underhållsstöd Försäkringskassan ska få separerade föräldrar att samarbeta och sköta betalningarna av underhållsbidrag mellan sig på egen hand. Men konsekvenserna kan bli tuffa för föräldrar som har svårt att samarbeta, visar ISF i en utvärdering.
Sedan 2016 gäller att bara de separerade föräldrar som kan visa att det förekommer särskilda skäl som hot, våld eller allvarliga konflikter dem emellan kan få betalning av underhållsstödet hanterat av Försäkringskassan. Övriga föräldrar väntas sköta betalningarna direkt mellan sig. Att separerade föräldrar nu i större utsträckning väntas samarbeta har delvis fått önskad effekt; färre föräldrar än före förändringarna befinner sig inom underhållsstöd och färre nyansökningar kommer in.
Men för de föräldrar som har svårt att samarbeta – utan att det bedöms som särskilda skäl – har de nya reglerna skapat en mer utsatt situation. Dessutom återkommer 17 procent av föräldrarna med en ny ansökan om underhållsstöd, efter att det har visat sig att direktbetalningen mellan föräldrarna inte fungerar. Det visar en utvärdering av det förändrade regelverket, gjord av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
– Problemet gäller de föräldrar som har samarbetssvårigheter, där det finns en risk att konflikter återuppstår och att boföräldern påverkas ekonomiskt negativt om betalningar uteblir, säger Susanne Fahlén, forskare och projektledare på ISF.
Organisationen Sveriges Makalösa Föräldrar, vars medlemmar är ensamstående föräldrar som ofta lever i ekonomisk utsatthet, ser de nya reglerna för underhållsstöd som ett sätt att tvinga föräldrar att samarbeta.
– Våra lokalföreningar har haft samtalsgrupper om ekonomi, och då uppger många medlemmar att det har blivit mer tjafs om pengar med den andra föräldern. Det kan handla om att umgängesföräldern ifrågasätter utgifter. »”Om jag ska vara med och betala på den här cykeln vill jag inte betala underhåll den här månaden”, kan det låta, säger Christina Olsson, generalsekreterare för Sveriges Makalösa Föräldrar.
Dagens Arena har tidigare berättat om de nya reglerna för underhåll och den oro de har väckt. Det går ut på att föräldrar ska sköta betalningarna av underhållsbidrag själva, om inte någon av dem kunnat visa på särskilda skäl, som till exempel hot och våld.
Om särskilda skäl finns är det istället Försäkringskassan som sköter utbetalningarna till boföräldern och tar emot eventuella inbetalningar för den förälder som är bidragsskyldig. Före reformen 2016 var det så här hanteringen gick till för alla föräldrar som var berättigade till underhållsstöd via Försäkringskassan.
För de som har fått rätt till underhållsstöd gäller att om betalningarna kommit in i rätt tid och utan problem i sex månader, informeras föräldrarna om att de själva fortsättningsvis ska sköta transaktionerna.
Förutom att granska regeländringarnas konsekvenser har ISF haft i uppdrag att bedöma hur Försäkringskassan har hanterat sitt nya uppdrag ör underhållsstödet, där det ingår helt nya uppgifter som att erbjuda samarbetssamtal mellan separerade föräldrar. Däremot har ISF inte kunnat utvärdera vad som har hänt med de föräldrar som lämnat underhållsstödet.
– Vi har haft vissa problem med att försöka ta reda på hur många som sköter det här själva, för de är helt utanför systemet. Det blir ett mörkertal och vi vet inte hur många som blir helt utan pengar, säger Susanne Fahlén.
Ett av syftena med regeländringen var att fler barn skulle få ett högre underhållsbidrag, genom att nivån baseras på kostnader för barnet och föräldrarnas inkomster, och inte på det belopp som Föräskringskassan betalar ut. I de underlag som ISF använt är det en klar majoritet av den första gruppen föräldrar som fick underhållet indraget som uppgett att beloppet är på samma nivå som tidigare. Materialet bygger på en enkätundersökning som Försäkringskassan lät göra 2017 och som Dagens Arena rapporterade om då.
ISF anser att situationen borde göras tryggare genom att en större grupp föräldrar får behålla sitt underhållsstöd utan återkommande prövningar efter sex månader. Det gäller föräldrar med särskilda skäl, och vissa andra föräldrar där det funnits problem med bristande samarbete och uteblivna betalningar.
– Om föräldrar får ett indrag av underhållsstöd och det inte fungerar måste boföräldern skicka in en ny ansökan. Om den beviljas prövas rätten till underhållsstöd igen efter sex månader. Då finns en risk att föräldrar som inte kan samarbeta går ut och in ur systemet.
