Svag facklig anslutningsgrad ökar inkomstklyftorna, fastställer IMF i en ny rapport. “När facket är svagt kan toppskiktet ta ut mer”, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.
En ny rapport från IMF, International monetary fund, visar att svag facklig anslutningsgrad med stor sannolikhet leder till ökade inkomstklyftor. De fastställer att när facket blir svagare har låg- och medelinkomsttagare svårare att få upp sina löner, viket ger dem på toppen möjlighet att ta ut mer vinst.
– I slutändan handlar det om att fördela vinster. När facket är svagt kan toppskiktet ta ut mer, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.
Det finns också en politisk mekanism som spelar in. När facket försvagas, försvagas också en röst för att påverka det politiska systemet och genomföra reformer som gynnar låg- och medelinkomsttagare, som progressiva skatter och välfärdsreformer.
Den fackliga anslutningsgraden i Sverige sjönk med drygt 7 procentenheter mellan 2006 och 2012, visar en OECD-rapport. Det har sannolikt haft inverkan på lanadets ekonomiska utveckling, menar Torbjörn Hållö.
– Det har förmodligen bidragit till att politiken har kunnat slopa förmögenhetsskatten, strama åt den kommunala sektorn och försvaga exempelvis sjukförsäkringen och a-kassan, säger han.
Torbjörn Hållö ser rapporten, med en tung avsändare som IMF, som ytterligare ett tecken på ett skifte i den ekonomiska debatten. En av anledningarna stavas ”verkligheten”. En annan är att många profilerade ekonomer som Piketty, Stieglitz och Krugman, har tagit plats i den offentliga debatten.
– De har tillgång till den globala scenen, för en progressiv debatt och ifrågasätter gamla idéer om synen på ojämlikhet, säger Hållö.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
