kvoter för vissa elevgrupper för att öka mångfalden pekar de på stora möjliga problem med att använda sådana i praktiken utan att det blir diskriminering. Om kvoter ska användas måste lagstiftning bestämma hur de ska utföras.
På frågan om splittringen mellan de borgerliga och de rödgröna partierna om utredningen, betonar Mats Gerdau att man är överens i många frågor. Det gäller till exempel kritiken mot hur statsbidragen till skolan föreslås göras om och en i olika grad stor oro för att den lokala situationen och det kommunala självbestämmande inte beaktas tillräckligt när staten föreslås ta över ansvar för antagningssystem och att i större mån verka för likvärdighet.
– Jag skulle säga att min bild är att vi är väldigt överens på de flesta punkter. Till exempel när det gäller sektorsbidragstänkandet är vi väldigt eniga. Det var några punkter vi inte kom överens om, och det beror väl på att vi har lite ideologiska bilder i botten, säger Mats Gerdau.
Boel Godner (S) är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje och sitter också hon i SKR:s styrelse. Hon anser att det är olyckligt att SKR inte kunde enas i remissvaret.
– Men det finns frågor där våra åsikter skiljer oss åt; det handlar om skolvalet och allt vad det innebär, men även vårdval. I SKR:s svar kan man se att man fastar i att ibland ställa sig på sidan av att främst värna friskolors möjligheter, medan vi lutar oss mot barnens möjligheter, säger Boel Godner.
Är det ett misslyckande att ni inte kunde enas?
– Det är ju synd att man ska behöva ha olika uppfattningar.
I SKR:s remissvar väljer Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att reservera sig på flera punkter. De rödgröna säger istället ja till förändrad skolpeng, till kommuners fördel, ja till skolhuvudmäns ansvar att verka för en allsidig social sammansättning och ja till att slopa kösystem för friskolor. Södertälje kommun har i sitt eget remissvar ställt sig positiva till de flesta av utredningens förslag.
– Det måste vara likvärdighet kring friskolor och kommunala skolor. Det krävs en oerhörd utjämning där, för det finns orättvisor i de ekonomiska systemen. Varje gång vi gör en förstärkning av våra skolor måste friskolorna få det också, fast de kanske inte behöver det. Från Södertäljes sida handlar det om att bryta segregation, men tåget att jämna ut fördelningen av barn mellan olika skolor har gått för längesen; det är för sent att blanda ut, säger Boel Godner.
Samtidigt är hon stolt över vad Södertälje åstadkommit vad gäller skolresultaten på senare år, efter en uttalad prioritering på skolan och lärare, som för övrigt sjösattes under nuvarande generaldirektören på Skolverket, Peter Fredriksson, då utbildningsdirektör i kommunen.
Även om Boel Godner ställer sig bakom huvuddelen av utredningens förslag, skulle hon gärna gå längre.
– Vill man bryta segregationen måste man ifrågasätta ebo-lagen och arbetskraftsinvandringslagen, men jag har också vid tillfällen ifrågasatt det allmänna skolvalet när man ser vilka orättvisor det skapar, och att det blir svårare att bedriva skola.
Anledningen till att det inte räcker med föreslagna förändringar för skolsystemet, är den stora boendesegregationen. I kommunens remissvar konstateras att närhetsprincipen som en urvalsgrund till skolantagning, står i vägen för att åstadkomma en större socioekonomisk blandning av elever på skolorna.
– Det är viktigt att man har med sig det när man framöver ska utvärdera en möjlig reform, att i till exempel Södertälje kommer man inte kunna åstadkomma så stor elevblandning.
De vitt skilda lokala förutsättningarna när det gäller åtgärder mot skolsegregation är också viktiga att ha med sig om staten, som utredningen föreslår, ska ta över ansvaret för hur åtgärder bör utformas. Här delar Boel Godner kritiken från majoriteten inom SKR.
Vad hoppas ni på när det gäller utredningen?
– Att det ska vara lika möjligheter för alla barn att välja alla skolor. Det ska inte finnas möjlighet för skolor att undanta vissa barn som man inte vill ha.
Vad tänker du om kvoter för att öka mångfalden på skolor?
– Det bästa är om man kan ge alla barn möjlighet gå i den skolan de vill utan kvoter. Det ska vara en gemensam antagning och samma förutsättningar för friskolor och kommunala skolor, säger Boel Godner.
Kenneth Handberg (S) är kommunstyrelseordförande i Örebro och vice ordförande i utbildningsberedningen inom SKR.
– Förra året var jag ordförande i utbildningsberedningen, och man har all anledning som kommunsektor att stå enade när man svarar på remisser. Men ibland är vi inte eniga. Vi i S, V och MP anser att likvärdighetsfrågorna blir för mjukt behandlade i relation till vad likvärdigheten kräver, säger Kenneth Handberg (S) kommunstyrelseordförande i Örebro och
Samtidigt vill Kenneth Handberg inte kommentera huruvida splittringen i remissvaret försvagar SKR, utan vill hellre prata om skolan.
– Det intressanta är om SKR:s svar stärker likvärdigheten i svenska klassrum, och där menar jag att svaret är nej.
Hans kritik riktar sig mot båda politiska sidor i skoldebatten, som ägnat sig åt »20 års intensivt skyttegravsgrävande i skolfrågan«.
– För varje år blir också de ekonomiska intressena i skolan ännu större. Jag tror att man måste försöka hitta politiska kompromisser, där idén om skolval och friskolor, förenas med problematiken med de ökande klyftorna.
Vem är det som har misslyckats då?
– Jag tycker att Anna Ekström och Gustav Fridolin har tagit många initiativ. Nog försöker man ta fram underlag för de här diskussionerna. Men om två träter har inte bara en ett ansvar, säger Kenneth Sandberg.
Boel Godner ser den politiska splittringen inom SKR som en indikation på möjligheten att genomföra utredningens förslag:
– Det kan nog bli svårt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