ISF rekommenderar i sin rapport att den här gruppen får en prioriterad handläggning hos Försäkringskassan. I dag kan det dröja upp till två månader innan Försäkringskassan kan betala ut ett underhållsstöd som uteblivit från föräldern som skulle betala det.
– Dels blir det en ekonomisk osäkerhet för berörda familjer, men också en ökad administration för Försäkringskassan.
Dessutom, menar Susanne Fahlén, kan det vara så att det finns djupare problem som ligger bakom föräldrarnas eventuella samarbetssvårigheter som skulle kunna bedömas som särskilda skäl.
– Kanske finns det särskilda skäl även för den här gruppen om man gräver lite djupare? Att prata om sitt privatliv med Försäkringskassan är kanske inte det första man vill göra, utan det kanske kräver en mer omfattande utredning och en del lirkande.
För föräldrar där betalningarna fungerat som de ska i sex månader kan det ändå bli aktuellt att med hänsyn till särskilda skäl fortsätta betala ut underhållsstöd. Även i de fallen sker dock en ny prövning efter ytterligare sex månader.
– Vi undrar om det är lämpligt att pröva de här fallen igen. Om det finns problem med hot och våld har de troligen inte försvunnit efter sex månader, säger Susanne Fahlén.
ISF rekommenderar regeringen att utreda om det finns förutsättningar att ändra lagen så att gruppen föräldrar med särskilda skäl inte ska behöva genomgå omprövningar var sjätte månad.
Sveriges Makalösa Föräldrar delar ISF:s synpunkter vad gäller sexmånaders-prövningen.
– Jag delar uppfattningen om att de som har särskilda skäl inte ska behöva göra om den här prövningen flera gånger; både för föräldrarnas skull och för att bespara Försäkringskassan tid.
– Vi tycker också det är viktigt att prioritera återkommande ansökningar om underhållsstöd. För även om ISF säger att det kan dröja två månader så har jag uppfattningen att många föräldrar inte vänder sig till Försäkringskassan med en gång. Det kan vara så att bidragsskyldige föräldern drar ut på det och säger att betalning är på gång, och för att undvika konflikt kanske många accepterar att vänta på sina pengar, säger Christina Olsson.
Huruvida fler föräldrar förmåtts att samarbeta genom lagändringen 2016 kan ISF inte svara på.
– Däremot ges föräldrar goda förutsättningar att kunna komma överens genom möjligheten att boka möten hos Försäkringskassan och använda deras beräkningsverktyg för underhållsbidragsnivån som de kan skicka mellan varandra. Men en grundförutsättning är som sagt att föräldrarna är villiga att samarbeta. Om man inte vill delge varandra sina inkomster och utgifter och inte kan komma överens om vad barnet kostar – ja, då blir det svårt att komma överens, säger Susanne Fahlén.
Vad den nya reformen kostar Försäkringskassan har ISF inte lyckats ta reda på, eftersom utgifterna inte särredovisas.
Jenny Cederborg är enhetschef för avdelningen bidrag till barnfamiljer på Försäkringskassan. Hon har tagit del av rapporten och instämmer i den kritik ISF riktar mot att föräldrar som har särskilda skäl ändå måste genomgå en ny prövning efter sex månader.
– Det kan vara negativt för både barn och föräldrar att vi hör av oss igen så fort som vi nu gör. Vi tycker att ett beslut för de föräldrarna borde gälla i alla fall i ett par år, men det är upp till lagstiftaren, säger Jenny Cederborg.
Försäkringskassan har varit i kontakt med socialdepartementet om den här frågan, och Jenny Cederborgs uppfattning är att regeringen delar deras syn.
När det gäller andelen som återkommer med en ansökan om underhållsstöd, efter att ha haft direktbetalningar föräldrarna emellan, påpekar hon att siffrorna ISF använder sig av ligger ett par år bakåt i tiden. Hennes uppfattning är att andelen kan vara lägre i dag, men hon vet inte säkert.
– Det kan också tyda på att vi har lyckats med den attitydpåverkan vi har till uppdrag att göra i samhället, att få föräldrar i större omfattning att hantera det här underhållsbidraget själva.
– Att 17 procent återkommer med en ansökan är ändå en ganska låg siffra, säger Jenny Cederborg.
Var fjärde återkommer, det är också som återkommer . 17 procent
Dagens Arena har sökt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll som inte har tagit del av rapporten ännu och därför inte kan kommentera.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
