“Ignorerar forskningen kring betygens effekter”

Regeringen vill införa betyg redan från fjärdeklass. “Det  är problematiskt är att flytta stämplingsprocessen ned i åldrarna”, säger Andreas Fejes, professor i pedagogik, till Dagens Arena.

Alliansregeringen föreslår på dagens DN Debatt att betyg ska införas från fjärde klass. De vill också att nationella prov rättas externt och ett läskunnighetsmål införs i första klass. De nya betygen ska ges en gång per läsår med start sommaren 2017.

–  Forskningen klarlägger att betyg har en rad negativa konsekvenser för elevers förhållningssätt till lärande. Vi kan i en rad studier visa hur betyg har en styrande effekt för hur elever förbereder sig. Man fokuserar mer på sådant som man tror kommer att komma på proven snarare än på lärandet i sig, säger Andreas Fejes, som är professor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Forskningsläget visar också att betyg har en stämplande karaktär, som Andreas Fejes menar är problematisk.

– Betyg har ju den funktionen att de kategoriserar barn som bra eller dålig. Det har en negativt stämplande karaktär som är högst problematisk, eftersom det kan vara jobbigt för eleven att få den stämpeln.

Innebär det att att det alltid är negativt för lärandet med betyg?

– Man kan inte kategoriskt säga att betyg är bra eller dåligt, men det har en del effekter som jag tycker att politiker oavsett parti ignorerar att ta till sig. Betyg har olika funktioner, å ena sidan har de en urvalsfunktion för att komma in på högre utbildningar, å andra sidan kan de illustrera någonting för en potentiell arbetsgivare. Bedömning som görs i en formativ karaktär, att bedömningen är återkommande, bidrar till vidare lärande. Det kan ha en positiv effekt har forskningen visat, säger Andreas Fejes.

I och med att betyg införs från och med mellanstadiets början bör utvecklingsplaner med skriftliga omdömen tas bort, anser regeringen. Men betyget F, som står för underkänt, ska i mellanstadiet i stället uttryckas som att eleven ännu inte har nått kunskapskraven, “för att markera bedömningens formativa karaktär”, skriver alliansföreträdarna i debattartikeln.

– Det är intressant att de skriver så om betyget F, men betyg är till sin karaktär summativt utformade eftersom man får dem en gång per år, säger Andreas Fejes.

Hur jobbar lärarna med formativ bedömning?

– Det kan handla om att man lägger upp lärandet genom att löpande ha små tester eller muntliga förhör som lärarna ger feedback på, och där de diskuterar kunskapsinnehållet med eleverna.

Sedan hösten 2012 får alla elever betyg i sexan. Vad gör det för skillnad att flytta ned betygen två årskullar?

–  Problemen med betyg finns kvar oavsett ålder. Men det jag tycker är problematiskt är att flytta ned stämplingsprocessen i åldrarna.

Andreas Fejes liknar regeringens betygskrav med en läkare som fortsätter att ge samma medicin till en patient trots att den inte ger någon effekt.

– Det är som att en läkare skulle ge en patient en medicindos i sju år, men trots att man inte ser någon förbättring fördubblar man dosen. Politikerna kämpar nu med skolans dåliga resultat men kommer ändå med samma medicin om och om igen och förväntar sig nya resultat, säger han.